{"id":1494,"date":"2019-06-22T12:33:22","date_gmt":"2019-06-22T12:33:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.visionbalans.se\/?p=1494"},"modified":"2023-03-05T19:56:19","modified_gmt":"2023-03-05T18:56:19","slug":"populism-ur-ett-stenaldersperspektiv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=1494","title":{"rendered":"Populism ur ett sten\u00e5ldersperspektiv"},"content":{"rendered":"\r\n<p>Debattartikel inf\u00f6rd i magasinet Para\u00a7raf 2019-06-20.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><blockquote class=\"wp-embedded-content\" data-secret=\"IX5AXw1XsA\"><a href=\"https:\/\/www.magasinetparagraf.se\/nyheter\/debatt\/112570-populism-ur-ett-stenaldersperspektiv\/\">Populism ur ett sten\u00e5ldersperspektiv<\/a><\/blockquote><iframe loading=\"lazy\" class=\"wp-embedded-content\" sandbox=\"allow-scripts\" security=\"restricted\" style=\"position: absolute; clip: rect(1px, 1px, 1px, 1px);\" title=\"\u201dPopulism ur ett sten\u00e5ldersperspektiv\u201d &ndash; Magasinet Para\u00a7raf\" src=\"https:\/\/www.magasinetparagraf.se\/nyheter\/debatt\/112570-populism-ur-ett-stenaldersperspektiv\/embed\/#?secret=m4BF5Y5TK0#?secret=IX5AXw1XsA\" data-secret=\"IX5AXw1XsA\" width=\"600\" height=\"338\" frameborder=\"0\" marginwidth=\"0\" marginheight=\"0\" scrolling=\"no\"><\/iframe><\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>Populism \u00e4r ett \r\nbegrepp som kommit att anv\u00e4ndas allt mer under senare \u00e5r. Ofta som ett \r\nsk\u00e4llsord anv\u00e4nt av politiker som vill misskreditera sina motst\u00e5ndare. <\/strong><\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Inom akademien <\/strong>anser man att ordet \u00e4r \r\nproblematiskt d\u00e5 det tar bort fokus fr\u00e5n sakfr\u00e5gor genom att anv\u00e4nda det\r\n som ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt. Detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt utg\u00e5r fr\u00e5n en \r\nantagonistisk v\u00e4rldsbild baserat p\u00e5 ett vi-och-dom, folket mot eliten, \r\ndet egna folket mot andra folk, arbetare mot kapital.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Ett s\u00e4rdrag <\/strong>inom populismen \u00e4r att populister \r\nanser att de \u00e4r de enda som representerar folket, ett konstruerat \u201dvi\u201d \r\nsom alltid st\u00e5r i opposition och som representerar de enda med \u201dsunt \r\nf\u00f6rnuft\u201d. Men vilka drivkrafter ligger bakom populismen?<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Ser man<\/strong> populism som ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt kan man\r\n hitta detta mer eller mindre inom alla politiska partier d\u00e5 politik \r\nhandlar om att skapa konflikt mellan den egna ideologin och de andras \r\nideologier.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;P\u00e5 h\u00f6gersidan<\/strong> handlar det om folket mot den \r\npolitiska eliten. P\u00e5 v\u00e4nsterflanken beskrivs i st\u00e4llet arbetarna mot den\r\n monet\u00e4ra eliten (kapitalet).<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Man ser det<\/strong> dock tydligast hos partier som \r\nSverigedemokraterna d\u00e5 de byggt hela sin retorik p\u00e5 att de representerar\r\n \u201dfolket\u201d mot den politiska \u201deliten\u201d.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;G\u00e5r vi<\/strong> utomlands \u00e4r USA:s president Donald Trump \r\n\u00e4r ett intressant exempel. Han har lyckats med bedriften att f\u00e5 m\u00e5nga \r\natt tro att han \u00e4r en av folket fast han \u00e4r en del av eliten. \u00c4ven inom \r\nkommunistpartier ser man detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt d\u00e5 de fokuserar \r\nkonflikten mellan arbetare och kapital. I Sverige f\u00f6r de ju en tynande \r\ntillvaro men t\u00e5l att n\u00e4mnas.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Vad har d\u00e5<\/strong> populism med sten\u00e5ldern att g\u00f6ra? Jo, \r\ntrots alla olika id\u00e9er om vad som \u00e4r verklighet utifr\u00e5n alla ideologier \r\ns\u00e5 har alla m\u00e4nniskor det gemensamma med varandra att man reagerar p\u00e5 \r\nomv\u00e4rlden genom psykologiska och neurologiska system i kroppen. \r\nIntegrerade system d\u00e4r tankar, k\u00e4nslor och fysiologi \u00e4r ett.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Dra dig<\/strong> till minnes ett tillf\u00e4lle d\u00e5 du som en \r\nblixt fr\u00e5n klar himmel kom p\u00e5 att du gl\u00f6mt g\u00f6ra n\u00e5got som bara var \r\ntvunget att g\u00f6ras i tid. Tiden mellan tanken d\u00e5 insikten kom, till \r\nk\u00e4nslan av att ha missat detta viktiga, till att kroppen reagerar med \r\natt till exempel magen sp\u00e4nns \u00e4r bara n\u00e5gon mikrosekund.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp;Ett annat<\/strong> exempel \u00e4r om du f\u00f6rest\u00e4ller dig att du \r\ntar en citronklyfta i munnen. Direkt kommer en kroppslig reaktion \r\nkopplad till f\u00f6rest\u00e4llningen av det sura i munnen.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Detta system<\/strong> som alla b\u00e4r med sig, har \u00e4nda sedan\r\n f\u00f6dseln l\u00e4rt sig hur man b\u00f6r reagera i olika situationer. Hj\u00e4rnan l\u00e4r \r\nsig st\u00e4ndigt vilka beteenden och reaktioner som \u00e4r accepterade i den \r\negna gruppen beroende p\u00e5 k\u00e4nslan av v\u00e4lbehag eller obehag i kroppen.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Beroende p\u00e5<\/strong> gruppens kultur d\u00e4r normer och \r\nbeteendem\u00f6nster \u00e4r normaliserade kommer vi omedvetet att anpassa oss f\u00f6r\r\n att k\u00e4nna tillh\u00f6righet. Ju st\u00f6rre klyftor vi skapar i samh\u00e4llet, desto \r\nst\u00f6rre blir risken f\u00f6r en sten\u00e5lderskultur d\u00e4r motst\u00e5ndaren hellre \r\n\u201dklubbas ned\u201d \u00e4n ges m\u00f6jlighet till samtal.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;I gruppkulturer<\/strong> d\u00e4r f\u00f6renklade normsystem r\u00e5der \r\nkan vi se hur beteendem\u00f6nster v\u00e4xer fram som anammar ett antagonistiskt \r\nf\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, b\u00e5de internt och gentemot omv\u00e4rlden. Det leder till \r\nmaktstrukturer baserade p\u00e5 r\u00e4dslan f\u00f6r obehag om man bryter mot normen. \r\nEtt destruktivt m\u00f6nster som normaliserar och legitimerar skuldbel\u00e4ggande\r\n och i v\u00e4rsta fall v\u00e5ld mot den som inte anpassar sig. Det g\u00e4ller allt \r\nfr\u00e5n Jantelagen till kriminella kulturers beteendem\u00f6nster.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Modern forskning<\/strong> har visat att stora \r\ninkomstskillnader \u00f6kar de faktorer som skapar oh\u00e4lsa i samh\u00e4llet. \r\nWilkinsson &amp; Pickett (2009) visar till exempel att&nbsp;h\u00e4lsorelaterade \r\noch sociala indikatorer som livsl\u00e4ngd, barnad\u00f6dlighet, psykiskt \r\nv\u00e4lbefinnande, fetma, skolprestationer, anv\u00e4ndning av illegala droger, \r\nmordfrekvens med mera p\u00e5verkas negativt ju st\u00f6rre den ekonomiska \r\noj\u00e4mlikheten \u00e4r.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Intressant \u00e4r<\/strong> att det inte enbart \u00e4r i de mest \r\nutsatta omr\u00e5dena som dessa indikatorer p\u00e5verkas negativt. Det g\u00e4ller \r\n\u00e4ven i mer v\u00e4lbest\u00e4llda omr\u00e5den. Ju st\u00f6rre klyftor, desto st\u00f6rre blir \r\nmisstron och tillitsbristen mellan grupper.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Med detta<\/strong> f\u00f6ljer en mer radikaliserad v\u00e4rldsbild \r\nsom st\u00e4ller krav p\u00e5 en allt h\u00e5rdare politik. Det leder till exempel till\r\n ett irrationellt beteende genom att springa och jaga folk man inte \r\ntycker om med j\u00e4rnr\u00f6r i h\u00f6gsta hugg. Det kan ocks\u00e5 visa sig genom att \r\nf\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r en stor f\u00f6retagskoncern st\u00e5r i nyheterna p\u00e5 tv och \r\nundrar, \u201dVad fan f\u00e5r jag f\u00f6r pengarna?\u201d.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Populismen<\/strong> krockar med vetenskapen. Kjell \r\nGoldmann (prof. Emeritus i statskunskap) skrev i Utrikespolitiska \r\ninstitutets n\u00e4ttidning (2017-03-12):<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p>\u201dI politiken anv\u00e4nds begrepp f\u00f6r att f\u00e5 \r\noss att gilla och ogilla, i forskning f\u00f6r att problematisera. Typiskt \r\nf\u00f6r det politiska spr\u00e5ket \u00e4r att bed\u00f6mningsproblem och m\u00e5lkonflikter \r\nsopas under mattan.\u201d.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Politikens dilemma<\/strong> \u00e4r allts\u00e5 att man alltid s\u00f6ker\r\n konflikt i st\u00e4llet f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5else och kunskap. Det blir ideologiernas \r\nkamp mot vetenskapen. Ju fler missn\u00f6jda v\u00e4ljare, desto st\u00f6rre misstro \r\nmot vetenskapen. H\u00e4r frodas till exempel f\u00f6rnekare av klimat- och \r\nmilj\u00f6problem, f\u00f6rnekare av f\u00f6rintelsen med mera.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;N\u00e4r populister<\/strong> debatterar g\u00f6r man det ofta \r\nutifr\u00e5n sina privata erfarenheter och s\u00e4rskilt de negativa \r\nerfarenheterna som tenderar till att generaliseras. Den privata \r\nverkligheten generaliseras till en allm\u00e4ngiltig verklighet som bara \r\neldar p\u00e5 mots\u00e4ttningar mellan olika grupper.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Politiska partier<\/strong> och s\u00e4rskilt de utpr\u00e4glade \r\npopulistiska partierna hamnar h\u00e4r i ett dilemma. Ska man fokusera p\u00e5 den\r\n antagonistiska retoriken, inte s\u00e4llan med utg\u00e5ngspunkt att \u201dvi\u201d \u00e4r \r\noffer och \u201ddom\u201d \u00e4r f\u00f6r\u00f6vare, eller p\u00e5 att se till att livsl\u00e4ngd, \r\nbarnad\u00f6dlighet, psykiskt v\u00e4lbefinnande, fetma, skolprestationer, \r\nanv\u00e4ndning av illegala droger, mordfrekvens med mera hamnar p\u00e5 \r\nacceptabla niv\u00e5er?<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Det \u00e4r i<\/strong> detta l\u00e4ge som sten\u00e5lderskroppens \r\nkamp-\/flyktsystem ofta tar \u00f6ver. Vi-och-domretoriken tar \u00f6verhanden d\u00e5 \r\nhj\u00e4rnan och nervsystemet signalerar hot mot den egna gruppens existens \r\nom man inte fokuserar kamp.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;D\u00e5 gl\u00f6ms<\/strong> de viktiga sakfr\u00e5gorna bort och v\u00e4ljarna tr\u00f6ttnar till slut p\u00e5 den tomma retoriken och det \u00e4r nu det blir riktigt farligt.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;N\u00e4r v\u00e4ljarna<\/strong> tappar tilliten till den politiska \r\neliten och samh\u00e4llssystemet gynnar det n\u00e4mligen populisterna. \r\nAnledningen \u00e4r att det kroppsliga omedvetna kamp-\/flyktsystemet hos \r\nv\u00e4ljarna fastnar i ett kroniskt stresstillst\u00e5nd.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Man f\u00f6rst\u00e5r<\/strong> inte vad politikerna menar. Man kan \r\ninte p\u00e5verka sin situation och finner ingen mening vilket \u00f6kar stressen i\r\n kamp-\/flyktsystemet. Vid f\u00f6rh\u00f6jd stressniv\u00e5 i kroppen kopplas hj\u00e4rnans \r\nfunktioner f\u00f6r l\u00e5ngsiktigt t\u00e4nkande och empati bort till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r de \r\nfunktioner som st\u00e4rks f\u00f6r att kortsiktigt kunna vinna en kamp eller \r\nkunna fly.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;D\u00e5 talar man<\/strong> till exempel mer om s\u00e4kerhet \r\nist\u00e4llet f\u00f6r trygghet.&nbsp;Det viktiga \u00e4r att skilja mellan att se vilka \r\nvillkor m\u00e4nniskor beh\u00f6ver f\u00f6r att uppn\u00e5 materiell, social och mental&nbsp;<strong><em>trygghet<\/em><\/strong>&nbsp;och den retorik som ropar efter mer&nbsp;<strong><em>s\u00e4kerhet<\/em><\/strong>&nbsp;genom \u00f6kad polarisering och h\u00e5rdare tag. Dessa tv\u00e5 begrepp blandas ofta ihop i debatten.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Trygghet skapas<\/strong> genom fokus p\u00e5 m\u00e4nniskans b\u00e4sta \r\nmedan s\u00e4kerhet skapas genom fokus p\u00e5 r\u00e4dslan. N\u00e4r samh\u00e4llet blir mer \r\npolariserat och fler upplever sig f\u00f6rf\u00f6rdelade tar r\u00e4dslan och ilskan \r\n\u00f6verhanden.&nbsp;D\u00e5 \u00e4r det enkla l\u00f6sningar som vinner. Om dessutom fler och \r\nfler partier anammar den populistiska v\u00e4rldsbilden f\u00f6r att vinna \r\ntillbaka v\u00e4ljare kommer detta uppfattas som att populisterna \u201dhar r\u00e4tt\u201d.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Populism kommer<\/strong> alltid finnas men den f\u00e5r \r\nfotf\u00e4ste endast om man skapar ett oj\u00e4mlikt samh\u00e4llssystem. Det \u00e4r allts\u00e5\r\n inte populismen som \u00e4r problemet utan det oj\u00e4mlika samh\u00e4llssystemet. \r\nD\u00e4r m\u00e4nniskor k\u00e4nner materiell, social och mental trygghet f\u00e5r inte \r\npopulismen n\u00e4ring.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;Politikerna<\/strong> beh\u00f6ver allts\u00e5 ifr\u00e5gas\u00e4tta sina \r\nideologier, v\u00e4rldsbilder och samh\u00e4llsmodeller som gjort att de skapat \r\nett oj\u00e4mlikt samh\u00e4lle. Albert Einstein sa en g\u00e5ng att \u201dman inte kan \r\nanv\u00e4nda samma system som skapat problemen f\u00f6r att l\u00f6sa problemen\u201d. \r\nFr\u00e5gan \u00e4r om vi vill ha en politik styrd av omedvetna \r\nsten\u00e5ldersprocesser eller en vetenskapsbaserad l\u00f6sningsfokuserad \r\npolitik.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>&nbsp; &nbsp;F\u00f6r att n\u00e5<\/strong> det senare kr\u00e4vs det att politiker \r\nslutar med sin \u201dgrottm\u00e4nniskoretorik\u201d utifr\u00e5n det autonoma nervsystemets\r\n kamp-\/flyktsystem. I st\u00e4llet beh\u00f6ver man t\u00e4nka utanf\u00f6r den ideologiska \r\nboxen och se hur vi kan skapa balans mellan arbete, livskvalitet och \r\nmilj\u00f6. Inte bara f\u00f6r sina egna v\u00e4ljargrupper utan f\u00f6r alla i samh\u00e4llet.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><strong>Av Henrik Lund<\/strong><\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n<p><br><\/p>\r\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Debattartikel inf\u00f6rd i magasinet Para\u00a7raf 2019-06-20. Populism ur ett sten\u00e5ldersperspektiv Populism \u00e4r ett begrepp som kommit att anv\u00e4ndas allt mer under senare \u00e5r. Ofta som ett sk\u00e4llsord anv\u00e4nt av politiker som vill misskreditera sina motst\u00e5ndare. &nbsp; &nbsp;Inom akademien anser man att ordet \u00e4r problematiskt d\u00e5 det tar bort fokus fr\u00e5n[&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[166,176,180,206,207],"class_list":["post-1494","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allmant","tag-ohalsa","tag-politikerforakt","tag-populism","tag-sd","tag-segregation"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1494","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1494"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1494\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1508,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1494\/revisions\/1508"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1494"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1494"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1494"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}