<\/p>\n
Det n\u00f6dv\u00e4ndiga paradigmskiftet, del 1 av 4<\/p>\n
\u00a9 Henrik Lund<\/p>\n
Text: Henrik Lund<\/p>\n
Albert Einstein uttryckte en g\u00e5ng \u201dDet kr\u00e4vs ett helt nytt s\u00e4tt att t\u00e4nka f\u00f6r att l\u00f6sa de problem vi skapat med det gamla s\u00e4ttet att t\u00e4nka\u201d. Han om n\u00e5gon borde ju veta vad det inneb\u00e4r att t\u00e4nka nytt och l\u00f6sa nya problem med nya s\u00e4tt att t\u00e4nka. Vi st\u00e5r inf\u00f6r avg\u00f6rande beslut f\u00f6r v\u00e5r \u00f6verlevnad. Det g\u00e4ller v\u00e5ra barns och v\u00e5r \u00e4lskade jords framtid. D\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs nya s\u00e4tt att t\u00e4nka om samh\u00e4llet och dess utveckling.<\/p>\n
<\/p>\n
Ekonomi ska ge utveckling \u2013 inte avveckling<\/strong><\/p>\n Vid sidan av alla v\u00e4pnade konflikth\u00e4rdar runt om i v\u00e4rlden har vi en konflikt som likt ett virus smittat v\u00e5r globala v\u00e4rld. M\u00e5nga av de v\u00e4pnade konflikterna \u00e4r dessutom ett resultat av denna smitta. Det g\u00e4ller konflikten om \u00e4gandet av produktionen i samh\u00e4llet. I den nationella och globala marknadsliberala ekonomin skapas strukturer som ger mer \u00e5t dem som har, och mindre \u00e5t dem som inte har. Den som inte har, f\u00e5r dessutom sj\u00e4lv skulden f\u00f6r sin situation trots att det \u00e4r strukturerna som \u00e4r orsaken. Det \u00e4r strukturer som bortser fr\u00e5n humanistiska v\u00e4rden och ger ett samh\u00e4lle pr\u00e4glat av Ekonomisk Darwinism d\u00e4r den penningstarke \u00f6verlever och den svage dukar under. Det intressanta f\u00f6r Sveriges del \u00e4r att vi har en h\u00f6gerregering som anv\u00e4nder sig av v\u00e4nsterretorik f\u00f6r att legitimera klassisk kapitalliberal politik. F\u00f6r att beh\u00e5lla den politiska makten administrerar man runt alla som hamnar utanf\u00f6r arbetsmarknaden, och tvingar p\u00e5 dem s\u00e4mre inkomster i st\u00e4llet f\u00f6r att analysera grunden f\u00f6r sin samh\u00e4llsanalys. D\u00e5 det \u00e4r ekonomisk tillv\u00e4xt som \u00e4r m\u00e5let hamnar \u00e4ven milj\u00f6n i bakgrunden. Vi h\u00e5ller bokstavligen p\u00e5 att bita den hand som f\u00f6der oss och risken \u00e4r att vi uppt\u00e4cker det f\u00f6r sent. Varken fattig eller rik kommer att \u00f6verleva om vi inte g\u00f6r n\u00e5got konstruktivt. De tv\u00e5 konflikter vi m\u00e5ste ta itu med \u00e4r den mellan marknaden\/eliten och individen samt den mellan marknaden\/eliten och milj\u00f6n. De metoder man under 1900-talet anv\u00e4nt, allt fr\u00e5n v\u00e4nster till h\u00f6ger har lett till individuell, social, och milj\u00f6m\u00e4ssig avveckling. Vi m\u00e5ste skrota det gamla v\u00e4nster och h\u00f6ger, och t\u00e4nka nytt f\u00f6r att skapa utveckling. B\u00e5de h\u00f6ger och v\u00e4nsterideologierna utg\u00e5r fr\u00e5n ett klassperspektiv fast fr\u00e5n var sitt h\u00e5ll. Dessutom anser b\u00e5da sidor att vi m\u00e5ste ha ekonomisk tillv\u00e4xt f\u00f6r att klara samh\u00e4llsproblemen. Trots att tillv\u00e4xtekonomin driver p\u00e5 arbetsl\u00f6shet, segregation, naturresurssl\u00f6seriet med mera.<\/p>\n Vad \u00e4r ett samh\u00e4lle?<\/strong><\/p>\n Fr\u00e5gan \u00e4r viktigare \u00e4n vad vi n\u00e5gonsin kan f\u00f6rest\u00e4lla oss. Om vi inte har definierat vad ett samh\u00e4lle \u00e4r, d\u00e5 kan vi heller inte veta \u201dvem\u201d samh\u00e4llet \u00e4r till f\u00f6r och vad som \u00e4r viktigt att skydda i samh\u00e4llet. Om vi leker med tanken att alla som bor i Sverige skulle emigrera till Norge, detta vackra land \u2013 hur skulle vi d\u00e5 definiera Sverige? Vore det l\u00e4ngre ett samh\u00e4lle, eller rent av \u00f6deland? Som jag ser det s\u00e5 \u00e4r det m\u00e4nniskorna i ett land som g\u00f6r det till ett samh\u00e4lle \u2013 inte dess byggnader, infrastruktur med mera \u2013 eftersom det \u00e4r m\u00e4nniskorna som bygger sin omgivning utifr\u00e5n de behov de tolkar som viktiga att tillfredsst\u00e4lla. D\u00e5 blir fr\u00e5gan \u2013 f\u00f6r vem \u00e4r samh\u00e4llet?\u00a0 \u2013 enkel att besvara. Samh\u00e4llet \u00e4r till f\u00f6r m\u00e4nniskorna och det tror jag de flesta utan problem kan vara \u00f6verens om. N\u00e4sta fr\u00e5ga blir lite sv\u00e5rare \u2013 ska samh\u00e4llet vara till f\u00f6r alla m\u00e4nniskor? Den \u00e4r nog inte lika l\u00e4tt att svara p\u00e5 f\u00f6r nu kommer vi in p\u00e5 fr\u00e5gan om vi ska till\u00e5ta en j\u00e4mn resursf\u00f6rdelning s\u00e5 att alla kan f\u00e5 del av samh\u00e4llets resurser. Det inneb\u00e4r att det inte blir lika l\u00e4tt f\u00f6r den enskilde individen med stora materiella behov att tillskansa sig tillr\u00e4ckligt med resurser f\u00f6r att tillgodose sina egna behov. Behov som \u00e4r mycket skiftande f\u00f6r olika m\u00e4nniskor. Det \u00e4r i denna fr\u00e5ga som diskussionen om \u00e4gandet blir aktuell. Ska \u00e4gandet utg\u00e5 fr\u00e5n offentligt eller privat? Nu har vi helt pl\u00f6tsligt hamnat p\u00e5 den klassiska v\u00e4nster \u2013 h\u00f6ger- politikens arena. Innan jag diskuterar v\u00e4nster-h\u00f6ger-systemet lite djupare, t\u00e4nkte jag beskriva hur samh\u00e4llet faktiskt ser ut ur olika perspektiv. D\u00e5 kan vi n\u00e4mligen l\u00e4ttare bed\u00f6ma om det samh\u00e4lle vi idag lever i \u00e4r ett samh\u00e4lle som vi kan vara n\u00f6jda med eller om det \u00e4r s\u00e5 att vi borde omv\u00e4rdera vissa saker f\u00f6r att f\u00e5 ett samh\u00e4lle som b\u00e4ttre passar v\u00e5ra ideal. Tillv\u00e4xtbegreppet<\/p>\n Om vi f\u00f6rs\u00f6ker erinra oss n\u00e5got i samh\u00e4llet som \u00e4r dominerande inom de flesta sektorer idag s\u00e5 skulle nog m\u00e5nga s\u00e4ga \u201dTillv\u00e4xt\u201d. Ett intressant begrepp i sig. N\u00e4r de flesta talar om tillv\u00e4xt s\u00e5 \u00e4r det oftast ekonomisk tillv\u00e4xt man menar. Den ekonomiska tillv\u00e4xten ska l\u00f6sa de problem vi upplever med arbetsl\u00f6shet och bristen p\u00e5 pengar inom offentlig sektor s\u00e4gs det. Detta trots att vi har ekonomisk tillv\u00e4xt samtidigt som offentliga sektorn fortfarande anses vara f\u00f6r stor och penningslukande. Den politiska retoriken kan nog bli f\u00f6rvirrande n\u00e4r samma politiker som anser att offentliga sektorn \u00e4r f\u00f6r stor och m\u00e5ste spara g\u00e5r ut och klagar p\u00e5 att vi har f\u00f6r lite folk inom v\u00e5rd, skola, omsorg, polis- och r\u00e4ttsv\u00e4sende. Om vi redan har ekonomisk tillv\u00e4xt \u2013 \u00e4r det inte att skjuta bredvid m\u00e5let \u2013 att s\u00e4ga att vi m\u00e5ste ha tillv\u00e4xt? I ekonomiskt tillv\u00e4xtt\u00e4nkande ing\u00e5r att h\u00e5lla priserna och l\u00f6nerna nere f\u00f6r att vinsterna ska bli s\u00e5 h\u00f6ga som m\u00f6jligt. Skulle vi ha ett samh\u00e4lle som garanterar alla l\u00f6nearbete i st\u00e4llet f\u00f6r arbete f\u00f6r a-kassa och bidrag som m\u00e5nga f\u00e5r idag s\u00e5 blir ekonomerna r\u00e4dda f\u00f6r att priserna och d\u00e4rmed inflationen ska \u00f6ka. Eftersom vi numera lyder under EU:s regelverk s\u00e5 kr\u00e4vs att vi h\u00e5ller nere inflationen med v\u00e5r frist\u00e5ende riksbank. Det \u00e4r allts\u00e5 idag uteslutet att vi kan ha en politik d\u00e4r alla har r\u00e4tt till l\u00f6nearbete. Detta skapar utanf\u00f6rskap. En ny syn p\u00e5 tillv\u00e4xt torde vara intressant att skapa. Genom att j\u00e4mf\u00f6ra tillv\u00e4xt i deras ytterligheter kan det kanske klarna. Vi t\u00e4nker oss en person vars bankkonto \u00e4r \u00f6verfullt och arbetet med att f\u00f6rr\u00e4nta kapitalet upptar hela personens tid. Detta f\u00e5r representera den ekonomiska tillv\u00e4xten. Sedan t\u00e4nker vi oss en fattig indisk kvinna av l\u00e4gsta kast som \u00e4r till att f\u00f6da sitt barn. Vem st\u00e5r f\u00f6r \u00e4kta tillv\u00e4xt?<\/p>\n Koloss p\u00e5 lerf\u00f6tter i kvicksand<\/strong><\/p>\n Tack vare b\u00e5de socialdemokratiska och borgerliga regeringar under m\u00e5nga \u00e5r, har vi nu f\u00e5tt ett system som, f\u00f6r att \u00f6verleva, kr\u00e4ver dumpning av l\u00f6ner och ers\u00e4ttningar fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringssystemen. Systemet kr\u00e4ver att en betydande del av arbetskraften st\u00e5r utanf\u00f6r arbetsmarknaden och bankar p\u00e5 f\u00f6r att f\u00e5 komma in. Vi har allts\u00e5 ett system som skapat ett utanf\u00f6rskap som \u00e4r om\u00f6jligt att f\u00e5 bort genom att inkludera m\u00e4nniskor i marknadsekonomin. De blir tvungna att acceptera exkludering, ofta p\u00e5 livstid. Samtidigt har vi en stor del av alla med anst\u00e4llning som bokstavligen arbetar sig sjuka. Vi har idag ungef\u00e4r lika m\u00e5nga m\u00e4nniskor utanf\u00f6r arbetsmarknaden som n\u00e4r Alliansen vann valet 2006. Enligt SCB \u00e4r 417 tusen personer arbetsl\u00f6sa (100201). Andelen sjukskrivna \u00e4r 422 tusen personer. Trots \u00e5tstramningar i socialf\u00f6rs\u00e4kringssystemet och a-kassesystemet har man bara lyckats flytta folk mellan olika statistiska kolumner utan att skapa nya arbetstillf\u00e4llen. 2005 betalades 8,6 miljarder ut i ekonomiskt bist\u00e5nd. 2008 var denna summa 9,5 miljarder enligt Socialstyrelsens statistik. Det inneb\u00e4r att: medan man f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 ner arbetsl\u00f6shetstal och sjuktal genom byr\u00e5kratiska rockader s\u00e5 \u00f6kar socialbidragskostnaderna f\u00f6r kommunerna. Arbetsl\u00f6shet och sjukdom har numera blivit en orsak till varf\u00f6r m\u00e5nga inte kommer in p\u00e5, eller tillbaks till arbetsmark-naden. Ju l\u00e4ngre denna koloss, som det marknadsliberala systemet \u00e4r, till\u00e5ts existera, ju st\u00f6rre och effektivare tvingas akt\u00f6rerna bli f\u00f6r att \u00f6verleva. Konsekvenserna av detta blir \u00f6kad stress, \u00f6kad \u00e5ngest, s\u00e4mre h\u00e4lsa, \u00f6kad ekonomisk brottslighet, utarmad marknadsfokuserad kultursektor, \u00f6kad diskriminering och s\u00e4mre milj\u00f6. Ironiskt nog s\u00e4nker regeringen skatten p\u00e5 sprit. \u00c4r det m\u00e5ntro f\u00f6r att vi ska kunna dr\u00e4nka sorgerna l\u00e4ttare.<\/p>\n Forts\u00e4ttning f\u00f6ljer i n\u00e4sta nummer<\/p>\n I n\u00e4sta avsnitt: \u2022\u00a0Stordrift \u2022\u00a0H\u00e4lsokonsekvenser \u2022\u00a0Tillv\u00e4xt gynnar ekonomisk brottslighet \u2022\u00a0Kulturen utarmas \u2022\u00a0Diskriminering<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det n\u00f6dv\u00e4ndiga paradigmskiftet, del 1 av 4 \u00a9 Henrik Lund Text: Henrik Lund Albert Einstein uttryckte en g\u00e5ng \u201dDet kr\u00e4vs ett helt nytt s\u00e4tt att t\u00e4nka f\u00f6r att l\u00f6sa de problem vi skapat med det gamla s\u00e4ttet att t\u00e4nka\u201d. Han om n\u00e5gon borde ju veta vad det inneb\u00e4r att[…]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[25,169],"class_list":["post-1230","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","tag-arbete","tag-paradigm"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1230","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1230"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1230\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1230"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1230"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1230"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}