{"id":1581,"date":"2021-08-15T20:49:22","date_gmt":"2021-08-15T18:49:22","guid":{"rendered":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=1581"},"modified":"2021-08-15T20:52:36","modified_gmt":"2021-08-15T18:52:36","slug":"fler-fangelser-eller-mindre-behov-av-fangelser","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=1581","title":{"rendered":"Fler f\u00e4ngelser eller mindre behov av f\u00e4ngelser?"},"content":{"rendered":"\n

Tidigare publicerad i Magasinet Para\u00a7raf<\/a> och Tidskrift f\u00f6r Kriminalv\u00e5rd<\/a>
<\/a>
Debatten om kriminalv\u00e5rd, brott och straff \u00e4r i fokus sedan l\u00e4nge. Inom
politiken ropas det efter h\u00e5rdare straff och fler f\u00e4ngelser. En del vill
s\u00e4nka straff\u00e5ldern och s\u00e4tta barn i f\u00e4ngelse. Retoriken verkar utg\u00e5 ifr\u00e5n
att det prim\u00e4ra \u00e4r bestraffning, inte \u00e5teranpassning. En retorik som var
vanlig p\u00e5 1700- och 1800-talets b\u00f6rjan. Det \u00e4r allts\u00e5 inget nytt som
presenteras av de mest konservativa bak\u00e5tstr\u00e4varna i v\u00e5rt vackra land,
oavsett ideologisk hemvist.<\/strong>

Kung Oskar I (1799-1859)<\/strong> kallades f\u00f6r framtidens man och var en stark r\u00f6st
f\u00f6r ett liberalare samh\u00e4lle. Han menade att f\u00e5ngv\u00e5rden skulle syfta till
\u00e5teranpassning i st\u00e4llet f\u00f6r bestraffning.

Redan p\u00e5 den tiden b\u00f6rjade insikten komma att m\u00e4nniskor som straffas har
sv\u00e5rare att anpassa sig till samh\u00e4llets normer.

Beteendem\u00f6nstret, att vilja bestraffa, har en l\u00e5ng evolution\u00e4r historia som
h\u00e4rr\u00f6r sig fr\u00e5n tiden n\u00e4r m\u00e4nniskans flock riskerades av antisocialt
beteende. Gruppen kunde helt enkelt riskera att d\u00f6 ut.

Inom forskningen har man<\/strong> visat hur gruppen\/stammen genom historien straffat
individer som brutit mot normerna genom att f\u00f6rvisa dem till utanf\u00f6rskap.
Ett exempel \u00e4r domen till utanf\u00f6rskap d\u00e4r ingen i gruppen fick tala eller
ens se p\u00e5 den straffade. Till slut g\u00e5r en s\u00e5dan individ under och d\u00f6r.

Att bestraffas har allts\u00e5 inget med \u00e5teranpassning att g\u00f6ra. Det \u00e4r mer ett
s\u00e4tt f\u00f6r dem med makt att bestraffa, att k\u00e4nna tillfredsst\u00e4llelse d\u00e5 hj\u00e4rnan
aktiverar bel\u00f6ning som g\u00f6r att det k\u00e4nns bra.

Bestraffaren vill ha bort ett upplevt hot och d\u00e5 aktiveras kroppens
kamp-flyktsystem. Att vilja l\u00e5sa in fler har allts\u00e5 mer med makthavaren att
g\u00f6ra.

N\u00e4r kamp-flyktsystemet<\/strong> aktiveras minskar hj\u00e4rnan det l\u00e5ngsiktiga t\u00e4nkandet
och m\u00f6jlighet till reflektion och tunnelseende intr\u00e4der med kortsiktig
\u00f6verlevnad som m\u00e5l.

Kanske \u00e4r det vad som h\u00e4nt ett politiskt parti som riskerar att hamna under
riksdagssp\u00e4rren och gl\u00f6mmer bort sin liberala id\u00e9. Bestraffning \u00e4r
historiskt sett inte en liberal id\u00e9.

Vill man \u00e5teranpassa m\u00e4nniskor som beg\u00e5r brott beh\u00f6ver man f\u00f6rst\u00e5 grunden
till vad som g\u00f6r m\u00e4nniskan socialt anpassad och v\u00e4l fungerande i ett
samh\u00e4lle.

Grundl\u00e4ggande \u00e4r tre tryggheter:<\/strong> Materiell, social och mental trygghet.
Dessa \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r balanserade m\u00e4nniskor.

Fr\u00e5nvaro av materiell trygghet leder ofta till social otrygghet och \u00e4r f\u00f6r
de flesta en f\u00f6r stor utmaning och leder till upplevelsen av bestraffning.

Det handlar inte bara om kriminalitet utan m\u00e4nniskor som \u00e4r sjuka och
f\u00f6rv\u00e4gras sjukpenning eller arbetsl\u00f6sa som definieras som lata och tvingas
p\u00e5 allsk\u00f6ns aktiviteter som inte har ett dugg med trygghet att g\u00f6ra.

F\u00e5 unga har en<\/strong> mental styrka som kompenserar de andra tv\u00e5. Det \u00e4r dessa som
brukar kallas \u201dmaskrosbarn\u201d.

I motsats till vad m\u00e5nga tror \u00e4r det dock inte enbart socioekonomiskt
utsatta m\u00e4nniskor som drabbas av denna otrygghet. Den som har materiell
trygghet i \u00f6verfl\u00f6d kan mycket v\u00e4l st\u00e4llas inf\u00f6r sociala och\/eller mentala
utmaningar och hamna utanf\u00f6r lagens r\u00e5m\u00e4rken.

Intressant vore om politiska makthavare kunde svara p\u00e5 om de anser att en
15-\u00e5ring fr\u00e5n en v\u00e4lb\u00e4rgad familj ska behandlas lika som en 15-\u00e5ring med
f\u00f6r\u00e4ldrar med socioekonomiska utmaningar?

En annan sak som v\u00e5ra makthavare<\/strong> beh\u00f6ver l\u00e4ra sig mer om \u00e4r hj\u00e4rnans
utveckling hos unga m\u00e4nniskor. Hj\u00e4rnan utvecklas s\u00e5 att s\u00e4ga bakifr\u00e5n och
fram\u00e5t.

Den del av hj\u00e4rnan som utvecklas sist \u00e4r pannloben. Det \u00e4r i pannloben som
planering, f\u00f6rst\u00e5nd och beslutsfattande sker. Denna del \u00e4r inte
f\u00e4rdigutvecklad f\u00f6rr\u00e4n i 25-30 \u00e5rs\u00e5ldern.

Att s\u00e4tta of\u00e4rdiga hj\u00e4rnor i f\u00e4ngelse leder till en utveckling vi inte vill
ha. Hj\u00e4rnan bygger n\u00e4mligen sina strukturer och l\u00e4r baserat p\u00e5 de signaler
hj\u00e4rnan tar in genom v\u00e5ra sinnen.

Att s\u00e4tta unga hj\u00e4rnor<\/strong> i en bestraffningsmilj\u00f6 g\u00f6r att hj\u00e4rnan normaliserar
bestraffning och minskar chansen till \u00e5teranpassning. P\u00e5 detta s\u00e4tt skapas
framtida kostnader av gigantiska m\u00e5tt, f\u00f6r ju fler unga vi s\u00e4tter i
f\u00e4ngelse, desto fler kommer ut som \u00e4r mycket sv\u00e5rare att \u00e5teranpassa.

V\u00e4ljer man att se kriminalitet som ett problem i st\u00e4llet f\u00f6r ett symtom p\u00e5
ett problem \u00e4r det s\u00e5 l\u00e4tt att f\u00f6rledas att tro att bestraffning \u00e4r det
r\u00e4tta.

Vi beh\u00f6ver se hela orsakskedjan f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 sammanhanget och ta r\u00e4tta
beslut. D\u00e5 \u00e4r det tre avg\u00f6rande faktorer: Orsak \u2013 Problem \u2013 Symtom.

\u2013        Orsaken<\/strong> \u00e4r obalans mellan materiell, social och mental trygghet.

\u2013        Problemet<\/strong> \u00e4r utanf\u00f6rskap och \u00f6kande klyftor.

\u2013        Symtomet<\/strong> \u00e4r kriminalitet.

Vill vi minska kriminaliteten<\/strong> r\u00e4cker det allts\u00e5 inte att bygga fler
f\u00e4ngelser som till slut \u00e4ven de blir \u00f6verfulla. Ist\u00e4llet handlar det om att
minska utanf\u00f6rskapet och \u00f6kande klyftor genom f\u00f6rb\u00e4ttrad balans mellan
materiell, social och mental trygghet.

Jag har h\u00f6rt kloka poliser i tv tala om just vikten av att f\u00f6rebygga.
Makthavare verkar inte lyssna p\u00e5 dessa professionella personer som ser den
verklighet som unga befinner sig i.

Makthavare skulle s\u00e4kert<\/strong> h\u00e4vda att de arbetar f\u00f6r \u00f6kad trygghet genom fler
poliser med mera. D\u00e4r vill jag h\u00e4vda att det \u00e4r s\u00e4kerhet de vill skapa,
utifr\u00e5n sina kamp-flyktsystem.

Trygghet och s\u00e4kerhet \u00e4r inte alls detsamma som m\u00e5nga verkar tro. Den som
vill k\u00e4nna sig s\u00e4ker har l\u00e5st sin d\u00f6rr. Den som \u00e4r trygg l\u00e5ter d\u00f6rren vara
\u00f6ppen.

 Av Henrik Lund<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tidigare publicerad i Magasinet Para\u00a7raf och Tidskrift f\u00f6r Kriminalv\u00e5rdDebatten om kriminalv\u00e5rd, brott och straff \u00e4r i fokus sedan l\u00e4nge. Inompolitiken ropas det efter h\u00e5rdare straff och fler f\u00e4ngelser. En del vills\u00e4nka straff\u00e5ldern och s\u00e4tta barn i f\u00e4ngelse. Retoriken verkar utg\u00e5 ifr\u00e5natt det prim\u00e4ra \u00e4r bestraffning, inte \u00e5teranpassning. En retorik som[…]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14,9],"tags":[],"class_list":["post-1581","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-debatt","category-opinion"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1581","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1581"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1581\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1584,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1581\/revisions\/1584"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1581"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1581"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1581"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}