{"id":1403,"date":"2014-09-08T12:10:15","date_gmt":"2014-09-08T10:10:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.visionbalans.se\/?p=1403"},"modified":"2014-09-08T12:10:15","modified_gmt":"2014-09-08T10:10:15","slug":"valet-och-kvalet-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=1403","title":{"rendered":"Valet och kvalet 2014"},"content":{"rendered":"

\"Di_leva-wiki\"<\/a>Vem ska man tro p\u00e5 sj\u00f6ng Di Leva. N\u00e4r partiapparaterna s\u00e4tter ig\u00e5ng och spottar ur sig en massa saker som l\u00e5ter hur bra som helst f\u00f6r att locka v\u00e4ljare \u00e4r den viktigaste fr\u00e5gan man b\u00f6r st\u00e4lla: – vilket samh\u00e4lle vill jag sj\u00e4lv ha?<\/b><\/p>\n

Alliansregeringen har nu suttit i 8 \u00e5r och ett argument som de anv\u00e4nder ofta n\u00e4r de f\u00e5r kritik fr\u00e5n oppositionen \u00e4r: \u201dvi gjorde bara vad vi lovade<\/i>\u201d. En retorik som p\u00e5 ett bra s\u00e4tt karakt\u00e4riserar hela samh\u00e4llet idag n\u00e4mligen att ansvaret l\u00e4ggs n\u00e5gon annanstans. S\u00e4ger man det dessutom med en uppsyn likt en labrador som tittar p\u00e5 sin husse eller matte med sina bedjande oskyldiga \u00f6gon \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 allvaret om man inte upplevt det sj\u00e4lv.<\/p>\n

En som pekat p\u00e5 vad Alliansen genomf\u00f6rt \u00e4r Carin Wallenthin, enhetschef, fackliga politiska enheten p\u00e5 IF Metall. Hon har punktat upp 33 saker som hon menar \u00e4r f\u00f6rs\u00e4mringar:<\/p>\n

1. F\u00f6rs\u00e4mrad semesterlag. Nytt ber\u00e4kningss\u00e4tt leder till l\u00e4gre ers\u00e4ttning. Dessutom f\u00f6rlorar sjuka och arbetsskadade upp till 25 semesterdagar.
\n2. F\u00f6rs\u00e4mrad sjukpenning fr\u00e5n 80 till 77,6 procent. Taket f\u00f6r ers\u00e4ttningen har s\u00e4nkts.
\n3. Tidsgr\u00e4nser har inf\u00f6rts. Sjuka kan bli utf\u00f6rs\u00e4krade fr\u00e5n sjukf\u00f6rs\u00e4kringen.
\n4. Sv\u00e5rare att f\u00e5 sjukpenning.
\n5. F\u00f6rs\u00e4mrad ers\u00e4ttning vid v\u00e5rd av sjukt barn fr\u00e5n 80 till 77,6 procent.
\n6. Avskaffat skatteavdrag f\u00f6r fackf\u00f6reningsavgift.
\n7. Avskaffat skatteavdrag f\u00f6r medlemsavgift i a-kassan.
\n8. H\u00f6jd avgift till a-kassan.
\n9. S\u00e4nkt dagpenning fr\u00e5n a-kassan. Taket s\u00e4nkt fr\u00e5n 730 till 680 kronor per dag.
\n10. S\u00e4nkt ers\u00e4ttningsniv\u00e5 i a-kassan f\u00f6r l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa.
\n11. Ungdomars ers\u00e4ttning vid arbetsl\u00f6shet s\u00e4nks snabbare \u00e4n f\u00f6r andra.
\n12. Fler karensdagar i a-kassan. Fr\u00e5n fem till sju dagar.
\n13. Sv\u00e5rare att kvalificera sig f\u00f6r a-kassan. Arbetsvillkoret har \u00f6kats fr\u00e5n 70 till 80 timmar per m\u00e5nad.
\n14. Studerandevillkoret avskaffat.
\n15. Efter 300 dagars arbetsl\u00f6shet blir man utf\u00f6rs\u00e4krad fr\u00e5n a-kassan.
\n16. R\u00e4tten till a-kassa f\u00f6r deltidsarbetsl\u00f6sa har f\u00f6rs\u00e4mrats. Fr\u00e5n 150 ers\u00e4ttningsdagar till 75.
\n17. Sv\u00e5rare att f\u00e5 fast anst\u00e4llning. L\u00e4ttare f\u00f6r f\u00f6retagen att anst\u00e4lla p\u00e5 begr\u00e4nsad
\ntid. Dagl\u00f6nearbete har \u00e5terinf\u00f6rts.
\n18. Arbetsgivarna kan stapla olika former av visstidsanst\u00e4llningar p\u00e5 varandra i s\u00e5dan utstr\u00e4ckning att de strider mot EU:s regler.
\n19. Underl\u00e4ttat f\u00f6r arbetsgivare att, i st\u00e4llet f\u00f6r att anst\u00e4lla, anlita egenf\u00f6retagare och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kringg\u00e5 lagar och avtal.
\n20. F\u00f6rs\u00e4mrad j\u00e4mst\u00e4lldhet. Arbetsgivare beh\u00f6ver bara genomf\u00f6ra l\u00f6nekartl\u00e4ggningar vart tredje \u00e5r i st\u00e4llet f\u00f6r varje \u00e5r.
\n21. F\u00f6rs\u00e4mrade m\u00f6jligheter f\u00f6r facket att teckna kollektivavtal med utl\u00e4ndska f\u00f6retag som verkar i Sverige.
\n22. Sv\u00e5rare att strejka f\u00f6r att f\u00e5 till kollektivavtal med utl\u00e4ndska arbetsgivare.
\n23. Antalet arbetsmilj\u00f6inspekt\u00f6rer har n\u00e4stan halverats och inspektionerna har blivit f\u00e4rre.
\n24. Arbetslivsinstitutet har lagts ned.
\n25. Arbetsgivarna kan l\u00e4ttare beordra \u00f6vertidsarbete.
\n26. B\u00f6ter f\u00f6r brott mot dispensreglerna kring \u00f6vertid har tagits bort.
\n27. Arbetsmarknadsutbildningarna har skurits ned trots att arbetsl\u00f6sheten \u00f6kat kraftigt.
\n28. I st\u00e4llet f\u00f6r jobbpolitik g\u00f6ms l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa i Fas 3.
\n29. Arbetsgivarnas ansvar f\u00f6r rehabilitering har luckrats upp. St\u00f6rre ansvar l\u00e4ggs p\u00e5 den skadade arbetaren.
\n30. F\u00f6rs\u00e4mrade m\u00f6jligheter f\u00f6r facket att bevaka den enskildes r\u00e4tt i till\u00e4mpningen av sjukf\u00f6rs\u00e4kringen.
\n31. Arbetsgivaren har r\u00e4tt att kr\u00e4va sjukintyg fr\u00e5n f\u00f6rsta sjukdagen.
\n32. Jobbskatteavdrag har genomf\u00f6rts i fem steg = Mindre pengar till v\u00e4lf\u00e4rd.
\n33. Pengar till utbildning av fackliga bolagsstyrelserepresentanter dras in. <\/i><\/p>\n

 <\/p>\n

Det b\u00f6r v\u00e4l n\u00e4mnas att de socialdemokratiskt ledda regeringarna tidigare har varit ganska duktiga p\u00e5 att besk\u00e4ra m\u00e4nniskors m\u00f6jligheter ocks\u00e5.<\/p>\n

Det var sosseregeringar som genomf\u00f6rde avregleringarna p\u00e5 1980-talet och lade grunden f\u00f6r privatiseringarna av skolan och kommunaliserade den samma i b\u00f6rjan av 1990-talet med ben\u00e4get bist\u00e5nd fr\u00e5n (V) och (MP).<\/p>\n

\u00c5r 2000 sj\u00f6sattes Aktivitetsgarantin som blev ett arbetsmarknadspolitiskt fiasko kallat AGAN i folkmun. I media skrevs spaltmeter efter spaltmeter om meningsl\u00f6sa \u201dvuxendagis\u201d d\u00e4r 150 personer kunde tvingas tillbringa sina dagar i underm\u00e5liga lokaler med endast en dator att anv\u00e4nda f\u00f6r att s\u00f6ka jobb p\u00e5.<\/p>\n

De f\u00f6rs\u00e4mrade \u00e4ven a-kassan s\u00e5 att det enda s\u00e4ttet f\u00f6r en som utf\u00f6rs\u00e4krats fr\u00e5n a-kassan att f\u00e5 ett nytt villkor var att f\u00e5 en regulj\u00e4r anst\u00e4llning. Hur l\u00e4tt var det efter 90-talet d\u00e5 600 tusen f\u00f6rlorat jobbet och 90 tusen f\u00f6retag g\u00e5tt omkull? Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att d\u00e5varande (S)-regeringen lade grunden till dagens arbetsmarknadspolitik.<\/p>\n

Alliansen bytte namn p\u00e5 AGAN till Jobb och utvecklingsgarantin (i folkmun kallad JUG) och skruvade \u00e5t tumskruvarna ytterligare p\u00e5 alla oanst\u00e4llda och sjuka.<\/p>\n

Alliansen har med en arbetarretorik lyckats med att f\u00e5 en stor del av v\u00e4ljarna att tro p\u00e5 budskapet om att vi m\u00e5ste tvinga en del av befolkningen ner i ett st\u00e5lbad f\u00f6r att den s\u00e5 kallade arbetslinjen ska fungera.<\/p>\n

Arbetslinjen som id\u00e9 har blivit ett s\u00e4tt att byr\u00e5kratisera politiken. I f\u00f6rsta hand f\u00f6r att kunna l\u00e4gga ansvaret p\u00e5 myndigheter och individen samt i andra hand f\u00f6r att deras id\u00e9 om att politiken inte ska styra i \u201don\u00f6dan\u201d ska kunna legitimeras.<\/p>\n

Om man studerar Carin Wallenthins exempel p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4mringar s\u00e5 kan vi se tv\u00e5 kategorier utkristalliseras. Dels rena ers\u00e4ttningsf\u00f6r\u00e4ndringar som utg\u00f6r cirka h\u00e4lften, dels f\u00f6r\u00e4ndringar som besk\u00e4r m\u00e5nga individers frihet och trygghet.<\/p>\n

Samtidigt kan vi se att \u00e4ven (S) pl\u00e4derar f\u00f6r arbetslinjen och att det ska vara en plikt att vara anst\u00e4lld eller g\u00f6ra sig anst\u00e4llningsbar. Det riskerar att \u00e4ven (S)-politiken blir individskuldbel\u00e4ggande om denne inte lyckas.<\/p>\n

I korselden mellan partiernas argumentation \u00e4r det l\u00e4tt att f\u00f6rledas att de st\u00e5r l\u00e5ngt fr\u00e5n varandra i alla fr\u00e5gor. S\u00e5 \u00e4r dock inte fallet. Grundl\u00e4ggande gemensamma villkor \u00e4r att individens legitimitet kommer genom l\u00f6nearbete eller \u00e4gande. B\u00e5da sidor \u00e4r d\u00e4rmed \u00f6verens om de villkor som har gjort att vi hamnat i kris efter kris och skapar arbetsl\u00f6shet samt \u00f6kad skulds\u00e4ttning.<\/p>\n

B\u00e5da sidor tror p\u00e5 allvar att man kan l\u00f6sa problemen genom att anv\u00e4nda samma system som skapat problemen. (?!)<\/p>\n

 <\/p>\n

D\u00e5 kommer vi till fr\u00e5gan: Vilket samh\u00e4lle vill vi ha?<\/p>\n

\u00c4r det ett tv\u00e5tredjedelssamh\u00e4lle vi vill ha d\u00e4r en tredjedel, som dessutom v\u00e4xer med befolknings\u00f6kningen, lever under enorm psykisk, social och ekonomisk stress? Det som den brittiske ekonomiprofessorn Guy Standing kallar Prekariatet. Det \u00e4r visstidsanst\u00e4llda, projektanst\u00e4llda, praktikanter, bemanningsanst\u00e4llda, anst\u00e4llda under slavliknande former eller arbetsl\u00f6sa i st\u00e4llet f\u00f6r att ha fasta jobb. En grupp utan yrkesidentitet och kontroll \u00f6ver sin tid, som j\u00e4mt lever med en kronisk k\u00e4nsla av os\u00e4kerhet och ofta saknar sjukf\u00f6rs\u00e4kring, semester och pension. Det \u00e4r en grupp vars r\u00e4ttigheter i v\u00e4lf\u00e4rdssystemen villkoras allt mer.<\/p>\n

Om vi \u00e5terg\u00e5r till kategorierna utifr\u00e5n Carin Wallenthins fr\u00e5gor s\u00e5 \u00e4r det den ekonomiska otryggheten samt ofriheten som \u00e4r det som har f\u00f6r\u00e4ndrats i en negativ trend. Vill politikerna och marknadsakt\u00f6rerna f\u00f6r\u00e4ndra detta eller \u00e4r det ett indirekt hot mot makten och h\u00e4rligheten att skapa trygghets\u2013 och frihetsreformer?<\/p>\n

Hur g\u00f6r vi d\u00e5 f\u00f6r att skapa ekonomisk trygghet och samtidigt \u00f6ka frihetsgraden f\u00f6r m\u00e4nniskor?<\/p>\n

En avg\u00f6rande faktor \u00e4r naturligtvis inkomsten. I takt med att allt f\u00e4rre \u00e4r f\u00f6rankrade p\u00e5 l\u00f6nearbetsmarknaden som \u00e4r den funktion i samh\u00e4llet som traditionellt \u201df\u00f6rdelat\u201d pengar till m\u00e4nniskor, \u00f6kar behovet av att skapa en annan f\u00f6rdelningsfunktion f\u00f6r pengar.<\/p>\n

Det lyfter fr\u00e5gan om v\u00e5r moralsyn p\u00e5 arbete. Den gamla synen att individen inte ska ha r\u00e4tt till inkomst om denne inte utf\u00f6r ett l\u00f6nearbete \u00e4r en gammal moralsyn kopplad till protestantismen och Lutheransk syn p\u00e5 m\u00e4nniskan.<\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r om vi kan forts\u00e4tta h\u00e5lla kvar vid denna id\u00e9 genom arbetslinjen n\u00e4r det bevisligen \u00e4r s\u00e5 att fler hamnar utanf\u00f6r arbetsmarknaden varaktigt? Ska dessa m\u00e4nniskor forts\u00e4tta att skuldbel\u00e4ggas f\u00f6r sin situation?<\/p>\n

Att skuldbel\u00e4gga har aldrig varit en konstruktiv v\u00e4g att g\u00e5. I st\u00e4llet beh\u00f6ver vi visa empati och anv\u00e4nda ett l\u00f6sningsfokuserat perspektiv samt skapa en ny moral. Denna nya moral skulle kunna definieras som att alla har ett ansvar b\u00e5de f\u00f6r sig sj\u00e4lv och allt levande.<\/p>\n

Dagens sk\u00f6t-dig-sj\u00e4lv-och-skit-i-andra-moral har passerat b\u00e4stf\u00f6redatum f\u00f6r l\u00e4nge sedan.<\/p>\n

V\u00e4nsterns och h\u00f6gerns gemensamma \u00f6vertro p\u00e5 kapitalismen och ekonomisk tillv\u00e4xt g\u00f6r att ingen sida ifr\u00e5gas\u00e4tter grundvillkoren i ekonomin. Det g\u00f6r dock m\u00e5nga utanf\u00f6r det parlamentariska systemet. Inte minst Guy Standing.<\/p>\n

1970 var penningm\u00e4ngden i Sverige cirka 100 miljarder kronor. 2013 var den 2400 miljarder. Penningm\u00e4ngden har allts\u00e5 \u00f6kat enormt men hur kan d\u00e5 arbetsl\u00f6sheten ha \u00f6kat? Med s\u00e5 mycket pengar borde det finnas mycket utrymme f\u00f6r anst\u00e4llningar trots att befolkningen \u00f6kat med 1,3 miljoner sedan 1980.<\/p>\n

N\u00e4stan 100 procent av pengarna har sitt ursprung i krediter vilket inneb\u00e4r att det ska betalas r\u00e4nta p\u00e5 dessa. Om penningm\u00e4ngden skulle vara densamma fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r blir konsekvensen att det finns f\u00f6r lite pengar f\u00f6r att betala alla r\u00e4ntorna. Det tvingar fram ytterligare krediter f\u00f6r att \u00f6ka penningm\u00e4ngden \u00e4nnu mer. Problemet \u00e4r d\u00e5 att \u00e4ven r\u00e4ntekakan \u00f6kar i samh\u00e4llet.<\/p>\n

N\u00e4r dessutom b\u00e5de privat och offentlig sektor ska g\u00e5 med vinst\/\u00f6verskott blir det ett finansiellt generellt underskott hos medborgarna. Medborgarna f\u00e5r betala genom arbetsl\u00f6shet d\u00e5 besparingar, f\u00f6r att ha r\u00e5d med r\u00e4ntorna, kr\u00e4vs. De som inte tillh\u00f6r prekariatet har naturligtvis r\u00e5d att \u00f6ka sin skuldb\u00f6rda ytterligare f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla samma standard som tidigare.<\/p>\n

Konsekvenserna i skuldekonomin \u00e4r allts\u00e5 arbetsl\u00f6shet och \u00f6kad skulds\u00e4ttning.<\/p>\n

Allt detta bidrar till den ekonomiska, sociala och psykiska stress som finns i samh\u00e4llet som \u00f6kar oh\u00e4lsan och samh\u00e4llets kostnader f\u00f6r sjukv\u00e5rd. Det \u00e4r allts\u00e5 ett mycket dyrt system vi har ur ett samh\u00e4llsekonomiskt perspektiv.<\/p>\n

Det enklaste s\u00e4ttet att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r materiell\/ ekonomisk trygghet vore att ge alla en basinkomst oberoende av om de har anst\u00e4llning eller inte. Det skulle samtidigt inneb\u00e4ra att medborgarna f\u00e5r en frihet d\u00e5 ers\u00e4ttningen inte \u00e4r kopplad till den ur\u00e5ldriga arbetsmoralen som \u00e4r vid v\u00e4gs \u00e4nde.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 bukt med den pyramidspelsaktiga skuldekonomin kr\u00e4vs ocks\u00e5 en ny ekonomisyn. I st\u00e4llet f\u00f6r att v\u00e4rdera kapitalinkomster h\u00f6gre \u00e4n vanligt arbete, oavsett l\u00f6ne\u2013 eller obetalt, b\u00f6r kapitalinkomster f\u00f6rpassas till historien som ett stort misstag d\u00e5 de inte skapar arbete i f\u00f6rsta hand utan vinster. De pengar som annars skulle ha g\u00e5tt till aktieutdelningar och bankers miljardvinster kan d\u00e5 anv\u00e4ndas till att f\u00f6rdelas j\u00e4mt och solidariskt till de fria medborgarna.<\/p>\n

En annan positiv sak med att skapa en r\u00e4ntefri ekonomi \u00e4r att den \u00f6verkonsumtion som idag g\u00f6r att resurserna p\u00e5 moder jord krymper i snabb takt kan minskas till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en h\u00e5llbar konsumtion. V\u00e5ra kommande generationer kan d\u00e5 k\u00e4nna sig stolta och glada \u00f6ver v\u00e5ra beslut idag.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vem ska man tro p\u00e5 sj\u00f6ng Di Leva. N\u00e4r partiapparaterna s\u00e4tter ig\u00e5ng och spottar ur sig en massa saker som l\u00e5ter hur bra som helst f\u00f6r att locka v\u00e4ljare \u00e4r den viktigaste fr\u00e5gan man b\u00f6r st\u00e4lla: – vilket samh\u00e4lle vill jag sj\u00e4lv ha? Alliansregeringen har nu suttit i 8 \u00e5r[…]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,11],"tags":[31,225,250],"class_list":["post-1403","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-samhalle","tag-arbetslinjen","tag-standing","tag-valet-2014"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1403","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1403"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1403\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1403"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1403"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1403"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}