I helgen har Socialdemokraterna kongress. En stor fråga är arbetslösheten i relation till invandringen. Arbetsmarknadsministern och andra, inte minst SD, hävdar att flyktingströmmen till Sverige påverkar arbetslösheten negativt. I dag är en tredjedel av de arbetslösa av utländsk härkomst. Måste det då vara negativt?
I arbetslinjelandet är människan värdefull endast med en anställning eller en massa pengar på banken. Skapande av sysselsättning hyllas vare sig innehållet är meningsfullt eller inte. Det viktiga är att få bort folk ur statistiken. Med en arbetsmarknad som flexibiliserats med sms-jobb och många som har flera jobb för att klara försörjningen måste vi börja se verkligheten bakom arbetslinjen. Sämre socialförsäkringsvillkor, försämrade arbetsmarknadsvillkor, ökad psykisk ohälsa, ökad långtidsarbetslöshet, tiggandet ökar, flyktingkostnader ökar, klyftorna ökar med mera. Allt fler människor får allt sämre ekonomisk trygghet med kostsamma konsekvenser.
Politiker vill bekämpa arbetslösheten, ohälsan, tiggeriet, kostnaderna för flyktingarna och så vidare. I arbetslinjelandet bekämpar man de arbetslösa, sjuka, tiggarna, flyktingarna med flera. I stället för att göra grupper till kostnader – vänd på resonemanget och se på vilket sätt de kan bli lönsamma.
Sysselsättning utan innehåll ökar risken för ohälsa/fattigdom då arbetslinjens människosyn utgår från att folk är lata. När lönearbetslinjen fördelar pengarna till människor blir många utanför när finanssektorns penningackumulering samt teknik gör att färre får plats på lönearbetsmarknaden.
För att göra utanförskapet lönsamt inte bara för coachingaktörer med flera måste vi tillåta ett annat sätt att tänka om människor och arbete. De flesta tycker att människovärdet ska vara okränkbart samtidigt som man accepterar ett system som skapar utanförskap då pengarna kommer till allt färre individer genom en smalare arbetsmarknad.
Om människorna direkt får tillgång till en grundinkomst skulle de bli en enorm kundgrupp på marknaden i stället för att vara fattiga och usla konsumenter. Att fattiga som får mer i plånboken lägger mer på konsumtion än den rike är klarlagt genom studier.
Ekonomisk stress är ett stort problem för invandrare likssom för svenskar. En generell basinkomst tar bort det ekonomiska utanförskapet. Idén bygger också på att ju fler som har en ekonomisk trygghet utan tvångsmässig inaktivitet i meningslöst förvarande minskar samhällskostnaderna för sjukvård, omsorg, rättsprocesser, pysselsättning, flyktingförläggningar med mera.
Grunden är att alla människor har ett värde och gärna bidrar på sitt eget sätt. Antingen på lönearbetsmarknaden eller genom att till exempel hjälpa grannen att handla eller hjälpa sina/andras barn med läxor så att de klarar skolan bättre än vad ungarna gör idag. Synen på arbete är att alla aktiviteter är värdefulla oavsett om de finns på arbetsmarknaden eller inte. Det ökar också deltagandet i det sociala livet och ger folk tid att gå ut i skogen vilket främjar hälsa.
Från att vara en kostnad blir invandringen en lönsam affär för samhället och näringslivet. Det parti som förstår detta först och agerar kommer att få många väljare.
Henrik Lund
Riksordförande
Sveriges Anställningslösas Landsorganisation