En kort och m\u00e5ngsidig introduktion om hur tillv\u00e4xten inkr\u00e4ktar p\u00e5 milj\u00f6n och h\u00e4lsan<\/p>\n
Av Robert Klerfors<\/p>\n
DEN R\u00c5DANDE ORDNINGEN<\/p>\n
Med den r\u00e5dande ordningen menas att det viktigaste samh\u00e4llsm\u00e5let \u00e4r st\u00e4ndigt \u00f6kande ekonomisk aktivitet, vardagligt kallas det f\u00f6r ekonomisk tillv\u00e4xt. Detta samh\u00e4llsm\u00e5l anses s\u00e5 sj\u00e4lvklart att ingen beh\u00f6ver reflektera \u00f6ver det, \u00e4n mindre ifr\u00e5gas\u00e4tta det. Men vad \u00e4r det f\u00f6r fel med att diskutera och reflektera \u00f6ver detta samh\u00e4llsm\u00e5l? I ett samh\u00e4lle d\u00e4r alla t\u00e4nker lika, t\u00e4nker ingen med tiden s\u00e4rskilt mycket!<\/p>\n
<\/p>\n
TILLV\u00c4XTENS EFTERVERKNINGAR<\/p>\n
\u00d6kningen av den ekonomiska aktiviteten, tillv\u00e4xten, \u00e4r s\u00e5 angel\u00e4gen att milj\u00f6- och h\u00e4lsoskyddsaspekter \u00e5sidos\u00e4tts. Det sker genom att milj\u00f6- och h\u00e4lsoskydds\u00e5tg\u00e4rder ska vara kostnadseffektiva, i praktiken \u00e4r det fr\u00e5gan om oredovisade kostnadsnyttoanalyser – dolda avv\u00e4gningar helt enkelt. V\u00e4gledande f\u00f6r dessa avv\u00e4gningar \u00e4r vilka skydds\u00e5tg\u00e4rder, t ex gr\u00e4nsv\u00e4rden, som uppn\u00e5s per insatt krona. Ja, det f\u00e5r helt enkelt inte kosta f\u00f6r mycket att vidta skydds\u00e5tg\u00e4rder, f\u00f6r d\u00e5 avvisas skydds\u00e5tg\u00e4rderna och skadorna f\u00e5r ha sin g\u00e5ng. Vi vet nu att det f\u00f6rflyter tid fr\u00e5n det att anv\u00e4ndningen av skadliga \u00e4mnen b\u00f6rjar tills skador (effekter) visar sig. Notera den moderna historien om insektsmedlet DDT och dess \u201dresa\u201d fr\u00e5n mirakelmedel till d\u00f6dskallem\u00e4rkning. Och kom ih\u00e5g att f\u00f6r m\u00e5nga av de nutida kemikalier som omger oss finns det inga ofarliga doser. Det samma g\u00e4ller f\u00f6r radioaktiv str\u00e5lning. Risken \u00f6kar linj\u00e4rt med dosen. <\/span>Vad det g\u00e4ller en del metaller s\u00e5 f\u00f6religger l\u00e5ga optimumniv\u00e5er, de s\u00e5 kallade naturliga bakgrundsv\u00e4rdena. D\u00e4refter \u00f6kar risken ocks\u00e5 linj\u00e4rt med dosen. Problematiska \u00e4r de metaller, vilka knappt fanns i v\u00e5r livsmilj\u00f6 innan den storskaliga gruvbrytningen startade, t ex kadmium och bly. Vi kan utg\u00e5 ifr\u00e5n att f\u00f6r dem finns inga ofarliga doser.<\/p>\n <\/p>\n LAGEN ELLER R\u00c4TTARE SAGT F\u00d6RORDNINGEN<\/p>\n \u00c4rade l\u00e4sare, jag vet att detta kan l\u00e5ta b\u00e5de h\u00e4pnadsv\u00e4ckande och bedr\u00f6vande. F\u00f6r det \u00e4r det, men det \u00e4r inget mysterium. V\u00e5ra myndigheter \u00e4r n\u00e4mligen genom lagstiftning instruerade att ta h\u00e4nsyn till ekonomiska intressen n\u00e4r de meddelar f\u00f6reskrifter och allm\u00e4nna r\u00e5d s\u00e5 att inte n\u00e5gra st\u00f6rre merkostnader drabbar de ekonomiska intressena. Sedan 1970 har detta livsfientliga senkapitalistiska bl\u00e4ndverk funnits med i Svensk f\u00f6rfattningssamling (SFS). F\u00f6rst i form av Begr\u00e4nsningskung\u00f6relsen (SFS 1970:641), sedan via Begr\u00e4nsningsf\u00f6rordningen och Verksf\u00f6rordningen till dagens F\u00f6rordning om konsekvensutredning vid regelgivning (SFS 2007:1244).<\/p>\n <\/p>\n MYNDIGHETER OCH MEDIA<\/p>\n V\u00e5ra myndigheter sitter i praktiken i kn\u00e4na p\u00e5 dem de ska h\u00e5lla st\u00e5ngen och kan d\u00e4rf\u00f6r inte p\u00e5 ett fullgott s\u00e4tt v\u00e4rna milj\u00f6n och h\u00e4lsan. F\u00f6ljden blir att myndigheterna tonar ner problemen, ja till och med bagatelliserar dem. Den yrvakna och fragmenterade nyhets-rapporteringen om f\u00f6rekomsten av gifter i v\u00e5r livsmilj\u00f6, t ex Bisfenol A i kassakvitton, PFOS i dricksvatten och Ftalater i barnleksaker illustrerar denna bakv\u00e4nda tingens ordning. Ingen ska vara f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att vi har en f\u00f6rgiftad livsmilj\u00f6, n\u00e4r s\u00e5 kallad n\u00e4ringsfrihet \u00e4r viktigare \u00e4n v\u00e5ra barnbarns v\u00e4l och ve. Vid en f\u00f6rsta anblick f\u00f6refaller det som Statens Naturv\u00e5rdsverk (SNV) ska verka f\u00f6r naturen n\u00e4r syftet underf\u00f6rst\u00e5tt i st\u00e4llet \u00e4r att ge naturen v\u00e4rk. Vore det inte uppriktigare att stava SNV med \u00e4 i st\u00e4llet f\u00f6r e? Statens Naturv\u00e5rdsv\u00e4rk!<\/p>\n <\/p>\n DEMOKRATI?<\/p>\n I ett samh\u00e4lle som g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 att vara upplyst och demokratiskt ska den ovan beskrivna tingens ordning vara allm\u00e4nt k\u00e4nd. Det \u00e4r det minsta vi kan beg\u00e4ra. F\u00f6r hur ska allm\u00e4nheten annars f\u00f6rst\u00e5 hur saker och ting h\u00e4nger ihop? Att g\u00f6ra denna tingens ordning allm\u00e4nt k\u00e4nd \u00e4r ocks\u00e5 ett s\u00e4tt att belysa den r\u00e5dande ordningen.<\/p>\n <\/p>\n INDIVIDENS BEGR\u00c4NSADE M\u00d6JLIGHETER OCH ID\u00c9L\u00d6SHET<\/p>\n Vad jag framh\u00e4ver kastar ocks\u00e5 skuggor \u00f6ver individualismens m\u00f6jligheter. F\u00f6r vem Fabian kan inbilla sig att man har hela ansvaret f\u00f6r sin egen h\u00e4lsa n\u00e4r tillv\u00e4xten kr\u00e4ver milj\u00f6- och h\u00e4lsorelaterade subventioner i form av \u201dgratis\u201d gift- och riskspridning? Och \u00e4r det verkligen realistiskt att utg\u00e5 ifr\u00e5n att vi som privatpersoner ska l\u00f6sa huvuddelen av milj\u00f6problemen med minskad bilanv\u00e4ndning och \u00f6kad sopsortering etcetera? N\u00e5got som etablissemanget har f\u00f6rs\u00f6kt att dilla i oss sedan b\u00f6rjan p\u00e5 1990-talet. Nej, samh\u00e4llsm\u00e5let tillv\u00e4xt f\u00f6ruts\u00e4tter en kraftig nedtoning av strukturella milj\u00f6- och h\u00e4lsorisker. Den typ av kritik jag framf\u00f6r h\u00e4r brukar etablissemanget avf\u00e4rda med n\u00e5got i stil med; \u201d- Av l\u00e4tt insedda sk\u00e4l f\u00e5r den sortens fr\u00e5gor orimliga konsekvenser.\u201d<\/i> S\u00e5ledes, en omskrivning f\u00f6r att det finns inga alternativ.<\/p>\n <\/p>\n ALTERNATIV TILL RISKKAPITALISMEN<\/p>\n Det jag framh\u00e5ller \u00e4r en inbyggd systemrisk i den nuvarande kapitalismen, som m\u00f6jligg\u00f6r oj\u00e4mna utbyten p\u00e5 milj\u00f6- och h\u00e4lsoomr\u00e5det. Detta oskick ska ben\u00e4mnas riskkapitalism. Mitt f\u00f6rslag \u00e4r grundsynen gemensam acceptabel risk. Gemensam acceptabel risk \u00e4r n\u00e4r alla har enats om vilka risker vi ska ta, t ex vilka skador och besv\u00e4r kemikalier, tungmetaller och k\u00e4rnkraft ska till\u00e5tas \u00e5samka oss och kommande sl\u00e4kten. Det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att \u00e5stadkomma en s\u00e5dan ordning. Allm\u00e4nheten uppmuntras att gemensamt utforma en acceptabel riskniv\u00e5, vilken politiken vidarebefordrar till v\u00e5ra naturvetare f\u00f6r fastst\u00e4llande av gr\u00e4nsv\u00e4rden och liknande.<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" En kort och m\u00e5ngsidig introduktion om hur tillv\u00e4xten inkr\u00e4ktar p\u00e5 milj\u00f6n och h\u00e4lsan Av Robert Klerfors DEN R\u00c5DANDE ORDNINGEN Med den r\u00e5dande ordningen menas att det viktigaste samh\u00e4llsm\u00e5let \u00e4r st\u00e4ndigt \u00f6kande ekonomisk aktivitet, vardagligt kallas det f\u00f6r ekonomisk tillv\u00e4xt. Detta samh\u00e4llsm\u00e5l anses s\u00e5 sj\u00e4lvklart att ingen beh\u00f6ver reflektera \u00f6ver det,[…]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-1201","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allmant"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1201","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1201"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1201\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1637,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1201\/revisions\/1637"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1201"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1201"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1201"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}