<\/p>\n
F\u00f6r att uppn\u00e5 det n\u00f6dv\u00e4ndiga paradigmskiftet beh\u00f6ver vi allts\u00e5 ett system som ger alla lika r\u00e4tt att delta i samh\u00e4llet. Det ska vara ett system som gynnar handel, men sm\u00e5skalighet framf\u00f6r stordrift, som ger goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r m\u00e4nniskors h\u00e4lsa, som inte gynnar ekonomisk brottslighet och som ser kulturella yttringar som v\u00e4rdefulla i sig och inte enbart som produkter. Systemet beh\u00f6ver \u00e4ven ge individen mer makt och frihet \u00e4n vad som \u00e4r fallet idag, samtidigt som kvinnor, invandrare och andra grupper inte ska beh\u00f6va uppleva diskriminering p\u00e5 grund av en cynisk m\u00e4nniskosyn. Individens frihet kan d\u00e5 till exempel leda till att vi uppn\u00e5r m\u00e5let att vi ska ha en levande landsbygd. H\u00e4nsynen till milj\u00f6faktorer m\u00e5ste vara starkare i ett nytt system likv\u00e4l som till socioekonomiska faktorer, nationellt och internationellt. Jag anser att ett nytt system helst b\u00f6r g\u00f6ra det om\u00f6jligt, eventuellt mycket ol\u00f6nsamt, att tj\u00e4na pengar p\u00e5 pengar. F\u00f6r att balansera elitens eller marknadens dominerande st\u00e4llning gentemot individen\/milj\u00f6n kr\u00e4vs en ny grund f\u00f6r definitionen av vad som skapar v\u00e4rdet i samh\u00e4llet. I det nuvarande systemet \u00e4r det arbete och naturresurser som jag varit inne p\u00e5 tidigare. F\u00f6r att \u00f6ka individens st\u00e4llning kr\u00e4vs att man v\u00e4rderar individen p\u00e5 ett s\u00e4tt som man inte g\u00f6r idag. Det kan man g\u00f6ra genom att j\u00e4mst\u00e4lla \u201dm\u00e4nniskov\u00e4rde\u201d eller \u201dmedborgarskap\u201d med de traditionella produktionsfaktorerna \u201darbete\u201d och \u201dnaturresurser\u201d. Utg\u00e5r vi fr\u00e5n \u201dm\u00e4nniskov\u00e4rde\u201d eller \u201dmedborgarskap\u201d s\u00e5 kr\u00e4vs ett system som tar h\u00e4nsyn till individen och dess sammanhang. F\u00f6r att h\u00e4nsynen till individen ska uppn\u00e5s f\u00f6resl\u00e5r jag att man utg\u00e5r fr\u00e5n \u201dHumanismen\u201d. F\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till sammanhanget f\u00f6resl\u00e5r jag att man utg\u00e5r fr\u00e5n \u201dEkologismen\u201d. D\u00e4rigenom tas h\u00e4n-syn till individuella, sociala samt milj\u00f6m\u00e4ssiga faktorer. Vad kr\u00e4vs d\u00e5 f\u00f6r att balansera individens makt gentemot elitens makt? F\u00f6r att uppn\u00e5 makt f\u00f6r individen i elitens samh\u00e4lle kr\u00e4vs att individen ger upp sin egen samh\u00e4llsbild och \u00f6verf\u00f6r elitens analys av samh\u00e4llet p\u00e5 sig sj\u00e4lv. Det medf\u00f6r en likriktning i samh\u00e4llet som endast passar dem som sj\u00e4lva gjort samma analys som eliten gjort. \u00d6vriga kommer att uppleva sig styrda och maktl\u00f6sa och kommer att hitta egna v\u00e4gar, ofta utanf\u00f6r lagens r\u00e5m\u00e4rken. F\u00f6r att ge f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett pluralistiskt samh\u00e4lle d\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt kan leva och uppleva mening i sina liv, oavsett vilken analys av samh\u00e4llet de gjort, kr\u00e4vs ett system d\u00e4r individens makt inte \u00e4r beroende av vilken politisk \u00e5sk\u00e5dning individen har. Hur balanserar man individens makt gentemot marknadens makt? F\u00f6r att svara p\u00e5 det m\u00e5ste man se vad det \u00e4r i maktf\u00f6rh\u00e5llandet som g\u00f6r att individens makt inskr\u00e4nks av marknadens makt. Det som individen vill ha genom att befinna sig p\u00e5 marknaden \u00e4r inkomst. Denna anv\u00e4nds f\u00f6r att tillgodose m\u00e4nniskans behov av trygghet. I ett marknadsliberalt samh\u00e4lle undergr\u00e4vs tryggheten d\u00e5 m\u00e5nga inte f\u00e5r tilltr\u00e4de till arbetsmarknaden p\u00e5 grund av konkurrensen som \u00e4r ett grundvillkor i systemet. N\u00e4r konkurrens \u00f6verordnas samverkan leder det till utanf\u00f6rskap f\u00f6r dem som inte orkar eller vill leva under konkurrensens villkor. Hur kan d\u00e5 individen f\u00e5 trygghet utan att enbart vara beroende av marknaden eller eliten? Svaret blir: en inkomst som baseras p\u00e5 vad m\u00e4nniskan \u201d\u00c4r\u201d i st\u00e4llet f\u00f6r vad m\u00e4nniskan \u201dG\u00f6r\u201d. Detta l\u00f6ses genom ett system med basinkomst. Individen blir d\u00e5 inte lika k\u00e4nslig f\u00f6r diskriminering eller kr\u00e4nkning d\u00e5 hon kan l\u00e4mna ett sammanhang som \u00e4r skadligt utan att riskera att mista sin ekonomiska trygghet. Det kan vara en arbetsgivare men \u00e4ven ett privat sammanhang d\u00e4r till exempel en kvinna som inte l\u00e4ngre \u00e4r ekonomiskt beroende av mannen beh\u00f6ver vara r\u00e4dd f\u00f6r att riskera sin ekonomi om hon v\u00e4ljer att l\u00e4mna mannen. Fler skulle kunna arbeta utifr\u00e5n f\u00f6ruts\u00e4ttningarna som sm\u00e5barnsf\u00f6r\u00e4lder utan att bli ekonomiskt lidande bara f\u00f6r att man g\u00e5r ned i tid. Det skulle minska stressen hos b\u00e5de de vuxna och barnen och minska pressen som l\u00e4tt g\u00f6r att man g\u00e5r in i v\u00e4ggen. Den mentala, fysiska och sociala h\u00e4lsan skulle f\u00f6rb\u00e4ttras \u00e4r min \u00f6vertygelse. Dessutom kan man s\u00e4ga att det arbete som individen g\u00f6r utanf\u00f6r l\u00f6nearbetet d\u00e5 bel\u00f6nas. Det \u00e4r ju mycket arbete som utf\u00f6rs utanf\u00f6r arbetsmarknaden, s\u00e4rskilt av kvinnor, utan att det v\u00e4rderas i pengar. Det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4r samma arbete \u00e5terfinns p\u00e5 dagens oj\u00e4mlika arbetsmarknad som det skapar ett v\u00e4rde. Hur g\u00f6r man f\u00f6r att balansera milj\u00f6ns makt gentemot marknadens och elitens makt? Dessa har olika s\u00e4tt att ut\u00f6va makt. Marknaden och eliten visar sin makt genom att hela tiden \u00e5derl\u00e5ta jordklotet p\u00e5 naturresurser. Milj\u00f6n visar sin makt p\u00e5 ett annorlunda s\u00e4tt och n\u00e4r den v\u00e4l visar sin makt \u00e4r det nog f\u00f6r sent att \u00e5ngra sig. Jag illustrerar det med ett indianskt ordspr\u00e5k – N\u00e4r den vite mannen f\u00f6rst\u00f6rt land och vattnet i floder och hav, f\u00f6rst d\u00e5 ska han f\u00f6rst\u00e5 att det inte g\u00e5r att \u00e4ta pengar. Det \u00e4r denna insikt som kommer att g\u00f6ra oss medvetna och f\u00f6rebygga jordens f\u00f6rfall s\u00e5 gott vi kan trots att det redan g\u00e5tt l\u00e5ngt i processen. F\u00f6r att hj\u00e4lpa milj\u00f6n att f\u00e5 makt som vi m\u00e4nniskor f\u00f6rst\u00e5r oss p\u00e5 m\u00e5ste vi inf\u00f6ra ett nytt penningsystem. Ett system som skapar f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att vi ska se det som l\u00f6nsamt att vara r\u00e4dd om v\u00e5r jord, samtidigt som det ska ge goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r handel och aff\u00e4rsverksamhet. Framf\u00f6r allt m\u00e5ste det f\u00f6rhindra m\u00f6jligheten att tj\u00e4na pengar p\u00e5 pengar som jag tidigare varit inne p\u00e5. Det betyder att ett r\u00e4ntefritt system m\u00e5ste inf\u00f6ras. Det m\u00e5ste \u00e4ven minska l\u00f6nsamheten f\u00f6r folk att agera p\u00e5 den internationella avreglerade marknaden. I st\u00e4llet ska lokal produktion l\u00f6na sig b\u00e4ttre. Det finns olika system som f\u00f6rs\u00f6ker l\u00f6sa detta, och skapa de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som beh\u00f6vs. Ett som jag anser vara mycket intressant kallas \u201dSolidarsystemet\u201d. Det \u00e4r ett system som g\u00f6r det m\u00f6jligt att spara pengar men inte tj\u00e4na pengar p\u00e5 pengarna. Det ger \u00e4ven f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r lokal produktion och tar, genom att enbart elektroniska pengar anv\u00e4nds (vi \u00e4r ju snart d\u00e4r \u00e4nd\u00e5), bort f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r ekonomisk brottslighet. F\u00f6r den som vill bli rik \u00e4r det inget som hindrar. F\u00f6rdelen \u00e4r att man inte blir rik p\u00e5 andras bekostnad. Solidarsystemet i kombination med basinkomst g\u00f6r att basinkomsten inte blir skattefinansierad. Det \u00e4r som jag ser det ett villkor f\u00f6r att det ska fungera med basinkomst. Mer om systemet finns att l\u00e4sa p\u00e5 www.solidar.lir.be<\/a> eller i boken Ragnar\u00f6k eller v\u00e4rldens chans (Humanistiska f\u00f6rlaget). L\u00e5t mig f\u00f6r ett \u00f6gonblick \u00e4ven reflektera \u00f6ver den k\u00e4nde psykologen Abraham Maslows v\u00e4lk\u00e4nda behovstrappa. Den beskriver olika niv\u00e5er i en m\u00e4nniskas behov med b\u00f6rjan i de rent fysiska behoven f\u00f6r att kroppen ska leva. P\u00e5 det \u00f6versta trappsteget hittar vi den mer existentiella niv\u00e5n som handlar om behovet av sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande. M\u00e4nskligheten har fram till idag befunnit sig i en process d\u00e4r de olika behoven i trappan funnits parallellt i samh\u00e4llet. Det vi kan se i systemet, oavsett om det handlar om elitens eller marknadens diktatur, \u00e4r att det oftast handlar om olika grupper som befinner sig p\u00e5 trappans nedre respektive \u00f6vre steg. Utanf\u00f6rskapet som vi ser har bildats g\u00f6r att m\u00e5nga inte har samma, varken ekonomiska eller mentala, m\u00f6jligheter till sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande d\u00e5 de st\u00e4ndigt tvingas fokusera \u00f6verlevnad. En ekonomisk\/fysisk och\/eller mental \u00f6verlevnad delvis p\u00e5 grund av att m\u00e5nga pressas till bristningsgr\u00e4nsen av myndigheterna och arbetsgivare. Vi lever i ett samh\u00e4lle d\u00e4r det endast \u00e4r de som har det gott st\u00e4llt som kan kosta p\u00e5 sig att uttrycka att \u201dpengarna inte betyder n\u00e5got\u201d. Att inf\u00f6ra basinkomst i kombination med ett penningsystem s\u00e5som Solidarsystemet ger oss ett strukturellt ekonomiskt \u201dverktyg\u201d att l\u00e5ta alla m\u00e4nniskor f\u00e5 m\u00f6jlighet att f\u00f6rverkliga sig sj\u00e4lva om de vill. Det skulle ge m\u00e4nniskor en valm\u00f6jlighet som inte finns i dagens system som mer kan liknas vid ett \u201dratrace\u201d. Det kan tyckas vara en utopi att tro att vi skulle kunna f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e5rt s\u00e4tt att t\u00e4nka om arbete, pengar, ekonomi och m\u00e4nskliga aktiviteter i \u00f6vrigt. Enbart mot bakgrund av utvecklingen som skett under 1900-talet d\u00e5 vi tvingats omv\u00e4rdera m\u00e5nga saker i v\u00e5r v\u00e4rld tror jag att vi klarar det. P\u00e5 1600-talet tvingades man erk\u00e4nna att det \u00e4r jorden som snurrar runt solen och inte tv\u00e4rtom. I alla tider har vi m\u00e5st omv\u00e4rdera v\u00e5r verklighet. Ett s\u00e5dant tillf\u00e4lle har nu givits oss och vi kan v\u00e4lja att skapa n\u00e5got bra f\u00f6r m\u00e4nniskor och v\u00e5r jord eller v\u00e4lja att v\u00e4gra se verkligheten som den \u00e4r, p\u00e5 samma s\u00e4tt som kejsaren i Kejsarens nya kl\u00e4der.<\/p>\n Bilderna nedan illustrerar definitionen av vad som skapar v\u00e4rdet i samh\u00e4llet s\u00e5 som man traditionellt sett det. De visar dessutom den, som jag anser, n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r\u00e4ndringen av definitionen utifr\u00e5n mitt resonemang ovan.<\/p>\n \u201dDet kr\u00e4vs ett helt nytt s\u00e4tt att t\u00e4nka f\u00f6r att l\u00f6sa de problem vi skapat med det gamla s\u00e4ttet att t\u00e4nka\u201d<\/p>\n Albert Einstein<\/p>\n <\/p>\n Det n\u00f6dv\u00e4ndiga paradigmskiftet, del 4 av 4 \u00a9 Henrik Lund Text: Henrik Lund Att genomf\u00f6ra paradigmskiftet<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[25,169],"class_list":["post-1239","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","tag-arbete","tag-paradigm"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1239","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1239"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1239\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1239"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1239"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1239"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"Traditionellt_paradigm\"](\"https:\/\/www.visionbalans.se\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Traditionellt_paradigm-259x300.jpg\")
<\/a>![\"Paradigmskifte\"](\"https:\/\/www.visionbalans.se\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Paradigmskifte-239x300.jpg\")
<\/a>![\"Nytt_paradigm\"](\"https:\/\/www.visionbalans.se\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Nytt_paradigm-242x300.jpg\")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"