{"id":1406,"date":"2014-09-10T12:56:44","date_gmt":"2014-09-10T10:56:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.visionbalans.se\/?p=1406"},"modified":"2014-09-10T12:56:44","modified_gmt":"2014-09-10T10:56:44","slug":"angaende-uppdrag-granskning-om-inflation-och-arbetsloshet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=1406","title":{"rendered":"Ang\u00e5ende Uppdrag granskning om inflation och arbetsl\u00f6shet"},"content":{"rendered":"<p>Det kommer ett TV-program i kv\u00e4ll kl 20.00 (2014-09-10) som tar upp problemen med arbetsl\u00f6sheten och inflationen. Jobb-bluffen som visar p\u00e5 att vare sig moderaterna eller socialdemokraterna egentligen vill minska arbetsl\u00f6sheten ner mot noll-strecket. Jag har l\u00e4st presentationen och har f\u00f6ljande synpunkter:<\/p>\n<p>Jag har l\u00e4st presentationen av kv\u00e4llens TV-program Uppdrag granskning om Inflation och arbetsl\u00f6shet.<\/p>\n<p>NAIRU (Non-Acceleration Inflation Rate-of-Unemployment), som Milton Friedman presenterade och har blivit allm\u00e4nt accepterat \u00e4r en felaktig tolkning av statistik. En \u00e5komma som ett antal ekonomiska teorier byggt p\u00e5. F\u00f6re NAURU fanns en annan formel som var allm\u00e4nt accepterad, n\u00e5got enklare. Den ben\u00e4mndes Phillipskurvan, som p\u00e5 ekonomerna Paul Samuelsson och Robert Solow formulerade 1960. Den gick ut p\u00e5 att n\u00e4r arbetsl\u00f6sheten var l\u00e5g s\u00e5 medf\u00f6rde det automatiskt att inflationen skulle bli h\u00f6g och tv\u00e4rtom. Den fick kn\u00e4cken p\u00e5 1970-talet n\u00e4r stagflationen (stagnation och samtidig inflation) d\u00f6k upp.<\/p>\n<p>Med ganska enkel matematik (gymnasieniv\u00e5) kan man visa att det samband som finns mellan inflation och arbetsl\u00f6sheten egentligen \u00e4r ett linj\u00e4rt samband mellan inflation och hur snabbt arbetsl\u00f6sheten \u00f6kar eller minskar. Detta r\u00e4knade jag fram redan omkring 1967 sedan jag \u00e5ret dessf\u00f6rinnan kommit i kontakt med id\u00e9n om att pengar inte skulle vara r\u00e4nteb\u00e4rande.<\/p>\n<p>N\u00e4r det mer allm\u00e4nt g\u00e4ller inflationen s\u00e5 st\u00e5r det helt fel i l\u00e4rob\u00f6ckerna i nationalekonomi. D\u00e4r f\u00f6rf\u00e4ktas fortfarande att en \u00f6kning av r\u00e4ntan hejdar inflationen och en minskning av r\u00e4ntan \u00f6kar p\u00e5 inflationen. I sj\u00e4lva verket \u00e4r det precis tv\u00e4rt om. Ocks\u00e5 detta \u00e4r ganska l\u00e4tt att visa med enkel matematik, fortfarande p\u00e5 gymnasieniv\u00e5. Ekonomerna har gjort en felaktig modell genom att sk\u00e4ra ut en liten bit av verkligheten och genom bortseende fr\u00e5n vad som h\u00e4nder i resten av samh\u00e4llet hamnat helt fel i sin teoribyggnad.<\/p>\n<p>Det man gjort \u00e4r att titta p\u00e5 hur de personer som st\u00e5r inf\u00f6r valsituationen mellan att s\u00e4tta in pengar p\u00e5 banken och f\u00e5 r\u00e4nta p\u00e5 dem eller att k\u00f6pa n\u00e5got som de vill ha. Om d\u00e5 r\u00e4ntan \u00e4r h\u00f6g s\u00e5 anser man att de kommer att f\u00f6redra att s\u00e4tta in pengarna p\u00e5 banken, \u00e4r den l\u00e5g s\u00e5 kommer de att k\u00f6pa n\u00e5got och d\u00e4rmed \u00f6ka efterfr\u00e5gan p\u00e5 varor och tj\u00e4nster, vilket skulle ge m\u00f6jlighet f\u00f6r f\u00f6retagen att h\u00f6ja sina priser. Sedan drar man slutsatsen att en \u00f6kning av r\u00e4nteniv\u00e5n kommer att s\u00e4nka inflationen och en minskning att \u00f6ka den.<\/p>\n<p>Det man bortser ifr\u00e5n \u00e4r situationen f\u00f6r alla f\u00f6retag och privatpersoner som har l\u00e5n. Om r\u00e4ntan h\u00f6js \u00f6kar deras kostnader och d\u00e5 blir de mer eller mindre tvungna att \u00f6ka p\u00e5 priserna p\u00e5 de varor eller tj\u00e4nster de s\u00e4ljer och \/ eller avskeda personal f\u00f6r att minska sina l\u00f6nekostnader. Detta sker naturligtvis med en viss eftersl\u00e4pning. S\u00e4nks r\u00e4ntan s\u00e5 sker motsatsen, de f\u00e5r l\u00e4gre kostnader p\u00e5 sina l\u00e5n och kan d\u00e5 s\u00e4nka priserna eller \u00f6ka antalet anst\u00e4llda.<\/p>\n<p>Den grupp som redan har en skuldb\u00f6rda \u00e4r givetvis mycket st\u00f6rre \u00e4n den lilla grupp som under en begr\u00e4nsad tidrymd funderar p\u00e5 vad de skall g\u00f6ra med sina pengar. D\u00e4rf\u00f6r kommer ocks\u00e5 det som beskrivs i n\u00e4rmast f\u00f6reg\u00e5ende stycke att dominera utvecklingen av inflationen. D.v.s. r\u00e4nteh\u00f6jningar \u00f6kar inflationen, r\u00e4ntes\u00e4nkningar minskar den.<\/p>\n<p>D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det r\u00e4tt intressant att se hur ekonomerna nu st\u00e5r alltmer f\u00f6rbryllade n\u00e4r r\u00e4ntes\u00e4nkningarna, som nu bringat ner r\u00e4nteniv\u00e5n till n\u00e4ra noll, inte ger den f\u00f6rv\u00e4ntade inflations\u00f6kningen upp till 2 %. Tv\u00e4rtom har ju inflationen minskat vilket den ocks\u00e5 skall g\u00f6ra enligt den modell jag sj\u00e4lv tagit fram.<\/p>\n<p>Redan i januari 2006 skickade jag \u00f6ver material till Riksbanksledningen som med hj\u00e4lp av deras egen och SCB:s statistik under en 15-\u00e5rsperiod klart visade att inflationen g\u00e5r upp efter r\u00e4nteh\u00f6jningar och att arbetsl\u00f6sheten \u00f6kar och motsatsen sker efter r\u00e4ntes\u00e4nkningar. F\u00f6r ett \u00e5r sedan skickade jag \u00f6ver material till Riksbankens styrelse som bland annat visade att en r\u00e4nta \u00f6ver noll procent alltid verkar inflationsdrivande, kraftigare ju h\u00f6gre r\u00e4nteniv\u00e5n \u00e4r. Det resulterade i en mailv\u00e4xling med Stefan Ingves som till slut tystnade n\u00e4r han inte kunde bem\u00f6ta mina argument. Dessf\u00f6rinnan hade han skrivit att n\u00e5gra medarbetare skulle se p\u00e5 mitt material men jag har inte f\u00e5tt n\u00e5gra meddelanden fr\u00e5n n\u00e5gon s\u00e5dan.<\/p>\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller politikerna s\u00e5 har de ju beslutat om ett \u00f6verskottsm\u00e5l f\u00f6r b\u00e5de staten och den offentliga sektorn, samtidigt som alla, inklusive v\u00e4nsterpartiet, godtar att f\u00f6retagen skall g\u00e5 med vinst. Samtidigt oroar sig riksbanken och finansinspektion sig \u00f6ver att skulds\u00e4ttningen i samh\u00e4llet \u00f6kar. Eftersom privatpersoner f\u00e5r sina int\u00e4kter fr\u00e5n antingen den offentliga sektorn eller fr\u00e5n f\u00f6retagen och f\u00f6retagen och den offentliga sektorn f\u00e5r sina int\u00e4kter fr\u00e5n privatpersoner s\u00e5 m\u00e5ste ju en stor grupp privatpersoner \u00e5r fr\u00e5n \u00e5r \u00f6ka sin totala skulds\u00e4ttning. Annars g\u00e5r det matematiskt inte ihop.<\/p>\n<p>De extra pengar som varje \u00e5r beh\u00f6ver komma in i systemet tillf\u00f6rs till \u00f6ver 95 % av bankerna. Det sker genom sj\u00e4lva utl\u00e5ningen. Banken l\u00e4gger upp ett tomt skuldkonto f\u00f6r l\u00e5ntagaren och fr\u00e5n detta tomma konto f\u00f6r man \u00f6ver ett belopp till l\u00e5ntagarens tillg\u00e5ngskonto. Beloppet p\u00e5 tillg\u00e5ngskontot kan anv\u00e4ndas f\u00f6r ink\u00f6p. N\u00e4r l\u00e5ntagaren efterhand amorterar sin skuld f\u00f6rsvinner samma m\u00e4ngd pengar ur systemet. Det kvarst\u00e5ende problemet \u00e4r att man dessutom m\u00e5ste betala en r\u00e4nta som bara till en del anv\u00e4nds till bankens ink\u00f6p av varor och tj\u00e4nster respektive l\u00f6nekostnader. Resten betalas ut som vinst eller l\u00e4ggs till bankens eget kapital. Bara en del av vinsterna anv\u00e4nds till ink\u00f6p av varor och tj\u00e4nster, resten l\u00e5nas ut igen (\u201dinvesteras\u201d) eller st\u00e5r bara kvar p\u00e5 konton n\u00e5gonstans.<\/p>\n<p>Summan av kardemumman \u00e4r att privatpersoner som grupp m\u00e5ste \u00f6ka sin skulds\u00e4ttning eller godta att alltfler inom gruppen blir arbetsl\u00f6sa n\u00e4r f\u00f6retag och den offentliga sektorn uppr\u00e4tth\u00e5ller sina vinst- respektive \u00f6verskottsm\u00e5l. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det helt bef\u00e4ngt av politikerna att ondg\u00f6ra sig \u00f6ver v\u00e4xande skulds\u00e4ttning och samtidigt s\u00e4ga sig arbeta f\u00f6r minskande arbetsl\u00f6shet. Den \u00f6verv\u00e4ldigande delen har f\u00f6rmodligen inte t\u00e4nkt igenom sammanhangen, i likhet med sina r\u00e5dgivande ekonomer.<\/p>\n<p>Vi kan av naturresurssk\u00e4l och rena tidssk\u00e4l inte ha en l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbar ekonomi som st\u00e4ndigt v\u00e4xer, vi m\u00e5ste anpassa de ekonomiska spelreglerna efter vad naturen och m\u00e4nniskan t\u00e5l. Det g\u00e5r att g\u00f6ra, t.o.m. med tekniskt sett mycket enkla \u00e5tg\u00e4rder, men det fordrar att man t\u00e4nker lite utanf\u00f6r den nuvarande boxen.<\/p>\n<p>Per Almgren<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det kommer ett TV-program i kv\u00e4ll kl 20.00 (2014-09-10) som tar upp problemen med arbetsl\u00f6sheten och inflationen. Jobb-bluffen som visar p\u00e5 att vare sig moderaterna eller socialdemokraterna egentligen vill minska arbetsl\u00f6sheten ner mot noll-strecket. Jag har l\u00e4st presentationen och har f\u00f6ljande synpunkter: Jag har l\u00e4st presentationen av kv\u00e4llens TV-program Uppdrag[&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[161,245],"class_list":["post-1406","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-samhalle","tag-nairu","tag-uppdrag-granskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1406","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1406"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1406\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1406"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1406"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1406"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}