{"id":120,"date":"2010-09-16T09:06:38","date_gmt":"2010-09-16T09:06:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.anstallningslos.se\/hlund\/?p=120"},"modified":"2010-09-16T09:06:38","modified_gmt":"2010-09-16T09:06:38","slug":"den-heliga-tillvaxtens-baksida","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=120","title":{"rendered":"Den heliga tillv\u00e4xtens baksida"},"content":{"rendered":"<p>\u00c4r det n\u00e5got som b\u00e5de v\u00e4nster och h\u00f6ger \u00e4r \u00f6verens om s\u00e5 \u00e4r det att den ekonomiska tillv\u00e4xten ska \u00f6ka. Pengarna ska v\u00e4xa, men hur? Inte \u00e4r v\u00e4l n\u00e5gon s\u00e5 naiv s\u00e5 man tror att de v\u00e4xer om man gr\u00e4ver ner pengarna i jorden och vattnar p\u00e5 dem? Nej, det m\u00e5ste ske p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt.<\/p>\n<p>Alla akt\u00f6rer som handlar med pengar p\u00e5 olika s\u00e4tt p\u00e5verkar tillv\u00e4xten. Bankerna g\u00f6r det till exempel genom att l\u00e5na ut mer pengar \u00e4n de \u00e4ger. D\u00e5 skapas ekonomiska bubblor som tillsammans med andra akt\u00f6rer riskerar ekonomin globalt. Det s\u00e5g vi tydligt i finanskraschen i USA med Lehman Brothers med flera i spetsen. Den drog ju med sig hela l\u00e4nder runt om i v\u00e4rlden.<\/p>\n<p>Banker, investmentbolag med flera bygger sin verksamhet p\u00e5 f\u00f6rtroende framf\u00f6r likviditet. De l\u00e5nar ut pengar mot r\u00e4nta,\u00a0ofta till varandra och skapar d\u00e5 utrymme f\u00f6r virtuell penningtillv\u00e4xt. Med ett l\u00e5n p\u00e5 100 miljoner kan de expandera dessa tio g\u00e5nger trots att det inte finns reala tillg\u00e5ngar bakom. Det kan de g\u00f6ra tack vare att kapitalt\u00e4ckningskravet endast \u00e4r 8-10 % av pengarna. Om ett investmentbolag l\u00e5nar 100 miljoner av en bank s\u00e5 kan investmentbolaget\u00a0l\u00e5na ut 90 % av dessa pengar till samma bank som bolaget l\u00e5nade pengarna fr\u00e5n. Med n\u00e5gra knapptryckningar p\u00e5 en dator har man p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt skapat\u00a0190 miljoner som banken kan forts\u00e4tta att l\u00e5na ut med r\u00e4nta. Detta system fungerar s\u00e5 l\u00e4nge ingen s\u00e4tter ig\u00e5ng och tar hem vinsten, f\u00f6r d\u00e5 tappar \u00f6vriga akt\u00f6rer f\u00f6rtroendet till systemet och g\u00f6r d\u00e5 allt f\u00f6r att ta hem vinsten. I detta system finns inte tillr\u00e4ckligt med pengar f\u00f6r att ge alla tillbaka sina pengar med r\u00e4nta. Ju st\u00f6rre antal akt\u00f6rer, desto st\u00f6rre blir fallet i kraschen.<\/p>\n<p>Ett annat exempel: En person har 100 000 sparat p\u00e5 sitt l\u00f6nekonto och k\u00f6per en bil f\u00f6r dessa. Pengarna s\u00e4tts in p\u00e5 bilf\u00f6rs\u00e4ljarens konto. S\u00e4ljarens bank l\u00e5nar i sin tur ut 90 000 av dessa till en annan som vill k\u00f6pa bil. Denne s\u00e4tter in pengarna p\u00e5 s\u00e4ljaren 2:s\u00a0bankkonto varp\u00e5 dennes bank l\u00e5nar ut 90 % av 90 000 dvs. 81 000 kronor till n\u00e4sta bilsk\u00f6pare osv. Detta kallas multiplikatoreffekt och leder till att virtuella pengar skapas. Vi f\u00e5r tillv\u00e4xt!<\/p>\n<p>Den mest l\u00f6nsamma verksamheten i ett r\u00e4nteb\u00e4rande system \u00e4r bankverksamhet. I goda tider betalar l\u00e5ntagare sina r\u00e4ntor med hj\u00e4lp av sina l\u00f6neinkomster. I d\u00e5liga tider n\u00e4r arbetsl\u00f6sheten stiger s\u00e5 g\u00e5r bankerna till staten och s\u00e4ger &#8211; inte vill ni v\u00e4l att medborgarna ska g\u00e5 fr\u00e5n hus och hem bara f\u00f6r att de blivit arbetsl\u00f6sa eller? Regeringar betalar d\u00e5 bankernas tillv\u00e4xtaff\u00e4rer med hj\u00e4lp av medborgarnas skattemedel.<\/p>\n<p>Om en enskild skulle trycka pengar \u00e4r det f\u00f6renat med straff. N\u00e4r bankerna skapar pengar \u00e4r det legitimt trots att vi vanliga m\u00e4nniskor f\u00e5r betala kalaset. Detta \u00e4r fel anser jag. Denna tillv\u00e4xt inneb\u00e4r dessutom att konsumtionen hela tiden m\u00e5ste \u00f6ka vilket g\u00f6r att vi \u00f6verkonsumerar milj\u00f6resurserna. Jag l\u00e4ste att vi i \u00e5r f\u00f6rbrukat naturresursernas \u00e5terv\u00e4xt redan i september. F\u00f6rra \u00e5ret inf\u00f6ll det i oktober vilket inneb\u00e4r att vi mer och mer t\u00e4r p\u00e5 milj\u00f6kapitalet. Ska vi d\u00e5 forts\u00e4tta se ekonomisk tillv\u00e4xt som en naturlag eller ska vi b\u00f6rja se den som ett system skapat av m\u00e4nniskor i etablissemanget f\u00f6r n\u00e5gra hundra \u00e5r sedan, f\u00f6r att de ville s\u00e4kra och \u00f6ka\u00a0sina tillg\u00e5ngars v\u00e4rde?<\/p>\n<p>En del tror att milj\u00f6n g\u00e5r att r\u00e4dda enbart genom den tekniska utvecklingen men det anser jag \u00e4r naivt. Se p\u00e5 flyget till exempel. D\u00e4r har man lyckats minska br\u00e4nsleutg\u00e5ngen med n\u00e5gra procent. Denna minskning har dock \u00e4tits upp flerfalt av det \u00f6kade antalet flygningar. N\u00e4r tillv\u00e4xten kr\u00e4ver \u00f6kad konsumtion klarar inte teknikutvecklingen av att r\u00e4dda milj\u00f6n. Det kr\u00e4vs kraftfullare beslut som \u00e4r riktade mot det r\u00e4nteb\u00e4rande ekonomska systemet om det ska bli verkningsfullt. Undrar vilket politiskt parti som blir f\u00f6rst med att se problemen uta att sopa dem under mattan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c4r det n\u00e5got som b\u00e5de v\u00e4nster och h\u00f6ger \u00e4r \u00f6verens om s\u00e5 \u00e4r det att den ekonomiska tillv\u00e4xten ska \u00f6ka. Pengarna ska v\u00e4xa, men hur? Inte \u00e4r v\u00e4l n\u00e5gon s\u00e5 naiv s\u00e5 man tror att de v\u00e4xer om man gr\u00e4ver ner pengarna i jorden och vattnar p\u00e5 dem? Nej, det[&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-120","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-opinion"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=120"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=120"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=120"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=120"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}