![\"Penningfl\u00f6de_mellan_sektorer\"](\"https:\/\/www.visionbalans.se\/wp-content\/uploads\/2016\/05\/Penningfl\u00f6de_mellan_sektorer.jpg\")
<\/a>i de flesta andra l\u00e4nder. Tyv\u00e4rr \u00e4r de flesta ekonomer och politiker \u00e4nnu inte medvetna om var det grundl\u00e4ggande problemet finns.<\/p>\nI dagens ekonomi tvingas medborgarna oavbrutet \u00f6ka sin skulds\u00e4ttning f\u00f6r att b\u00e5de f\u00f6retagen och den offentliga sektorn skall kunna g\u00e5 med vinst respektive \u00f6verskott. Detta \u00e4r inte h\u00e5llbart i l\u00e4ngden. Inte ens p\u00e5 kort sikt.<\/p>\n
S\u00e5 snart n\u00e5gon inte anv\u00e4nder alla sina inkomster till direkta ink\u00f6p av dem f\u00f6r ink\u00f6p, uppst\u00e5r en brist p\u00e5 pengar i samh\u00e4llet.<\/p>\n
L\u00e5nas \u00f6verskottet ut mot r\u00e4nta m\u00e5ste l\u00e5ntagarna anv\u00e4nda en del av sina inkomster till r\u00e4ntebetalningar och d\u00e5 minska ned p\u00e5 sina ink\u00f6p av varor och tj\u00e4nster under l\u00e5nets \u00e5terbetalningstid. Det minskar d\u00e5 inkomsterna andra m\u00e4nniskor och f\u00f6retag. Motsvarande g\u00e4ller f\u00f6r utdelningar p\u00e5 aktier och obligationer.<\/p>\n
R\u00e4ntor och vinster som l\u00e4ggs till kapitalet medf\u00f6r \u00f6kad inflation n\u00e4r det<\/p>\n
v\u00e4xande penningkapitalet skall f\u00f6rr\u00e4ntas, tv\u00e4rt emot vad ekonomer och l\u00e4rob\u00f6cker i nationalekonomi p\u00e5st\u00e5r. Det r\u00e4cker med en A4-sida f\u00f6r att matematiskt bevisa detta. Gymnasiekunskaper i matematik r\u00e4cker.<\/p>\n
Detta inneb\u00e4r att f\u00f6retag i princip skall drivas utan vinstsyfte. De skall tillhandah\u00e5lla vad m\u00e4nniskor beh\u00f6ver till sj\u00e4lvkostnadspris.<\/p>\n
Vill inga privatf\u00f6retagare g\u00f6ra det finns det kooperativa alternativet. Aktiebolagslagen beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndras, liksom de flestas m\u00e4nniskors f\u00f6rest\u00e4llningar om varf\u00f6r man skall driva f\u00f6retag.<\/p>\n
Vi beh\u00f6ver en ekonomi som snabbt kan l\u00f6sa problemet med arbetsl\u00f6shet och utanf\u00f6rskap och samtidigt ger oss verktyg f\u00f6r att n\u00e5 balans med vad naturen kan ge p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Det \u00e4r ur milj\u00f6synpunkt inte m\u00f6jligt att ha en ekonomi som st\u00e4ndigt v\u00e4xer, vi anv\u00e4nder redan i dag naturresurser som om vi hade 3,7 jordklot till v\u00e5rt f\u00f6rfogande.<\/p>\n
Det inneb\u00e4r att de ekonomiskt s\u00e4mst st\u00e4llda skall f\u00e5 det b\u00e4ttre och de som har l\u00e5ngt mer \u00e4n de beh\u00f6ver f\u00e5r ge de st\u00f6rsta bidragen till en utj\u00e4mning.<\/p>\n
Genom att f\u00f6r\u00e4ndra dagens skattesystem och inf\u00f6ra en villkorsl\u00f6s basinkomst, \u00e4ven f\u00f6r barn, stor nog att leva av, kan vi n\u00e5 m\u00e5nga goda resultat.<\/p>\n
En stor arbetstidsf\u00f6rkortning blir m\u00f6jlig, f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d kan n\u00e4stan upph\u00f6ra, skulds\u00e4ttning f\u00f6r studier f\u00f6rsvinner, likas\u00e5 behovet av A-kassa.<\/p>\n
En ekonomisk grundtrygghet f\u00f6r alla skulle frig\u00f6ra en m\u00e4ngd m\u00e4nskliga resurser d\u00e4r vi i dag har stora brister.<\/p>\n
I dag tar administration, rapportering och kontroller f\u00f6r mycket tid fr\u00e5n det som verkligen beh\u00f6ver g\u00f6ras. Vi kan \u00e4gna mer tid \u00e5t att utveckla oss sj\u00e4lva och v\u00e5ra barn, leva mer milj\u00f6v\u00e4nligt och resurssn\u00e5lt, engagera oss i viktiga samh\u00e4lls- och kulturfr\u00e5gor.<\/p>\n
Vi tar bort moms, arbetsgivaravgift, inkomstskatt, fastighetsskatt m.m. och d\u00e4rmed sammanh\u00e4ngande administration. I st\u00e4llet inf\u00f6r vi, med n\u00e5gra f\u00e5 undantag, en automatisk daglig minskning av antalet kronor och \u00f6ren som finns p\u00e5 alla konton och sedlar.<\/p>\n
Det belopp som f\u00f6rsvinner \u00e4r proportionellt till hur mycket pengar som finns p\u00e5 kontot vid en viss tid p\u00e5 dygnet. En miljon kr p\u00e5 kontot ger en minskning med 4 000 kr per dygn, 1 000 kr p\u00e5 kontot ger en minskning med 4 kr per dygn.<\/p>\n
Vi beh\u00f6ver inte h\u00e5lla reda p\u00e5 vem som har hur mycket pengar, alla \u201ddrabbas\u201d i proportion till vad de har p\u00e5 sina konton och i form av sedlar.<\/p>\n
Under en kort tid varje dygn, nattetid, g\u00f6rs ett betalningsstopp f\u00f6r att hindra att pengar f\u00f6rs mellan konton vid en viss tidpunkt f\u00f6r att undvika den dagliga minskningen.<\/p>\n
Detta system \u00e4r tekniskt enkelt att genomf\u00f6ra och kommer att inneb\u00e4ra att den offentliga sektorn kan f\u00f6rses med nyskapade pengar i samma takt som de i samh\u00e4llet i \u00f6vrigt cirkulerande antalet kronor minskar. Befintliga sedlar och mynt kan anv\u00e4ndas under en \u00f6verg\u00e5ngstid p\u00e5 c:a 3 \u00e5r, men d\u00e5 med en motsvarande \u201dv\u00e4xelkursminskning\u201d i f\u00f6rh\u00e5llande till de nya sedlarna.<\/p>\n
De efterhand nyskapade pengarna anv\u00e4nds f\u00f6r att betala ut basinkomsten och till l\u00f6ner och ink\u00f6p f\u00f6r den offentliga sektor som fortfarande kommer att beh\u00f6vas.<\/p>\n
Ink\u00f6p av utl\u00e4ndska pengar via officiella kanaler kan, i begr\u00e4nsad omfattning, ske med pengar som st\u00e5r p\u00e5 basinkomstkontot men naturligtvis \u00e4ven med medel p\u00e5 kontot som tar emot ers\u00e4ttning f\u00f6r inv\u00e4xling av utl\u00e4ndsk valuta.<\/p>\n
Export och import, med h\u00e4nsynstagande till turism, h\u00e5lls n\u00e4stan automatiskt i balans.<\/p>\n
Marken kommunaliseras f\u00f6r att hindra spekulation och milj\u00f6skadlig verksamhet. Den hyrs ut till brukarna, d\u00e5 f\u00f6renat med villkor f\u00f6r anv\u00e4ndningen. Kommunerna erh\u00e5ller en extra inkomstk\u00e4lla. De som bedriver jord- och skogsbruk och deras barn kommer att f\u00e5 viss f\u00f6retr\u00e4desr\u00e4tt vid f\u00f6rnyelse av kontrakten.<\/p>\n
Det blir i praktiken n\u00e4stan om\u00f6jligt att f\u00f6ra ut pengar till skatteparadis, men vinstdelen av exportinkomster kan l\u00e4mnas kvar utomlands.<\/p>\n
Vi beh\u00f6ver inte ha n\u00e5gon tillv\u00e4xt eller v\u00e4xande privat (eller offentlig) skulds\u00e4ttning f\u00f6r att samh\u00e4llsekonomin skall fungera.<\/p>\n
R\u00e4nta p\u00e5 pengar kommer sannolikt att f\u00f6rsvinna, det blir f\u00f6rdelaktigare att l\u00e5na ut pengarna \u00e4n att de kronor man samlat ihop gradvis minskar i antal. Fordringsbeloppet p\u00e5 l\u00e5nekontraktet minskar ju bara med gjorda \u00e5terbetalningar. Mot detta st\u00e5r risken att l\u00e5ntagaren inte kan eller vill betala tillbaka hela l\u00e5nebeloppet.<\/p>\n
Minskningstakten p\u00e5 konton och sedlar blir som tidigare beskrivits c:a 0,4 % per dygn f\u00f6r att klara beh\u00f6vlig offentlig finansiering, inr\u00e4knat utbetalningen av allm\u00e4n basinkomst.<\/p>\n
Den allm\u00e4nna prisniv\u00e5n b\u00f6r minska 30 \u2013 40 %. Arbetsgivaravgifter, moms och en del administrationskostnader hos f\u00f6retagen f\u00f6rsvinner ju. Prisniv\u00e5n blir d\u00e4refter stabil, kanske n\u00e5got sjunkande p\u00e5 grund av f\u00f6rb\u00e4ttrade metoder att producera. Eftersom \u00e4ven inkomstskatten f\u00f6rsvinner skulle en basinkomst i storleksordningen 8\u00a0000 till 10\u00a0000 kr per m\u00e5nad vara tillr\u00e4cklig. \u00a0Ur konkurrenssynpunkt s\u00e5 f\u00e5r ett land som g\u00e5r f\u00f6re med inf\u00f6randet av detta s\u00e4tt att sk\u00f6ta samh\u00e4llsekonomin f\u00e5 en stor f\u00f6rdel s\u00e5 l\u00e4nge som inte andra l\u00e4nder snabbt f\u00f6ljer efter.<\/p>\n
Det h\u00e4r beskrivna systemet skulle, genom den j\u00e4mnare inkomstf\u00f6rdelningen, g\u00f6ra det mer attraktivt att bo kvar i de omr\u00e5den som nu \u00e4r avfolkningsbygder och minska pressen p\u00e5 att g\u00f6ra stora investeringar i storstadsomr\u00e5dena. \u00a0Det \u00e4r c:a 98 % av befolkningen som skulle ha ekonomisk f\u00f6rdel av detta, c:a 1 % skulle f\u00e5 en f\u00f6rs\u00e4mring.<\/p>\n
Det m\u00f6jligg\u00f6r stora inkomster f\u00f6r de som vill arbeta mycket men begr\u00e4nsar samtidigt m\u00f6jligheten att skapa stora f\u00f6rm\u00f6genheter, s\u00e5vida man inte \u00e4r beredd att l\u00e5na ut sina pengar till de som vill starta eller utvidga f\u00f6retag eller bygga hus. De som nu sysslar med att hitta den st\u00f6rsta avkastningen f\u00e5r i st\u00e4llet leta efter de minsta riskniv\u00e5erna.<\/p>\n
Minusr\u00e4ntor och kontoavgifter blir vardagsmat, men till gagn f\u00f6r n\u00e4stan alla m\u00e4nniskor, j\u00e4mf\u00f6rt med i dag.<\/p>\n
Marginalskatten f\u00f6rsvinner, att b\u00f6rja arbeta l\u00f6nar sig direkt, till skillnad fr\u00e5n dagens kommunala f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d och bidragsregler d\u00e4r bidrag och st\u00f6dbelopp minskar n\u00e4r arbetsinkomsterna \u00f6kar.<\/p>\n
Det har erfarenhetsm\u00e4ssigt visat sig att v\u00e5rd- och andra samh\u00e4llskostnader minskar i samh\u00e4llen som \u00e4r mer j\u00e4mlika i ekonomiskt avseende.<\/p>\n
\u201dOm m\u00e5let med samh\u00e4llsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka. M\u00e5let \u00e4r att frig\u00f6ra m\u00e4nniskan till att skapa maximalt. Dansa, m\u00e5la, sjunga – Ja, vad ni vill. Frihet!\u201d \u00ad- Ernst Wigforss, f.d. finansminister (S) under \u00e5ren 1925 – 1926, 1932 – 1936 och 1936 – 1949.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Uppdaterad 2021-04-25 Av Per Almgren, civ.ing. Milj\u00f6partiet, Socialdemokraterna och V\u00e4nsterpartiet borde ta initiativet till att inf\u00f6ra en ekonomisk politik som verkligen kan l\u00f6sa de problem som vi har, b\u00e5de i Sverige och i de flesta andra l\u00e4nder. Tyv\u00e4rr \u00e4r de flesta ekonomer och politiker \u00e4nnu inte medvetna om var det[…]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14,11],"tags":[],"class_list":["post-1487","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-debatt","category-samhalle"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1487","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1487"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1487\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1570,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1487\/revisions\/1570"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1487"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1487"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1487"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}