Det n\u00f6dv\u00e4ndiga paradigmskiftet, del 2 av 4<\/p>\n
\u00a9 Henrik Lund<\/p>\n
Text: Henrik Lund<\/p>\n
Stordrift<\/strong><\/p>\n Dagens system tvingar oss att bedriva stordrift i privat sektor f\u00f6r att maximera vinsten. Samtidigt tvingas offentliga sektorn bedriva stordrift f\u00f6r att m\u00f6ta besparingskraven. Den marknadsliberala ekonomin framst\u00e5r helt pl\u00f6tsligt som lika m\u00e4nniskofientlig som den extrema planekonomin. F\u00f6r att tvinga arbetsgivare i det marknadsliberala samh\u00e4llet att ta ansvaret f\u00f6r individen, som det offentliga tidigare gjorde,<\/p>\n inf\u00f6rs sjukl\u00f6nesystem och lagf\u00f6rslag l\u00e4ggs f\u00f6r att tvinga arbetsgivare att ge deltidsarbetande heltid. N\u00e4r staten abdikerar fr\u00e5n ansvaret och l\u00e4gger det p\u00e5 arbetsgivarna kr\u00e4vs tv\u00e5ngs\u00e5tg\u00e4rder eftersom en arbetsgivare inte har samma roll som staten. En f\u00f6rr\u00e4disk \u00e5tg\u00e4rd regeringen gjort \u00e4r att inf\u00f6ra 75-dagarsregeln f\u00f6r deltidsarbetsl\u00f6sa. Man menar att det ska ge fler heltidsjobb genom att man f\u00f6rs\u00e4mrar ers\u00e4ttningen till deltidare.<\/p>\n H\u00e4lsokonsekvenser<\/strong><\/p>\n Det g\u00e5r inte en dag utan att man h\u00f6r om olika stressrelaterade symptom och sjukdomar p\u00e5 grund av arbetsmilj\u00f6 eller p\u00e5 grund av utanf\u00f6rskapet. Stress p\u00e5 grund av att f\u00e4rre ska hinna med lika mycket som fler gjorde tidigare, Stress p\u00e5 grund av att arbetet inkr\u00e4ktar p\u00e5 privatlivet d\u00e5 \u00f6vertid \u00e4r mer regel \u00e4n undantag genom att personal numera ska vara flexibel och anpassningsbar enligt arbetsledningens definition. Stressen \u00f6verf\u00f6rs till familj och barn och barnen \u00f6verf\u00f6r det till skolan. Trots att unders\u00f6kningar visar att m\u00e5nga barn m\u00e5r bra s\u00e5 \u00e4r det alarmerande m\u00e5nga barn som \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nner sig otrygga och att de inte har n\u00e5gon vuxen att v\u00e4nda sig till om de blir kr\u00e4nkta. M\u00e5nga dagisbarn tvingas vara 10 timmar p\u00e5 dagis p\u00e5 grund av att f\u00f6r\u00e4ldrarna tvingas vara flexibla och anpassningsbara p\u00e5 arbetet. Detta bryter emot Barnkonventionen. Dessutom tvingas m\u00e5nga barn till dagis alltf\u00f6r tidigt trots att forskare idag menar att 1-2 \u00e5ringars hj\u00e4rnor inte \u00e4r mogna f\u00f6r att ta in s\u00e5 stora m\u00e4ngder av intryck som sker p\u00e5 dagis fulla med barn, och f\u00f6r lite personal eftersom systemet kr\u00e4ver besparingar. H\u00e4lso-, friskv\u00e5rds- och rehab-branschen har p\u00e5 senare \u00e5r exploderat tack vare det behov av f\u00f6rebyggande tr\u00e4ning och rehabilitering som uppkommit. Att fler m\u00e5r d\u00e5ligt idag verkar vara tabu att tala om och d\u00f6ljs av siffror eller av goda exempel. Mellan 1989 och 2006 \u00f6kade andelen m\u00e4nniskor som upplever \u00e5ngest fr\u00e5n 12% till 22% enligt Socialstyrelsen. Parallellt med kraven att prestera, producera och konsumera \u00e4ter vi mer och mer piller och felaktig mat f\u00f6r att d\u00e4mpa v\u00e5r sj\u00e4lsliga obalans.<\/p>\n Tillv\u00e4xt gynnar ekonomisk brottslighet<\/strong><\/p>\n Ekobrottsmyndigheten (EBN) konstaterar i en analys att seri\u00f6sa n\u00e4ringsidkare sl\u00e5s ut n\u00e4r den svarta sektorn \u00f6kar. Det \u00e4r s\u00e4rskilt tre omr\u00e5den som pekas ut som s\u00e4rskilt farliga mot n\u00e4ringslivet och samh\u00e4llsekonomin. En \u00f6kad koppling mellan ekobrottslighet och annan brottslig verksamhet, den allt st\u00f6rre svarta verksamheten och finansmarknadernas internationalisering genom till exempel handel med v\u00e4rdepapper. I st\u00e4llet f\u00f6r att analysera och ifr\u00e5gas\u00e4tta orsakerna till dessa problem h\u00f6js krav p\u00e5 att samh\u00e4llet ska l\u00e4gga mer pengar p\u00e5 kontroll. Detta tyder p\u00e5 att man i dag helt har accepterat de ekonomiska strukturerna och likst\u00e4ller dem med naturlagar som inte g\u00e5r att p\u00e5verka. Denna uppgivenhet inf\u00f6r de ekonomiska strukturernas p\u00e5verkan p\u00e5 en hel nation och \u00e4ven internationellt \u00e4r skr\u00e4mmande d\u00e5 det enbart leder till att man j\u00e4mt \u00e4r steget efter och lappar och lagar. F\u00f6r att komma \u00e5t den ekonomiska brottsligheten fick till exempel Skatteverket (2006) pengar till 420 tj\u00e4nster som enbart skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r att jaga svarta inkomster. Ett sensationellt faktum bakom detta \u00e4r att 25 tusen s\u00f6kte dessa jobb. Ingen verkar dock ha tyckt att det var konstigt att det var i genomsnitt 60 s\u00f6kande till varje tj\u00e4nst. Mot bakgrund av att det vid den h\u00e4r tiden fanns 69 tusen arbetsl\u00f6sa akademiker \u00e4r det en verifiering att tillv\u00e4xtsystemet skapar arbetsl\u00f6shet. Med hundratusentals m\u00e4nniskor utanf\u00f6r arbetsmarknaden som f\u00f6rmodligen aldrig kommer in p\u00e5 den kan man undra om det inte kan vara en logisk f\u00f6ljd att fler \u00e4gnar sig \u00e5t ekonomisk brottslighet. Det kan f\u00f6r m\u00e5nga vara den enda chansen att f\u00e5 del av den ekonomiska kakan n\u00e4r paniken och besvikelsen breder ut sig \u00f6ver det system vi har. Fr\u00e5gan \u00e4r om det \u00e4r mer kontroll som \u00e4r l\u00f6sningen eller om det kanske \u00e4r ett alternativt system som borde diskuteras. Det mest konstruktiva borde vara det senare.<\/p>\n Kulturen utarmas<\/strong><\/p>\n I ett samh\u00e4lle d\u00e4r \u00f6verkonsumtion, \u00e4gande, r\u00e4nta och aktieutdelning \u00e4r det som skapar v\u00e4rdet i samh\u00e4llet riskerar kulturen att tryckas tillbaka till 1800-talets niv\u00e5 d\u00e5 kultur var de besuttnas n\u00f6je. De som gav dem detta n\u00f6je, genom teater, musik och annat var ofta fattiga och levde p\u00e5 sv\u00e4ltgr\u00e4nsen. Fortfarande kan man h\u00f6ra m\u00e4nniskor p\u00e5 allvar mena att den \u201dsanna\u201d kulturyttringen inte kommer fram om den som ut\u00f6var den inte lever under p\u00e5vra f\u00f6rh\u00e5llanden. Parallellt med att den traditionella kulturen utarmas p\u00e5 grund av att den avkr\u00e4vs att b\u00e4ra sig sj\u00e4lv ekonomiskt ser vi popul\u00e4rkulturell stordrift utvecklas, allt f\u00f6r att g\u00e5 ihop ekonomiskt. Det som b\u00e4r sig i ett marknadsliberalt samh\u00e4lle \u00e4r n\u00e4r man plockar ihop n\u00e5gra k\u00e4ndisar och l\u00e5ter dem framf\u00f6ra s\u00e5dant som man p\u00e5 f\u00f6rhand vet att folk vill se och lyssna p\u00e5. I st\u00e4llet f\u00f6r individers och gruppers kreativa f\u00f6rm\u00e5ga att skapa nytt h\u00e4nvisas kulturen till att bli marknadens gisslan.<\/p>\n Diskriminering<\/strong><\/p>\n Vad har diskriminering med det ekonomiska systemet att g\u00f6ra kan man undra. Jo, genom strukturell uteslutning fr\u00e5n arbetsmarknaden. L\u00f6nearbete ger m\u00e4nniskor dels pengar f\u00f6r att trygga den fysiska och materiella standarden, dels goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att f\u00e5 sociala n\u00e4tverk, som \u00e4r bra f\u00f6r den sociala tryggheten genom identiteten, tack vare delaktigheten p\u00e5 arbetsmarknaden. Enligt artikel 14 i Europakonventionen \u00e4r det f\u00f6rbjudet att diskriminera n\u00e5gon bland annat p\u00e5 grund av st\u00e4llning. D\u00e5 best\u00e4mmelsen \u00e4r svensk lag genom SFS 1994:1219 f\u00f6ljer att arbetsl\u00f6sa \u00e4r diskriminerande i f\u00f6rh\u00e5llande till l\u00f6nearbetare vilket s\u00e5ledes g\u00f6r den strukturella diskrimineringen olaglig. Detta bortser domstolsv\u00e4sendet i. I ett samh\u00e4lle som baseras p\u00e5 konkurrens sl\u00e5s m\u00e5nga ut och hamnar utanf\u00f6r b\u00e5de sociala strukturer och trygghetssystem som till exempel a-kassa och sjukf\u00f6rs\u00e4kring. De myndigheter som betalar ut ers\u00e4ttningar av olika slag till m\u00e4nniskor \u00e4r skapade f\u00f6r ett samh\u00e4lle med mycket l\u00e5g arbetsl\u00f6shet. I dag med en stor del av arbetskraften utanf\u00f6r arbetsmarknaden, samtidigt som myndigheterna har sparkrav och direktiv att minska sjuktal och arbetsl\u00f6shet, fyller inte myndigheterna sin funktion som trygghetsgaranter f\u00f6r individer. Fler och fler hamnar utanf\u00f6r systemen och tvingas s\u00e4lja allt de har innan de kan f\u00e5 ers\u00e4ttning fr\u00e5n socialen. Bara f\u00f6r att det ekonomiska systemets vinstkrav och rationaliseringar sl\u00e5r ut arbetsf\u00f6ra m\u00e4nniskor. Vissa grupper \u00e4r mer utsatta \u00e4n andra. Unders\u00f6kningar visar att kvinnor och invandrare \u00e4r stora f\u00f6rlorare i detta system. \u00c4ven olika \u00e5ldersgrupper hamnar utanf\u00f6r. S\u00e4rskilt farligt \u00e4r det n\u00e4r m\u00e5nga unga inte ens kommer in p\u00e5 arbetsmarknaden som i dag. 128 tusen mellan 15-24 \u00e5r var arbetsl\u00f6sa 2008. Det inneb\u00e4r var fj\u00e4rde ungdom. P\u00e5 grund av utanf\u00f6rskapet s\u00f6ker sig m\u00e5nga till grupperingar och aktiviteter som inte accepteras i samh\u00e4llet och individerna f\u00e5r skulden utan analys av orsakerna till problemen. Tillv\u00e4xtsamh\u00e4llet diskriminerar d\u00e4rmed anst\u00e4llningsl\u00f6sa vilket borde leda till att man b\u00f6rjar fundera p\u00e5 alternativ. Ist\u00e4llet kommer signaler fr\u00e5n regeringen att man vill f\u00f6rs\u00f6ka skapa h\u00e5rdare lagstiftning och kontroll bara f\u00f6r att det liberala samh\u00e4llet f\u00f6rlorar mycket av de naturliga kontrollfunktioner som fanns tidigare. Vad blir det f\u00f6r frihet d\u00e5 kan man undra. \u00c4ven p\u00e5 arbetsplatser kan vi se den diskriminering som systemet genererar. Eftersom det \u00e4r det ekonomiska resultatet som \u00e4r det \u00f6verskuggande m\u00e5let f\u00f6rlorar man incitament f\u00f6r arbetsgivare att skapa goda arbetsplatser.<\/p>\n Forts\u00e4ttning f\u00f6ljer i n\u00e4sta nummer<\/p>\n I n\u00e4sta nummer: \u2022\u00a0Milj\u00f6 – klimat \u2013 globalisering \u2022\u00a0Vem har makten? \u2022\u00a0Att skapa balans mellan elit\/marknad och individ\/milj\u00f6<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det n\u00f6dv\u00e4ndiga paradigmskiftet, del 2 av 4 \u00a9 Henrik Lund Text: Henrik Lund Stordrift Dagens system tvingar oss att bedriva stordrift i privat sektor f\u00f6r att maximera vinsten. Samtidigt tvingas offentliga sektorn bedriva stordrift f\u00f6r att m\u00f6ta besparingskraven. Den marknadsliberala ekonomin framst\u00e5r helt pl\u00f6tsligt som lika m\u00e4nniskofientlig som den extrema[…]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[25,169],"class_list":["post-1234","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","tag-arbete","tag-paradigm"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1234","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1234"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1234\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1234"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1234"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1234"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}