{"id":1467,"date":"2015-12-01T09:21:22","date_gmt":"2015-12-01T08:21:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.visionbalans.se\/?p=1467"},"modified":"2021-04-25T11:49:04","modified_gmt":"2021-04-25T09:49:04","slug":"en-cirkular-penningekonomi-ar-hallbar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=1467","title":{"rendered":"En cirkul\u00e4r penningekonomi \u00e4r h\u00e5llbar"},"content":{"rendered":"

\"TillvaxtHalsaMiljo\"<\/a><\/p>\n

Uppdaterad 2021-04-25<\/p>\n

Enligt Global Wealth Report fr\u00e5n storbanken Credit Suisse, s\u00e4gs att en (1) procent av v\u00e4rldens befolkning nu \u00e4ger cirka halva jordens resurser. Den klassiska nationalekonomin utg\u00e5r fr\u00e5n att skuldekonomin \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndighet i ett fritt samh\u00e4lle. Dess konsekvenser \u00e4r k\u00e4nda. \u00c4nd\u00e5 v\u00e5gar f\u00e5 kritisera den. Att inte v\u00e5ga lyfta problemet \u00e4r det samma som att st\u00e5 bredvid en m\u00e4nniska som kr\u00e4nks, utan att g\u00f6ra n\u00e5got. Vill vi ha en h\u00e5llbar ekonomi kan vi inte l\u00e4ngre strunta i orsaken till de ekonomiska strukturerna f\u00f6r annars kommer konsekvenserna i form av polarisering och \u00f6kat v\u00e5ld att kvarst\u00e5 med gigantiska kostnader och m\u00e4nskligt lidande som f\u00f6ljd.<\/p>\n

Alla pengar \u201df\u00f6ds\u201d genom krediter. N\u00e4r 100 procent av pengarna \u00e4r krediter finns inte pengar till att betala r\u00e4ntorna. Det tvingar offentliga och privata akt\u00f6rer att \u00f6ka sina skulder eller minska kostnaderna. Idag kan vi se b\u00e5de och. Investeringar som minskar arbetsl\u00f6sheten \u00f6kar krediterna i samh\u00e4llet. N\u00e4r krediterna \u00f6kar tvingas akt\u00f6rerna rationalisera. En ond cirkel p\u00e5 grund av skuldekonomin.<\/p>\n

I ett samh\u00e4lle d\u00e4r l\u00f6nearbetsmarknaden krymper i relation till befolkningsm\u00e4ngden fungerar inte l\u00e4ngre l\u00f6nearbetet som en optimal penningf\u00f6rdelare. Hittills har man f\u00f6rs\u00f6kt med allsk\u00f6ns subventioner och andra f\u00f6rdelningsmekanismer f\u00f6r att klara alla som \u00e4r anst\u00e4llningsl\u00f6sa. Problemet \u00e4r att den kontroll och disciplineringsapparat som f\u00f6ljer p\u00e5 id\u00e9n att folk \u00e4r lata, trots att de i verkligheten \u00e4r passiviserade av disciplineringsapparaten, inte skapar utveckling hos m\u00e4nniskorna. Den frihet att skapa som m\u00e4nniskan beh\u00f6ver byts mot repression och inl\u00e5sningseffekter genom systemet. H\u00e4lsan p\u00e5verkas p\u00e5 b\u00e5de individ och samh\u00e4llsniv\u00e5 vilket \u00f6kar kostnaderna i samh\u00e4llet helt i on\u00f6dan.<\/p>\n

Ackumulationen av pengar f\u00f6rst\u00f6r m\u00f6jligheterna till en cirkul\u00e4r ekonomi i dagens system. Vad som beh\u00f6vs \u00e4r ett system d\u00e4r penningackumulation inte g\u00e5r ut \u00f6ver \u00f6vriga medborgare i form av \u00f6kad skulds\u00e4ttning och arbetsl\u00f6shet.<\/p>\n

V\u00e4rdet av valutan har ingen koppling till n\u00e5gon v\u00e4rderad materiell enhet, (pappersmyntfot eller fiatpengar). Tidigare har b\u00e5de s\u00e5 kallad koppar, silver och guldmyntfot anv\u00e4nts. Vikten p\u00e5 metallen utgjorde ett visst v\u00e4rde i kronor. Ofta var mynten gjorda i denna metall.<\/p>\n

En f\u00f6rdel med att ha pengarna kopplade till en metall \u00e4r att det finns ett reellt v\u00e4rde i pengarna. Problem uppst\u00e5r dock n\u00e4r det beh\u00f6vs mer pengar \u00e4n vad tillg\u00e5ngen p\u00e5 metall till\u00e5ter. Bland annat USA har kunnat forts\u00e4tta trycka pengar f\u00f6r att slippa beh\u00f6va ta ansvaret f\u00f6r de begr\u00e4nsningar av ackumulationen som beh\u00f6vs f\u00f6r att klara m\u00e5l f\u00f6r h\u00e4lsa, sociala problem och milj\u00f6. Det har \u00e4ven inneburit att USA kunnat forts\u00e4tta producera vapen och f\u00f6ra krig \u00f6ver jordklotet. Ackumulationen motverkar i sig m\u00f6jligheterna att n\u00e5 m\u00e5len d\u00e5 pengarna inte \u00e4r knutna till ett reellt v\u00e4rde l\u00e4ngre.<\/p>\n

T\u00e4nk om vi ist\u00e4llet f\u00f6r att knyta pengarna till en f\u00f6r liten m\u00e4ngd metall kn\u00f6t valutan till varje m\u00e4nniska i exempelvis Sverige. L\u00e5t s\u00e4ga att vi ber\u00e4knar en m\u00e4nniskas behov av materiellt v\u00e4rde i form av mat med mera, under en m\u00e5nad. Vi skulle d\u00e5 f\u00e5 en \u201dHumanmyntfot\u201d.<\/p>\n

Ist\u00e4llet f\u00f6r att definieras som en kostnad vare sig anst\u00e4lld eller anst\u00e4llningsl\u00f6s skulle m\u00e4nniskan ha ett materiellt v\u00e4rde p\u00e5 marknaden. Ju fler m\u00e4nniskor vi f\u00e5r i samh\u00e4llet desto st\u00f6rre skulle penningm\u00e4ngden bli och f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r marknaden att blomstra \u00f6ka. I st\u00e4llet f\u00f6r att se invandrare och flyktingar som ett hot blir de ist\u00e4llet en ekonomisk tillg\u00e5ng direkt.<\/p>\n

F\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r detta \u00e4r att vi kompletterar l\u00f6nearbetsv\u00e4rdemodellen med en humanv\u00e4rdesmodell. F\u00f6r att g\u00f6ra detta kr\u00e4vs att m\u00e4nniskor f\u00e5r en summa pengar varje m\u00e5nad som \u00e4r tillr\u00e4cklig utifr\u00e5n en generell mall som best\u00e4ms politiskt. Dessa pengar \u00e4r t\u00e4nkta att investeras i marknaden genom konsumtion fr\u00e5n m\u00e4nniskorna. Det definierar m\u00e4nniskor som v\u00e4rdefulla ist\u00e4llet f\u00f6r kostnader.<\/p>\n

Det kommer fortfarande finnas behov av l\u00f6nearbete men dels kan det utg\u00e5 fr\u00e5n vad som \u00e4r h\u00e5llbart, dels kan det minska l\u00f6nekostnaderna f\u00f6r arbetsgivarna. Det kommer inte finnas behov av inneh\u00e5llsl\u00f6sa jobb l\u00e4ngre bara f\u00f6r att skapa anst\u00e4llningar f\u00f6r att f\u00f6rdela pengarna. M\u00e4nniskor skulle forts\u00e4tta konsumera men med incitament f\u00f6r mer h\u00e5llbar konsumtion. N\u00e4r den m\u00e5natliga utbetalningen sker kan samma summa minskas fr\u00e5n arbetsgivarens l\u00f6nekostnad. Jag g\u00e5r inte in p\u00e5 alla teknikaliteter.<\/p>\n

Vi skulle f\u00e5 fria och h\u00e4lsosammare m\u00e4nniskor vilket leder till glada arbetsgivare samt glada producenter av h\u00e5llbara produkter. Kostnaderna f\u00f6r mentalt och socialt relaterad oh\u00e4lsa skulle minska tack vare minskad polarisering och skuldbel\u00e4ggande av anst\u00e4llningsl\u00f6sa. Ist\u00e4llet f\u00f6r att definiera m\u00e4nniskor som n\u00e4rande eller t\u00e4rande blir alla v\u00e4rdefulla f\u00f6r alla.<\/p>\n

Den som l\u00e4st s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt kanske t\u00e4nker: Vilken bra id\u00e9! Dock har de flesta som inte redan har sl\u00e4ppt texten f\u00f6r att kolla in senaste d\u00f6dssiffrorna i alla olyckor i v\u00e4rlden eller vad Tv-tabl\u00e5n har f\u00f6r actionfilm f\u00f6rmodligen under l\u00e4sandet s\u00f6kt i sitt inre efter alla argument man kan komma p\u00e5 som visar att detta \u00e4r om\u00f6jligt. Genomsnittsm\u00e4nniskan s\u00f6ker hellre argument mot \u00e4n f\u00f6r nya id\u00e9er. Anledningen \u00e4r att den tankestruktur vi skapat \u00e4nda sedan barnsben utg\u00f6r grunden f\u00f6r v\u00e4rldsbilden och det som strider mot den egna v\u00e4rldsbilden k\u00e4mpar vi emot. Det sv\u00e5raste f\u00f6r oss m\u00e4nniskor \u00e4r n\u00e4mligen att ge upp tankemodeller som vi investerat k\u00e4nslom\u00e4ssig valuta i. Vi blir d\u00e5 vilsna och reagerar omedvetet negativt men kallar oss realister. Allt f\u00f6r att slippa erk\u00e4nna f\u00f6r sig sj\u00e4lv och andra att man begr\u00e4nsat sig sj\u00e4lv och sin tankestruktur.<\/p>\n

N\u00e4r vi lyckas sl\u00e4ppa r\u00e4dslan f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e5ra id\u00e9er om v\u00e4rlden infinner sig en nyfikenhet om vad det finns f\u00f6r nya l\u00f6sningar p\u00e5 problemen n\u00e4r de gamla l\u00f6sningarna inte fungerar. Lycka till!<\/p>\n

Henrik Lund\/151201<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppdaterad 2021-04-25 Enligt Global Wealth Report fr\u00e5n storbanken Credit Suisse, s\u00e4gs att en (1) procent av v\u00e4rldens befolkning nu \u00e4ger cirka halva jordens resurser. Den klassiska nationalekonomin utg\u00e5r fr\u00e5n att skuldekonomin \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndighet i ett fritt samh\u00e4lle. Dess konsekvenser \u00e4r k\u00e4nda. \u00c4nd\u00e5 v\u00e5gar f\u00e5 kritisera den. Att inte v\u00e5ga[…]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[32,53,186,218],"class_list":["post-1467","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-samhalle","tag-arbetsloshet","tag-cirkular-ekonomi","tag-ranteekonomi","tag-skuldekonomi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1467","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1467"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1467\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1572,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1467\/revisions\/1572"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1467"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1467"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1467"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}