Ledare<\/p>\n
Chefredakt\u00f6r Anders Nilsson skriver en kr\u00f6nika i Norrk\u00f6pings Tidningar 16 november om hur viktigt det \u00e4r att f\u00f6rst\u00e5 att polarisering inte leder till ett b\u00e4ttre samh\u00e4lle. Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att h\u00e5lla med nu n\u00e4r tankarna fr\u00e4mst g\u00e5r till alla drabbade m\u00e4nniskor i Frankrike och alla flyktingar i v\u00e4rlden.<\/p>\n
F\u00f6r att analysera saken m\u00e5ste dock fler perspektiv tas med. Vi m\u00e5ste se att incitamenten f\u00f6r polarisering \u00e4r inbyggda i v\u00e5rt samh\u00e4llssystem. Terrorattacker i form av politiskt eller religi\u00f6st relaterat v\u00e5ld \u00e4r konsekvenser av den polarisering som skett i samh\u00e4llet. V\u00e5ldet \u00e4r konsekvensen och polariseringen \u00e4r problemet men vi m\u00e5ste \u00e4ven se orsaken till polariseringen f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 och verka f\u00f6r en konstruktiv utveckling i samh\u00e4llet.<\/p>\n
M\u00e4nniskor beh\u00f6ver mental, social och materiell trygghet. I de modeller som b\u00e5de v\u00e4nster och h\u00f6gerregeringar utg\u00e5r fr\u00e5n, skapar ekonomisk tillv\u00e4xt detta. Ser vi p\u00e5 hur verkligheten ser ut s\u00e5 inneb\u00e4r detta, enligt Global Wealth Report fr\u00e5n storbanken Credit Suisse, att en (1) procent av v\u00e4rldens befolkning nu \u00e4ger cirka halva jordens resurser. Det om n\u00e5got skapar polarisering.<\/p>\n
Alla pengar \u201df\u00f6ds\u201d genom krediter. N\u00e4r 100 procent av pengarna \u00e4r krediter finns inte pengar till att betala r\u00e4ntorna. Det tvingar offentliga och privata akt\u00f6rer att \u00f6ka sina skulder eller minska kostnaderna. Idag kan vi se b\u00e5de och. Investeringar som minskar arbetsl\u00f6sheten \u00f6kar krediterna i samh\u00e4llet. N\u00e4r krediterna \u00f6kar tvingas akt\u00f6rerna rationalisera. En ond cirkel p\u00e5 grund av skuldekonomin.<\/p>\n
Vi blundar f\u00f6r att slippa se den som s\u00e5gar av grenen vi sitter p\u00e5, samtidigt som vi \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver att tolerans och medm\u00e4nskligheten minskar samt \u00f6kar polariseringen. Problemet \u00e4r att de som struntar i andra bekr\u00e4ftas positivt i en ekonomisk kultur d\u00e4r ytlighet och \u00f6kade klyftor \u00e4r drivkraften. Det skapar ett \u201dvi-och-dom\u201d-t\u00e4nkande.<\/p>\n
\u201dVanligt\u201d folk har olika s\u00e4tt att hantera konsekvenserna. En del v\u00e4ljer att v\u00e4nda det in\u00e5t vilket \u00e4r destruktivt. Andra v\u00e4ljer att skylla problemen p\u00e5 olika grupper som till exempel invandrare och flyktingar eller politiker. \u00c4ven det \u00e4r destruktivt. Vi m\u00e5ste tala om mer \u00e4r enbart tolerans, medm\u00e4nsklighet eller diskriminering. N\u00e4r or\u00e4ttvisorna kommer n\u00e4ra finns risken f\u00f6r extrema uttryck. Den ekonomiska strukturen undergr\u00e4ver folks materiella trygghet och leder till en ekonomisk stress som g\u00f6r att de ofta inte klarar av att hantera de normala existentiella fr\u00e5gorna p\u00e5 ett konstruktivt s\u00e4tt. Det \u00e4r d\u00e5 vem som helst kan bli \u201dm\u00e5ltavla\u201d.<\/p>\n
Den klassiska nationalekonomin utg\u00e5r fr\u00e5n att skuldekonomin \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndighet i ett fritt samh\u00e4lle. Dess konsekvenser \u00e4r k\u00e4nda. \u00c4nd\u00e5 v\u00e5gar f\u00e5 kritisera den. Att inte v\u00e5ga lyfta problemet \u00e4r det samma som att st\u00e5 bredvid en m\u00e4nniska som kr\u00e4nks, utan att g\u00f6ra n\u00e5got. Vill vi ha medm\u00e4nsklighet och tolerans kan vi inte l\u00e4ngre strunta i orsaken till problemen f\u00f6r annars kommer konsekvenserna av problemen i form av polarisering att kvarst\u00e5.<\/p>\n
Henrik Lund<\/p>\n
Riksordf\u00f6rande<\/p>\n
Sveriges Anst\u00e4llningsl\u00f6sas Landsorganisation, SALO<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ledare Chefredakt\u00f6r Anders Nilsson skriver en kr\u00f6nika i Norrk\u00f6pings Tidningar 16 november om hur viktigt det \u00e4r att f\u00f6rst\u00e5 att polarisering inte leder till ett b\u00e4ttre samh\u00e4lle. Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att h\u00e5lla med nu n\u00e4r tankarna fr\u00e4mst g\u00e5r till alla drabbade m\u00e4nniskor i Frankrike och alla flyktingar i v\u00e4rlden.[…]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[17],"tags":[],"class_list":["post-1463","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ledare"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1463","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1463"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1463\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1463"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1463"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1463"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}