De styrande i Norrköpings kommun har aviserat att skattehöjning på 50 öre är enda lösningen för att ordna upp den allt mer ansträngda kommunbudgeten. Det är ingen stor ökning för den som ska betala och heller inte så stor summa i kommunens budget då skatteintäkterna ligger på 5–6 miljarder beroende på hur man räknar. Med tanke på de stora behov kommunen har och kommer få i framtiden riskeras ytterligare skatteökningar om vi behåller dagens system.

Låt mig lite förenklat dela in samhället i offentlig, privat samt medborgarsektor. Mellan dessa flödar pengar dels beroende på politiska beslut, dels på grund av räntestrukturer som den klassiska ekonomisynen anser vara naturlag trots att de skapats av människan. Ökat skatteuttag från medborgarsektorn medför minskad konsumtion, som slår mot näringslivet.

Privat sektor kan delas in i ett område som tjänar pengar på arbete och ett område som tjänar pengar på pengar. Bank och finans är det område i privata sektorn som ackumulerar pengar vilket leder till att allt mindre pengar kan fördelas i samhället. De som tjänar pengar på arbete samt offentliga och medborgarsektorn är förlorare.

Privat och offentlig sektor försöker minska kostnader genom lägre lönekostnader. Effektiviseringar och rationaliseringar leder till att färre gör mer, fler permanentas utanför arbetsmarknaden, stressen ökar och med det ökar ohälsokostnaderna. Kreditgivning ökar då det är enda sättet att öka penningmängden i dagens system. Vi har aldrig haft så mycket pengar som i dag, men då de ursprungligen är skapade genom krediter ökar hela tiden även räntekostnaderna och pressen på besparingar och rationaliseringar i en spiral som ränteekonomin kräver för att fungera.

Oavsett om det är privat eller offentlig sektor som sparar går det hela tiden ut över medborgarsektorn. Den traditionella ekonomin utarmar många möjligheter till ett bra liv men även förutsättningarna för företagande och offentlig sektors möjlighet till bra service. Det är ett friskhetstecken att skattehöjningen görs i samverkan mellan vänster och höger. Kanske kan det leda till intresse från privat, offentlig och medborgarsektor att diskutera nya idéer. Det är dags att tänka nytt och modernt för att skapa balans mellan arbete, livskvalitet och miljö.

Henrik Lund

Riksordförande Sveriges Anställningslösas Landsorganisation