{"id":141,"date":"2011-12-23T10:30:30","date_gmt":"2011-12-23T10:30:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.anstallningslos.se\/hlund\/?p=141"},"modified":"2011-12-23T10:30:30","modified_gmt":"2011-12-23T10:30:30","slug":"girighet-eller-ekonomisk-dysfunktion-vad-ar-problemet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=141","title":{"rendered":"Girighet eller ekonomisk dysfunktion \u2013 vad \u00e4r problemet?"},"content":{"rendered":"<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">Inkomstskillnaderna har blivit st\u00f6rre och st\u00f6rre mellan<br \/>\nfattiga och rika. J\u00e4mf\u00f6rt med 1999 har de flesta \u00f6kat sina inkomster till 2010.<br \/>\nDen tiondel med h\u00f6gst inkomst har f\u00e5tt en 50-procentig \u00f6kning medan den tiondel<br \/>\nmed l\u00e4gst inkomst har f\u00e5tt en inkomst\u00f6kning p\u00e5 5 procent.<?xml:namespace prefix = o ns = \"urn:schemas-microsoft-com:office:office\" \/><o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">1999 hade studerande, arbetsl\u00f6sa och personer med sjuk-<br \/>\noch aktivitetsers\u00e4ttning en ekonomsik standard motsvarande 75 procent av vad de<br \/>\nsom var anst\u00e4llda hade. N\u00e4r Alliansen tilltr\u00e4dde 2006 var siffran 69 procent.<br \/>\n2010 hade siffran sjunkit till 57 procent. Samtidigt g\u00e5r m\u00e5nga kommuner och<br \/>\nlandsting med f\u00f6rlust vilket inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4mrad service till medborgarna.<o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">Andelen av befolkningen med l\u00e5g ekonomisk standard har<br \/>\nenligt SCB \u00f6kat under 2000-talet fr\u00e5n 8,4 procent 1999 till 14,8 procent 2010.<o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">Lyfter vi blicken f\u00f6rbi den svenska gr\u00e4nsen har vi sett<br \/>\nflera l\u00e4nder inom EU som \u00e4r p\u00e5 ruinens brant. \u00c4ven USA har stora ekonomiska<br \/>\nproblem. \u00c4r det som m\u00e5nga s\u00e4ger \u2013 att l\u00e4nder har levt \u00f6ver sina tillg\u00e5ngar, och<br \/>\ni s\u00e5 fall varf\u00f6r?<o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font face=\"Calibri\"><font size=\"3\">Samtidigt l\u00e4ser vi om stora f\u00f6retag i Sverige som har<br \/>\nverksamhet inom skola och omsorg, som stoppar undan pengar i skatteparadis och<br \/>\nannat. Har moralen fullst\u00e4ndigt g\u00e5tt i st\u00e5? M\u00e5nga verkar tycka att det inte \u00e4r<br \/>\nacceptabelt att tj\u00e4na pengar p\u00e5 gamla och barn och dessutom med<br \/>\nskattemedel.<span style=\"mso-spacerun: yes;\">&nbsp; <\/span>Ingen verkar dock bry sig<br \/>\nom att det \u00e4r skattemedel som anv\u00e4nds n\u00e4r banksektorn lever \u00f6ver sina<br \/>\ntillg\u00e5ngar. Med 8-10 % kapitalt\u00e4ckningskrav kan banker hela tiden l\u00e5na ut<br \/>\npengar som de inte har. Dessa pengar anv\u00e4nds sedan f\u00f6r marknadens<br \/>\n\u00f6verkonsumtion av jordens resurser. Det \u00e4r det som brukar kallas tillv\u00e4xt. <o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">Det kan tyckas m\u00e4rkligt i m\u00e5ngas \u00f6gon men n\u00e4r<br \/>\nnationalekonomer intervjuas diskuteras bara sakf\u00f6rh\u00e5llandet att man m\u00e5ste h\u00e5lla<br \/>\ndetta system ig\u00e5ng f\u00f6r tillv\u00e4xtens skull. Ingen etablerad nationalekonom t\u00f6rs<br \/>\nta bladet fr\u00e5n mun och tala om varf\u00f6r man m\u00e5ste h\u00e5lla systemet i g\u00e5ng.<o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">Tillv\u00e4xtekonomin \u00e4r en skuldekonomi vars drivkraft \u00e4r<br \/>\nvinst p\u00e5 pengar. Problemet \u00e4r att systemet bara fungerar n\u00e4r det kommer mer<br \/>\npengar (vinst\/r\u00e4nta) ur systemet \u00e4n vad som finns i systemet. L\u00e5t oss leka med<br \/>\ntanken att penningm\u00e4ngden i ekonomin \u00e4r 100 kronor. Om r\u00e4nte-\/vinstfaktorn \u00e4r 5<br \/>\nprocent ska det allts\u00e5 komma 105 kronor ur dessa 100 kronor. Det \u00e4r pengar som<br \/>\ninte finns i penningm\u00e4ngden s\u00e5 n\u00e5gon kommer att tvingas minska sin \u201dv\u00e4lf\u00e4rd\u201d<br \/>\ngenom arbetsl\u00f6shet eller genom att skulds\u00e4tta sig f\u00f6r att kunna forts\u00e4tta<br \/>\nkonsumera. Inf\u00f6r f\u00f6rra julen gick Kronofogden ut i media och v\u00e4djade till folk<br \/>\natt inte l\u00e5na till konsumtion. Det talar sitt tydliga spr\u00e5k. Den som \u00e4r road av<br \/>\natt r\u00e4kna kan s\u00e4tta in tio nollor ist\u00e4llet f\u00f6r tv\u00e5 som i exemplet. Principen \u00e4r<br \/>\ndensamma.<o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">Egoism \u00e4r en mycket naiv form av individualism. Det \u00e4r<br \/>\nden som driver vissa m\u00e4nniskor att anv\u00e4nda tillv\u00e4xtekonomin p\u00e5 vanligt folks<br \/>\nbekostnad. N\u00e4r det lilla egoistiska barnet mognar \u00f6verg\u00e5r det till vuxen<br \/>\nindividualism om dess utvecklingsprocess \u00e4r normal. Hos vissa sker detta inte<br \/>\nnormalt. Vad borde g\u00f6ras \u00e5t detta?<o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">Vad g\u00f6r den vuxne som ser sitt barn sitta i sandl\u00e5dan och<br \/>\nmed sin spade kasta sand p\u00e5 de andra barnen som vill k\u00f6ra med sina bilar p\u00e5<br \/>\nsamma v\u00e4g som barnet? Det snabbaste s\u00e4ttet \u00e4r att ta bort spaden f\u00f6r barnet. D\u00e5<br \/>\nupph\u00f6r \u201d\u00f6verfallet\u201d bums. Sedan tar kanske den vuxne barnet \u00e5t sidan och<br \/>\nf\u00f6rklarar att man inte b\u00e4r sig \u00e5t p\u00e5 detta s\u00e4tt.<o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">Vad g\u00f6r man med vuxna egoister som anv\u00e4nder r\u00e4nte-\/tillv\u00e4xtekonomin<br \/>\nf\u00f6r att berika sin pl\u00e5nbok p\u00e5 vanligt folks bekostnad. Ingenting!!?? Dessa<br \/>\nm\u00e4nniskor beter sig inte vuxet och ansvarstagande men till\u00e5ts att g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng<br \/>\nforts\u00e4tta. Man bel\u00f6nar dem till och med genom att ge dem skattemedel n\u00e4r de<br \/>\nleker monopol med folks pengar.<o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">Det snabbaste och enklaste s\u00e4ttet vore att ta bort<br \/>\nredskapet som g\u00f6r att de kan g\u00f6ra vinst p\u00e5 sina pengar, n\u00e4mligen<br \/>\nr\u00e4nte-\/tillv\u00e4xtekonomin. Sedan kan man hj\u00e4lpa dem att f\u00f6rst\u00e5 att man inte f\u00e5r<br \/>\nbete sig p\u00e5 detta s\u00e4tt. <o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">Till den som inte tror p\u00e5 min analys kan jag bara s\u00e4ga \u2013<br \/>\ndet finns mycket tro som inte \u00e4r grundad i verklighet. Tillv\u00e4xtekonomin \u00e4r en<br \/>\ns\u00e5dan.<o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\" face=\"Times New Roman\"><\/p>\n<p><\/font><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">Jag \u00e4r optimist och anser att vi m\u00e4nniskor kan f\u00f6r\u00e4ndra<br \/>\nv\u00e5r tillvaro. Vi m\u00e5ste bara bli p\u00e5 det klara med den ekonomiska dysfunktionen.<o:p><\/o:p><\/font><\/font><\/p>\n<p><font size=\"3\"><font face=\"Calibri\">God jul och gott nytt \u00e5r!<\/font><\/font><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Inkomstskillnaderna har blivit st\u00f6rre och st\u00f6rre mellan fattiga och rika. J\u00e4mf\u00f6rt med 1999 har de flesta \u00f6kat sina inkomster till 2010. Den tiondel med h\u00f6gst inkomst har f\u00e5tt en 50-procentig \u00f6kning medan den tiondel med l\u00e4gst inkomst har f\u00e5tt en inkomst\u00f6kning p\u00e5 5 procent. 1999 hade studerande, arbetsl\u00f6sa och personer[&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[40,65,100,112,185,218,240,251,253],"class_list":["post-141","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-opinion","tag-banksektorn","tag-egoism","tag-girig","tag-inkomstskillnader","tag-rante","tag-skuldekonomi","tag-tillvaxt","tag-valfard","tag-vinst"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/141","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=141"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/141\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=141"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=141"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=141"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}