ver1.1_130116_PP_L

Daily Archives: 2015/11/19

Ökade ekonomiska klyftor är polarisering

Ledare

Chefredaktör Anders Nilsson skriver en krönika i Norrköpings Tidningar 16 november om hur viktigt det är att förstå att polarisering inte leder till ett bättre samhälle. Det är inte svårt att hålla med nu när tankarna främst går till alla drabbade människor i Frankrike och alla flyktingar i världen.

För att analysera saken måste dock fler perspektiv tas med. Vi måste se att incitamenten för polarisering är inbyggda i vårt samhällssystem. Terrorattacker i form av politiskt eller religiöst relaterat våld är konsekvenser av den polarisering som skett i samhället. Våldet är konsekvensen och polariseringen är problemet men vi måste även se orsaken till polariseringen för att förstå och verka för en konstruktiv utveckling i samhället.

Människor behöver mental, social och materiell trygghet. I de modeller som både vänster och högerregeringar utgår från, skapar ekonomisk tillväxt detta. Ser vi på hur verkligheten ser ut så innebär detta, enligt Global Wealth Report från storbanken Credit Suisse, att en (1) procent av världens befolkning nu äger cirka halva jordens resurser. Det om något skapar polarisering.

Alla pengar ”föds” genom krediter. När 100 procent av pengarna är krediter finns inte pengar till att betala räntorna. Det tvingar offentliga och privata aktörer att öka sina skulder eller minska kostnaderna. Idag kan vi se både och. Investeringar som minskar arbetslösheten ökar krediterna i samhället. När krediterna ökar tvingas aktörerna rationalisera. En ond cirkel på grund av skuldekonomin.

Vi blundar för att slippa se den som sågar av grenen vi sitter på, samtidigt som vi är förvånade över att tolerans och medmänskligheten minskar samt ökar polariseringen. Problemet är att de som struntar i andra bekräftas positivt i en ekonomisk kultur där ytlighet och ökade klyftor är drivkraften. Det skapar ett ”vi-och-dom”-tänkande.

”Vanligt” folk har olika sätt att hantera konsekvenserna. En del väljer att vända det inåt vilket är destruktivt. Andra väljer att skylla problemen på olika grupper som till exempel invandrare och flyktingar eller politiker. Även det är destruktivt. Vi måste tala om mer är enbart tolerans, medmänsklighet eller diskriminering. När orättvisorna kommer nära finns risken för extrema uttryck. Den ekonomiska strukturen undergräver folks materiella trygghet och leder till en ekonomisk stress som gör att de ofta inte klarar av att hantera de normala existentiella frågorna på ett konstruktivt sätt. Det är då vem som helst kan bli ”måltavla”.

Den klassiska nationalekonomin utgår från att skuldekonomin är en nödvändighet i ett fritt samhälle. Dess konsekvenser är kända. Ändå vågar få kritisera den. Att inte våga lyfta problemet är det samma som att stå bredvid en människa som kränks, utan att göra något. Vill vi ha medmänsklighet och tolerans kan vi inte längre strunta i orsaken till problemen för annars kommer konsekvenserna av problemen i form av polarisering att kvarstå.

Henrik Lund

Riksordförande

Sveriges Anställningslösas Landsorganisation, SALO

Nationalekonomin som fastnade i boxen

Andreas Bergh, associate professor i nationalekonomi i Lund och välfärdsforskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) förfärar sig i Magasinet Arena den 2 november över alternativt tänkande inom samhällsekonomin och alla som föreslår olika typer av Basinkomst.

Resonemanget visar en tydlig rädsla för alternativa sätt att se på ekonomi, på samma sätt som främlingsfientligheten gör att grupper sätts emot varandra. Bergh representerar en logik som hävdar sig vara rationell men som hela tiden bevisar sig vara irrationell. Ett exempel från min egen studietid är när läraren i nationalekonomi hävdade att det är rationellt att sälja aktier när priset är på väg ned. När jag hävdade det irrationella i sammanhanget, då det borde vara mer rationellt att ingen säljer då priset inte skulle sjunka överhuvudtaget, tittade han på mig som ett frågetecken.

Ekonomi handlar mer om psykologi än pengar och nationalekonomer måste förstå att de också är människor och begränsas av sin egen världsbild inlärd på högskolorna och universiteten. Där lär man sig till exempel att ränteekonomin är en naturlag trots att det är människan som skapat den. Man får lära sig att människan styrs av pengarnas och produkternas tillgång och efterfrågan fastän det är människan som skapar förutsättningarna och villkoren i ekonomin.

Det leder till en krass samhällssyn och människosyn när man inte tillåter sig att tänka utanför boxen. Den nationalekonomi Bergh representerar gör människan till en kostnad oavsett anställd eller anställningslös. Det leder till en världsbild att människan är sekundär och det ekonomiska systemet är primärt. Individen har blivit till för systemet istället för som jag hävdar, att systemet ska vara till för människorna.

Nationalekonomin är ingen vetenskap hur gärna nationalekonomer vill att det ska vara så för att legitimera sina resonemang. Hade den inte fått så stort genomslag inom politiken skulle skadan inte varit så stor. Dess påverkan har dock gjort att människan objektifieras och ses som någon som måste styras av systemet. Konsekvensen blir att människor får sämre utrymme för att hitta sin mening och passion i livet. Det är en möjlighet som endast ges till dem som har goda socioekonomiska förutsättningar.

Ett samhälle styrt av den klassiska nationalekonomin förvånas över alla som passiviseras då de inte ges förutsättningar att leva ett skapande liv. Passiviseringen tar man som intäkt för att människan i grund och botten är lat och måste disciplineras och motiveras av myndigheter som ”minsann vet” vad människors behov är, nämligen att tvingas in i arbetslinjens snäva ekorrhjul där många ramlar ut därför att det är för litet. Full sysselsättning kan endast åstadkommas genom påhittade tvångsaktiviteter i den klassiska ekonomin.

Människan behöver mental, social och materiell trygghet. Materiell trygghet genom basinkomst innebär att folk orkar ta itu med de mellanmänskliga och existentiella problem som är naturliga inslag i livet. Konsekvensen skulle bli lägre vårdkonsumtion och ökade förutsättningar för att ta hand om sina barn och gamla föräldrar. Nationalekonomins syn på arbete inbegriper endast lönearbete. Allt annat arbete är kostnader som inte skapar tillväxt. När man som anställd tar hand om andras barn och föräldrar skapas tillväxt men inte när man som anställningslös tar hand om sina egna, eller varför inte grannens, barn och föräldrar.

Den klassiska nationalekonomin utgår ofta från att pengar skapas genom produktionsapparaten och export. Det är ett feltänk av gigantiska mått. Pengar skapas genom krediter. Problemet är att ju mer krediter, desto mer ökar räntekostnaderna. Det leder till ytterligare skuldsättning och ökad arbetslöshet.

Att som Bergh sätta skapande verksamhet mot tält och bajamajor är samma logik som att sätta svenskar mot flyktingar. Jag har inte hört en enda nationalekonom som ifrågasatt det faktum att bank-, och finanssystemet ackumulerar hundratals miljarder varje år vilket leder till att pengarna hela tiden minskar för både skapande verksamhet, tält och bajamajor. Det leder till besparingskrav inom både offentlig och privat sektor där människorna blir förlorare.

Bergh hävdar att förespråkare av basinkomst ”ställer till det för sig själva” men då måste han förstå att man inte ser hela bilden när man gömmer sig i ”boxen”. Jag föreslår att Bergh begrundar Albert Einsteins citat: ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka” Det är inte det nuvarande välfärdssystemets brister som blottats utan den klassiska ekonomisynens konsekvenser som blottats.

Henrik Lund

Riksordförande

Sveriges Anställningslösas Landsorganisation, SALO

Sociala Media

     

Kontakta oss

Vision Balans
Södra Promenaden 60G
602 39 Norrköping
info@visionbalans.se

Tidningen Vision Balans
Vision Balans kommer i fortsättningen att komma ut i digital form. Här under denna domän www.visionbalans.se
Twittrar
Arkiv
Kategorier