Det n\u00f6dv\u00e4ndiga paradigmskiftet, del 3 av 4<\/p>\n
\u00a9 Henrik Lund<\/p>\n
Text: Henrik Lund<\/p>\n
Milj\u00f6 – klimat \u2013 globalisering<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Studerar man korrelationen mellan global BNP, oljekonsumtion och utsl\u00e4pp av CO2 s\u00e5 ser man att dessa f\u00f6ljer varandra mycket n\u00e4ra. Tillv\u00e4xtekonomin skapar \u00f6verkonsumtion av naturresurser samt st\u00f6rre inverkan p\u00e5 milj\u00f6 och klimat. P\u00e5 samma s\u00e4tt som de individuella och sociala behoven kommer i bakgrunden i en ekonomi d\u00e4r huvudvillkoren \u00e4r vinst, effektivitet, rationaliseringar, produktion och konsumtion, hamnar milj\u00f6n ofta p\u00e5 jumboplats i rangordningen. Vi har under m\u00e5nga \u00e5r sett stora industrier etablera sig i underutvecklade l\u00e4nder och l\u00e4nder d\u00e4r l\u00f6neniv\u00e5erna \u00e4r betydligt l\u00e4gre \u00e4n hos oss. Anledningen \u00e4r att f\u00f6retagen, p\u00e5 grund av marknadens villkor tvingas till vinstmaximering p\u00e5 milj\u00f6ns bekostnad. Det hj\u00e4lper varken oss eller de andra l\u00e4nderna. Vi f\u00e5r h\u00f6g arbetsl\u00f6shet och med det alla problem som f\u00f6ljer i sp\u00e5ren p\u00e5 den. De flesta l\u00e4nder dit produktionen flyttas f\u00e5r det inte b\u00e4ttre d\u00e5 m\u00e4nniskor utnyttjas h\u00e4nsynsl\u00f6st. I Kina tvingas m\u00e5nga arbeta 16 timmar, 7 dagar per vecka bara f\u00f6r att l\u00f6nerna \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ga. I tredje v\u00e4rlden finns m\u00e5nga f\u00f6retag som utnyttjar sin st\u00e4llning och suger ut landets naturresurser och leml\u00e4star landet till oigenk\u00e4nnlighet s\u00e5 att det skulle ta m\u00e5nga \u00e5r att \u00e5terst\u00e4lla om det \u00f6ver huvud taget g\u00e5r. Fattiga l\u00e4nder blir \u00e4nnu fattigare genom denna rovdrift d\u00e5 f\u00f6retagen inte betalar f\u00f6r sig utan vinsterna g\u00e5r ner i fickorna p\u00e5 dem som redan har ett \u00f6verfl\u00f6d. Numera g\u00f6rs milj\u00f6n till en handelsvara d\u00e5 man nu kan handla utsl\u00e4ppsr\u00e4ttigheter mellan olika l\u00e4nder. Det inneb\u00e4r att milj\u00f6n integreras i det marknadsliberala systemet d\u00e4r rika l\u00e4nder kan k\u00f6pa sig r\u00e4ttigheten att sl\u00e4ppa ut mer v\u00e4xthusgaser \u00e4n det egentligen skulle beh\u00f6va. Det resulterar i att ett lands produktion inte f\u00e5r tillr\u00e4ckliga incitament f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen och d\u00e4rigenom utveckla mer milj\u00f6anpassad teknik i den takt som skulle beh\u00f6vas. N\u00e4r ny teknik inte ges f\u00f6retr\u00e4de beh\u00e5ller man farlig teknik som till exempel k\u00e4rnkraft. En som borde veta var nobelpristagaren Hannes Alv\u00e9n som en g\u00e5ng sa att \u201dvarje g\u00e5ng en familj kokar middag p\u00e5 k\u00e4rnkraftsel produceras lika mycket plutonium som f\u00f6rsl\u00e5r att ta livet av hela familjen\u201d.<\/p>\n Vem har makten?<\/strong><\/p>\n Fr\u00e5gan kan tyckas on\u00f6dig f\u00f6r oss som bor i ett som vi definierar, demokratiskt land. Sj\u00e4lv tycker jag den \u00e4r h\u00f6gst befogad d\u00e5 det numera verkar r\u00e5da olika uppfattningar beroende p\u00e5 vem man talar med. De flesta har v\u00e4l h\u00f6rt de nu bevingade orden att \u201ddet \u00e4r pengarna som styr\u201d. Hur kan det vara s\u00e5 i en demokrati d\u00e4r makten ska utg\u00e5 fr\u00e5n folket? Naturligtvis \u00e4r makten i ett samh\u00e4lle inte enkel att analysera men n\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga verkar uppgivna inf\u00f6r \u201dpengarnas makt\u201d kr\u00e4vs en analys. Jag har tidigare varit inne p\u00e5 att de flesta beslutsfattare verkar tro att de ekonomiska strukturerna \u00e4r naturlagar som inte g\u00e5r att p\u00e5verka. Det bekr\u00e4ftas av LO:s avtalssekreterare Erland Olauson i ett replikskifte med mig i en \u00f6stg\u00f6tsk lokaltidning. Han menar att \u201dde ekonomiska lagarna \u00e4r huggna i sten\u201d. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt med vissa \u00e5tg\u00e4rder oavsett om det \u00e4r bra f\u00f6r folket. Vi minns ju borgarnas finansminister Ann Wibble i b\u00f6rjan p\u00e5 1990-talet som sa att folket skulle – tvingas ned i arbetsl\u00f6shetens st\u00e5lbad. Om nu inte folket har makten, och inte heller riksdag och regering d\u00e5 de abdikerat inf\u00f6r de ekonomiska strukturerna, \u201dhuggna i sten\u201d, vem \u00e4r det d\u00e5 som styr? \u00c4r det arbetsgivarna, riksbanken, privata banker eller kapital\u00e4gare? Arbetsgivarna kan vi bortse ifr\u00e5n d\u00e5 de agerar genom anpassning till marknaden d\u00e4r alla pengar fl\u00f6dar. Detta bekr\u00e4ftas av alla besparingspaket, neddragningar, inte tillr\u00e4ckligt h\u00f6ga vinster och utflyttning av produktion till l\u00e4nder med l\u00e4gre l\u00f6ner. Riksbanken \u00e4r numera frist\u00e5ende med fr\u00e4msta m\u00e5let att h\u00e5lla inflationen nere men kan inte heller den vara den som makten utg\u00e5r fr\u00e5n. Dess roll som inflationsd\u00e4mpare g\u00f6r att den anpassar r\u00e4ntan till vad som h\u00e4nder p\u00e5 marknaden. Visserligen p\u00e5verkar den marknaden genom r\u00e4ntan men det \u00e4r andra som agerar p\u00e5 marknaden som g\u00f6r att r\u00e4ntan beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndras. Att det \u00e4r \u201dpengarna som styr\u201d inneb\u00e4r sj\u00e4lvklart att det finns n\u00e5gon m\u00e4nsklig aktivitet bakom pengarna. Pengar \u00e4r ju d\u00f6da betalningsmedel och g\u00f6r ingenting av sig sj\u00e4lvt. \u00c5terst\u00e5r s\u00e5 banker och kapital\u00e4gare. I ett avreglerat ekonomiskt system som drivs av kravet p\u00e5 vinst genom r\u00e4nta blir bankernas roll att l\u00e5na ut pengar till s\u00e5 h\u00f6g r\u00e4nta som m\u00f6jligt. Det \u00e4r allts\u00e5 bankerna som tillhandah\u00e5ller pengarna i det samh\u00e4lle vi har idag. H\u00e4r har Riksbanken en funktion att l\u00e5na pengar till svenska staten till dess verksamhet. Det absurda uppst\u00e5r att staten inte f\u00e5r l\u00e5na pengar av sin egen \u201dkassa\u201d utan att betala r\u00e4nta. L\u00e5nen m\u00e5ste n\u00e4mligen g\u00e5 genom de privata bankernas system. Tv\u00e5 gifta personer med gemensam ekonomi kr\u00e4ver knappast r\u00e4nta av varandra n\u00e4r den ena beh\u00f6ver l\u00e5na av den andra. Inte heller skulle frun l\u00e5na ut pengar till grannen som i sin tur l\u00e5nar ut pengarna med r\u00e4nta, till maken. Vem \u00e4r det d\u00e5 som tj\u00e4nar p\u00e5 att banker f\u00e5r in sin r\u00e4nta. Delvis \u00e4r det bankerna sj\u00e4lva men bakom bankerna sitter kapital\u00e4gare som kr\u00e4ver avkastning p\u00e5 sitt kapital. Det \u00e4r allts\u00e5 dessa \u00e4gare som styr de strukturer som politiker och m\u00e5nga andra tror, \u00e4r lagar \u201dhuggna i sten\u201d. Med insikten om att det \u00e4r ett f\u00e5tal kapital\u00e4gare som kontrollerar de ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna, nationellt och internationellt kommer f\u00f6rhoppningsvis \u00e4ven insikten om att det g\u00e5r att p\u00e5verka de ekonomiska strukturerna. Fr\u00e5gan \u00e4r hur vi vill att de ska se ut.<\/p>\n Att skapa balans mellan elit\/marknad och individ\/milj\u00f6<\/strong><\/p>\n N\u00e4r man studerar debatten om ekonomi och samh\u00e4llets resurser st\u00e5r skiljelinjen mellan offentligt eller privat \u00e4gande av produktionen, det vill s\u00e4ga de verksamheter som producerar varor och tj\u00e4nster i samh\u00e4llet. Det som skapar v\u00e4rdet i verksamheterna \u00e4r det vi kallar produktionsfaktorer. De \u00e4r arbete och naturresurser. \u201dArbetet\u201d \u00e4r det vi g\u00f6r f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4dla \u201dNaturresurserna\u201d s\u00e5 att vi kan tillverka produkter som sedan s\u00e4ljs. N\u00e4r det g\u00e4ller tj\u00e4nster s\u00e5 \u00e4r det sj\u00e4lva arbetet i sig som skapar v\u00e4rdet. M\u00e5nga som studerar nationalekonomi p\u00e5 h\u00f6gskola och universitet anv\u00e4nder Klas Eklunds \u201dV\u00e5r ekonomi\u201d som litteratur. N\u00e4r Eklund, och andra ekonomer, beskriver produktionsfaktorer tar man \u00e4ven med \u201dKapital\u201d, allts\u00e5 \u201d\u00e4gande\u201d och j\u00e4mst\u00e4ller det med arbete och naturresurser. Genom att g\u00f6ra det accepterar man det marknadsliberala tillv\u00e4xtorienterade syns\u00e4ttet, att \u00e4gande \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r resultat. Sj\u00e4lv anser jag det vara ett felaktigt resonemang. Det skulle inneb\u00e4ra att resultatet \u00e4r beroende av \u00e4gandet (huvudmannaskapet), den hittills grundl\u00e4ggande konflikten mellan v\u00e4nster och h\u00f6ger. Ett enkelt exempel: Om jag \u00e4ger en spade, kan resultatet bli ett h\u00e5l i marken. Om jag inte \u00e4ger en spade kan jag som anst\u00e4lld ha tillg\u00e5ng till en spade och resultatet blir likv\u00e4l ett h\u00e5l i marken. Den sanna produktionsfaktorn \u00e4r d\u00e5 arbetet, inte \u00e4gandet av spaden. Eftersom den privata \u00e4garen har en sn\u00e4vare roll \u00e4n den offentliga \u00e4garen, st\u00e5r konflikten mellan rollerna, inte huvudmannaskapet i sig. Om resultatet av en verksamhet har betydelse ur ett samh\u00e4lleligt demokratiskt perspektiv \u00e4r det en offentlig angel\u00e4genhet, som jag ser det. Resultatet f\u00e5r d\u00e5 en bredare definition \u00e4n enbart ekonomisk. Dilemmat f\u00f6r ett v\u00e4nsterinriktat samh\u00e4lle \u00e4r att man menar att det st\u00e5r f\u00f6r frihet och j\u00e4mlikhet n\u00e4r det ofta handlar om den politiska elitens frihet. Ett problem i det marknads-liberala samh\u00e4llet \u00e4r att man s\u00e4ger att det handlar om individens frihet n\u00e4r det egentligen handlar om kapital\u00e4garnas och arbetsgivarnas frihet. Detta skapar f\u00f6rvirring d\u00e5 individen som ju vill lyckas, tvingas avst\u00e5 fr\u00e5n demokratiska och humanistiska v\u00e4rden, och konkurrera ut andra individer som d\u00e5 f\u00f6rlorar sin frihet. Det traditionella v\u00e4nster-h\u00f6ger-systemet har allts\u00e5 samma definition av vad som skapar v\u00e4rdet i samh\u00e4llet (produktionsfaktorerna). Skillnaden \u00e4r att de br\u00e5kar om \u00e4gandet \u00f6ver dessa v\u00e4rden. Detta har sin grund i industrisamh\u00e4llets v\u00e4rderingar och \u00e4r idag otidsenligt och inte l\u00e4ngre \u00e4ndam\u00e5lsenligt, kort sagt gammalmodigt och d\u00e5ligt. B\u00e5da sidorna h\u00e4rstammar fr\u00e5n mycket gamla id\u00e9er. V\u00e4nsterideologin har sitt ursprung i den Marxistiska historieanalysen. Den materialistiska historieuppfattningen utg\u00e5r fr\u00e5n att \u201dvillkoren f\u00f6r det socialistiska samh\u00e4llet skapas genom kapitalismens egen utveckling\u201d, och att \u201ddet \u00e4r arbetarklassens uppgift att skapa detta samh\u00e4lle\u201d. Samtidigt som man vill utpl\u00e5na klassamh\u00e4llet och skapa det \u201dklassl\u00f6sa\u201d samh\u00e4llet menar man att detta samh\u00e4lle skapas genom kapitalismens egen utveckling. Allts\u00e5 \u00e4r kapitalismen en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r socialismens utveckling och kan d\u00e4rmed inte utrotas f\u00f6r d\u00e5 utrotar man socialismen i sig. Ser vi tillbaka p\u00e5 de \u201dv\u00e4nsterprojekt\u201d som funnits under 1900-talet s\u00e5 \u00e4r en slutsats, att det blivit en liten grupp elitistiska personer som skapat system f\u00f6r att styra befolkningen, vare sig det g\u00e4ller ekonomisk planhush\u00e5llning eller r\u00e4ttsliga system. Resultatet blev politisk stordrift f\u00f6r att driva igenom ideologin p\u00e5 individens bekostnad. H\u00f6gerideologins v\u00e4rdegrund, med anor fr\u00e5n tiden d\u00e5 adeln styrde i samh\u00e4llet, bygger p\u00e5 att det \u00e4r det arbetande kollektivet som ska skapa vinsterna \u00e5t kapital\u00e4garna. Dessa vill naturligt-vis ha s\u00e5 stora vinster som m\u00f6jligt och d\u00e5 blir kollektivet en kostnad som m\u00e5ste reduceras s\u00e5 mycket det bara g\u00e5r, samtidigt som kollektivets makt m\u00e5ste undermineras. Dessutom vill man att naturresurserna som beh\u00f6vs f\u00f6r produktionen ska vara s\u00e5 billiga som m\u00f6jligt. Det g\u00f6r att man till exempel utnyttjar fattiga l\u00e4nders resurser f\u00f6r de \u00e4r l\u00e4ttare att komma \u00f6ver billigt. Genom stordrift skapas mer vinst \u00e4n genom produktion med sm\u00e5 enheter. En slutsats \u00e4r att v\u00e4nster-h\u00f6ger-ideologierna har samma grund och dessutom f\u00e5r samma resultat. De utg\u00e5r fr\u00e5n att v\u00e4rdet skapas med arbete och naturresurser och resultatet blir enorma stordriftssystem, allt f\u00f6r att h\u00e5lla befolkningen i schack och tvinga dem att arbeta eller f\u00f6r att underminera den konkurrens som de sj\u00e4lva glorifierar. Det finns ett ord f\u00f6r detta och det \u00e4r diktatur. V\u00e4nsterideologin skapar \u201delitens diktatur\u201d och h\u00f6gerideologin skapar \u201dmarknadens diktatur\u201d. Ingen av de traditionella ideologierna skapar balans mellan elit\/marknad och individ\/milj\u00f6. Den ena vill beh\u00e5lla den politiska makten p\u00e5 marknadens bekostnad och den andra vill beh\u00e5lla den ekonomiska makten p\u00e5 politikens bekostnad. Ingen ser d\u00e4rmed individens\/milj\u00f6ns behov. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste de underk\u00e4nnas som m\u00e5ttstock f\u00f6r samh\u00e4llsekonomin.<\/p>\n Forts\u00e4ttning f\u00f6ljer i n\u00e4sta nummer<\/p>\n I n\u00e4sta nummer: \u2022\u00a0Att genomf\u00f6ra paradigmskiftet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det n\u00f6dv\u00e4ndiga paradigmskiftet, del 3 av 4 \u00a9 Henrik Lund Text: Henrik Lund Milj\u00f6 – klimat \u2013 globalisering<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[25,169],"class_list":["post-1236","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","tag-arbete","tag-paradigm"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1236","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1236"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1236\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1236"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1236"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1236"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}