Ju fler m\u00e4nniskor som avhumaniseras och ses som problem som ska \u00e5tg\u00e4rdas,
desto fler kommer samh\u00e4llet beh\u00f6va l\u00e5sa in eller deportera. V\u00e5r historia \u00e4r
full av avskyv\u00e4rda exempel p\u00e5 detta. Under n\u00e5gra decennier i mitten p\u00e5
1900-talet lyckades vi dock vrida detta skeende i en annan riktning vilket
gav folket en k\u00e4nsla av gemenskap. En gemenskap med homogena f\u00f6rtecken.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r vi nu i effektivitetens, tillv\u00e4xtens och integrationens namn ser allt
fler hamna utanf\u00f6r mainstream, blomstrar r\u00e4dslan f\u00f6r det fr\u00e4mmande igen.
Demokratin upplevs hotad.<\/p>\n\n\n\n
\u00c4r d\u00e5 repression ett s\u00e4tt att v\u00e4rna demokratin eller \u00e4r det kanske s\u00e5 att
det \u00e4r ett s\u00e4tt att montera ned demokratin, p\u00e5 samma s\u00e4tt som nedmonteringen
av samh\u00e4llets trygghetssystem som p\u00e5g\u00e5tt de senaste decennierna?<\/p>\n\n\n\n
Sedan n\u00e5gra decennier har samh\u00e4llet blivit allt h\u00e5rdare f\u00f6r m\u00e5nga att leva
i. Fr\u00e5n att under 1960\u20131980-talen definierats som ett gemensamt samh\u00e4lle
gick det mot ett individualistiskt samh\u00e4lle igen. Fr\u00e5n ett samh\u00e4lle d\u00e4r
r\u00e4ttss\u00e4kerhet handlade om b\u00e5de formell r\u00e4ttss\u00e4kerhet och materiell
r\u00e4ttss\u00e4kerhet, till ett samh\u00e4lle baserat mest p\u00e5 formell r\u00e4ttss\u00e4kerhet.<\/p>\n\n\n\n
Formell r\u00e4ttss\u00e4kerhet handlar om vilka lagar och regler vi skapar medan
materiell r\u00e4ttss\u00e4kerhet handlar om en materiell r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning av v\u00e4rdet
i samh\u00e4llet, som skulle kunna beskrivas i termer av \u201ddet goda\u201d samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4rdegrunden som samh\u00e4llet vilade p\u00e5 och s\u00e5gs som ideologisk och
samh\u00e4llspolitisk kl\u00e4s idag i mer juridiska ordalag. Inom forskningen kallas
det ibland f\u00f6r juridifiering. Fr\u00e5n kommunal niv\u00e5 till EU\u2013niv\u00e5 har
regelverken expanderat. Fr\u00e5gan \u00e4r om det har gjort livet l\u00e4ttare att leva
f\u00f6r m\u00e4nniskorna?<\/p>\n\n\n\n
Fri r\u00f6rlighet f\u00f6r varor, kapital, personer och tj\u00e4nster som \u00e4r de friheter
som EU grundar sig p\u00e5 l\u00e5ter ju fantastiskt vid en f\u00f6rsta anblick.<\/p>\n\n\n\n
Kan man anta att den som inte har n\u00e5gra pengar \u00e4r lika fri som den som har
mycket pengar? Friheten som den fattige har handlar mer om \u201dfriheten\u201d att
bli utnyttjad.<\/p>\n\n\n\n
Juridifieringen \u00e4r t\u00e4nkt att skydda m\u00e4nniskor, men bara dem som \u00e4r
skyddsv\u00e4rda. De som anses nyttiga f\u00f6r samh\u00e4llet \u00e4r legitima och skyddsv\u00e4rda.
\u00d6vriga ska kontrolleras och uts\u00e4tts d\u00e5 f\u00f6r allehanda repression.<\/p>\n\n\n\n
Detta har \u00f6kat parallellt med marknadiseringen av samh\u00e4llet. Illusionen om
att det effektiva samh\u00e4llet skapas genom marknaden, har \u00f6kat klyftorna i
Sverige. Under f\u00f6respeglingen att det handlar om individens frihet har
juridifieringen lett till att de som inte har f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r
legitimitet \u00e5l\u00e4ggs ansvaret f\u00f6r sin situation.<\/p>\n\n\n\n
Individen som inte har f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bli legitim f\u00e5r helt enkelt
skulden f\u00f6r sin situation trots att det \u00e4r politiska\/ekonomiska
samh\u00e4llsfaktorer som gjort att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna inte finns.<\/p>\n\n\n\n
\u00d6kade klyftor g\u00f6r livet h\u00e5rdare f\u00f6r dem som samh\u00e4llet definierar vara i
\u201dutanf\u00f6rskap\u201d. N\u00e4r samh\u00e4llet inte ger dessa m\u00e4nniskor f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r
liv tappar de tilltron till samh\u00e4llet och skapar sina egna normer och
samh\u00e4llen, ibland p\u00e5 liv och d\u00f6d, eller r\u00f6star p\u00e5 extrema politiska partier
i desperation. Vill vi ha ett samh\u00e4lle d\u00e4r stora grupper lever f\u00f6r att
\u00f6verleva?<\/p>\n\n\n\n
Andra som i samh\u00e4llet inte \u00e4r skyddsv\u00e4rda enligt formell
r\u00e4ttss\u00e4kerhetspraxis \u00e4r, sjuka, personer med funktionsvariation, arbetsl\u00f6sa
och asyls\u00f6kande. De f\u00f6ruts\u00e4tts ofta ha skapat situationen sj\u00e4lva och kostar
pengar som marknaden antas vara mer bek\u00e4nt av.<\/p>\n\n\n\n
Dessa kontrolleras och tvingas runt i myndighetskarusellen i jakten efter
legitimitet. D\u00e5 de redan stigmatiserats som icke skyddsv\u00e4rda ges de inte de
r\u00e4tta verktygen f\u00f6r att komma ur sin situation utan fastnar i en
passiviserande rundg\u00e5ng som bryter ned snarare \u00e4n bygger upp m\u00e4nniskan.<\/p>\n\n\n\n
\u00c4ven anst\u00e4llda f\u00e5r k\u00e4nna p\u00e5 formell r\u00e4ttss\u00e4kerhetspraxis genom \u00f6kad
kontroll, utv\u00e4rdering och tillsyn genom \u201dnew public management\u201d. N\u00e4r m\u00e5let
\u00e4r effektiv kontroll blir personal \u201dgisslan\u201d i kontrollsystem som tar tid
fr\u00e5n det arbete de \u00e4r anst\u00e4llda att utf\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n
Os\u00e4kra jobb \u00f6kar d\u00e5 arbetsgivare fokuserar resultat framf\u00f6r trygghet.
Personal stressas och blir sjuka. De hamnar allt l\u00e4ngre fr\u00e5n de grupper som
anses vara skyddsv\u00e4rda.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r klyftan mellan skyddsv\u00e4rda och icke skyddsv\u00e4rda \u00f6kar, g\u00f6r det att de
skyddsv\u00e4rda av \u00f6verlevnadssk\u00e4l ropar p\u00e5 h\u00e5rdare tag av Polisen, som ses som
demokratins v\u00e4ktare, n\u00e4r de upplever existensen hotad.<\/p>\n\n\n\n
De icke skyddsv\u00e4rda ropar p\u00e5 Polisen i desperata f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6r ett
\u00f6gonblick f\u00e5 k\u00e4nna sig skyddsv\u00e4rda gentemot andra icke skyddsv\u00e4rda grupper,
vilket ytterligare splittrar m\u00e4nniskorna i samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n
Polisen \u00e4r den instans som \u00e4ger legitima m\u00f6jligheter att ut\u00f6va v\u00e5ld och
kontroll men den \u00e4r statens v\u00e4ktare, inte demokratins v\u00e4ktare. I en diktatur
\u00e4r Polisens roll att bevara diktaturen.<\/p>\n\n\n\n
Politiken beh\u00f6ver \u00e5terta rollen som demokratins v\u00e4ktare, en roll de genom
outsourcing har lagt p\u00e5 marknadskrafterna. Marknadskrafter som dock har en
annan agenda som blivit extra tydlig i allsk\u00f6ns skandaler inom bank- och
finansv\u00e4rlden och inom privata skol-, sjuk- och omsorgsv\u00e4rlden. Inte f\u00f6r att
m\u00e4nniskorna \u00e4r onda utan f\u00f6r att de \u00e4ger verktygen att utnyttja sin
situation p\u00e5 andras bekostnad.<\/p>\n\n\n\n
Retoriken leder oss att tro att politiken st\u00e5r f\u00f6r demokrati och allas
r\u00e4ttighet men n\u00e4r resultatet blir en nedmontering av v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet blir
realiteten en annan.<\/p>\n\n\n\n
Regelverken expanderar i trygghetens namn men nedmonteringen leder till att
folk skriker efter mer s\u00e4kerhet i form av h\u00e5rdare tag. N\u00e4r det sker i
trygghetens namn blir det mots\u00e4gelsefullt.<\/p>\n\n\n\n
Ju fler som definieras som icke skyddsv\u00e4rda, desto fler kommer att upplevas
som ett problem som ska \u00e5tg\u00e4rdas eller ett hot som ska avv\u00e4rjas. Fr\u00e5gan \u00e4r
var politiken anser att gr\u00e4nsen g\u00e5r, och vad ska man hitta p\u00e5 n\u00e4r man l\u00e5st
in alla i trygghetens namn?<\/p>\n\n\n\n
Sverige har genom historien f\u00e4ngslat folk av alla m\u00f6jliga sk\u00e4l. Definitioner
som l\u00f6sdriveri, sinnessl\u00f6a och lata har f\u00e5tt nya namn. Tidigare kunde man
bli inl\u00e5st eller deporterad till en annan lands\u00e4nda f\u00f6r tv\u00e5ngsarbete om man
var arbetsl\u00f6s.<\/p>\n\n\n\n
Kvinnor som inte definierades som nyttiga f\u00f6r samh\u00e4llet sp\u00e4rrades in p\u00e5
spinnhus f\u00f6r tv\u00e5ngsarbete. Allt f\u00f6r den heliga arbetslinjens skull.<\/p>\n\n\n\n
Detta var f\u00f6r inte alls l\u00e4nge sedan. \u00c4r det, det som skapar ett tryggt
samh\u00e4lle? \u00c4r det dit vi vill igen?<\/p>\n\n\n\n
\u00c4r repression ett s\u00e4tt att v\u00e4rna demokratin eller \u00e4r det kanske s\u00e5 att det
\u00e4r ett s\u00e4tt att montera ned demokratin, p\u00e5 samma s\u00e4tt som nedmonteringen av
samh\u00e4llets trygghetssystem som p\u00e5g\u00e5tt de senaste decennierna?<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ju fler m\u00e4nniskor som avhumaniseras och ses som problem som ska \u00e5tg\u00e4rdas,desto fler kommer samh\u00e4llet beh\u00f6va l\u00e5sa in eller deportera. V\u00e5r historia \u00e4rfull av avskyv\u00e4rda exempel p\u00e5 detta. Under n\u00e5gra decennier i mitten p\u00e51900-talet lyckades vi dock vrida detta skeende i en annan riktning vilketgav folket en k\u00e4nsla av gemenskap.[…]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-1620","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allmant"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1620","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1620"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1620\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1624,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1620\/revisions\/1624"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1620"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1620"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1620"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}