{"id":224,"date":"2012-06-09T14:06:41","date_gmt":"2012-06-09T12:06:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.anstallningslos.se\/hlund\/?p=224"},"modified":"2012-06-09T14:06:41","modified_gmt":"2012-06-09T12:06:41","slug":"ekonomiforskare-megafoner-for-obalans-i-ekonomin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=224","title":{"rendered":"Ekonomiforskare – megafoner f\u00f6r obalans i ekonomin"},"content":{"rendered":"

Ratio <\/a>\u00e4r n\u00e4ringslivets forskningsinstitut. Ratio \u00e4r enligt egen uppgift ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt (?)forskningsinstitut med uppgift att utveckla och sprida ny kunskap om:<\/p>\n

\n

– Entrepren\u00f6rskap, marknadsekonomi och tillv\u00e4xt
\n– F\u00f6retagandets villkor – lagar, regler och v\u00e4rderingar
\n– Hur politisk f\u00f6r\u00e4ndring kommer till st\u00e5nd<\/p>\n

Med hj\u00e4lp av personer med akademisk legitimitet blir forskningen en megafon f\u00f6r obalans i ekonomin. Med den klassiska ekonomins modeller som grund f\u00f6rs\u00f6ker de likt alla traditionella ekonomer f\u00f6rklara ett dysfunktionellt system. Ett exempel \u00e4r sammanfattningen i pressmeddelandet p\u00e5 Mynewsdesk: Reformer kr\u00e4vs f\u00f6r att r\u00e4dda Kinas tillv\u00e4xt<\/a>.<\/p>\n

”Orsaken till den svaga effekten av de finansiella reformerna \u00e4r inte \u00e4r helt klarlagd. Men det finns anledning att misst\u00e4nka att m\u00e5nga f\u00f6retag g\u00e5r utanf\u00f6r det formella banksystemet. Om f\u00f6retagen lever ett liv utanf\u00f6r den formella banksektorn blir \u00e4ven effekterna av reformer blygsamma, s\u00e4ger Tingvall och Ljungwall.”<\/p><\/blockquote>\n

Tingvall och Ljungwall \u00e4r b\u00e5de docenter i Nationalekonomi. Tingvall p\u00e5 Ratio och Ljungwall p\u00e5 Copenhagen Business School i Danmark. Om man inte f\u00f6rst\u00e5tt att obalansen i\u00a0tillv\u00e4xtekonomin eller skuldekonomin som den \u00e4ven kallas\u00a0skapas av banksektorn och \u00f6vriga akt\u00f6rer i den finansiella sektorn\u00a0s\u00e5 \u00e4r det l\u00e4tt att tro att obalansen beror p\u00e5 att f\u00f6retagen lever ett liv utanf\u00f6r den finansiella sektorn, \u00e5tminstone om man utg\u00e5r fr\u00e5n traditionell nationalekonomi med ekonomisk tillv\u00e4xt som en grundpelare.<\/p>\n

Kruxet \u00e4r att i princip alla pengar p\u00e5 denna jord ing\u00e5r i skuldekonomin och f\u00f6retagen lever i konsekvenserna av den. Om f\u00f6retag f\u00f6rs\u00f6ker leva utanf\u00f6r banksektorn \u00e4r det av ren sj\u00e4lvbevarelsedrift. R\u00e4ntekostnaderna i skuldekonomin driver n\u00e4mligen upp priserna och d\u00e4rmed inflationen. N\u00e4r det hela tiden f\u00f6ruts\u00e4tts att det ska komma mer pengar ur ekonomin \u00e4n vad som finns i den skapas obalans i ekonomin. Denna obalans driver p\u00e5 en otrygg situation f\u00f6r b\u00e5de privat och offentlig sektor. Det \u00e4r denna situation vi bland annat ser inom EMU-omr\u00e5det.<\/p>\n

”De viktigaste reformerna som \u00e4r aktuella reformer g\u00e4ller f\u00f6rm\u00e5gan att s\u00e4kerst\u00e4lla finansiell stabilitet. Andra reformomr\u00e5den omfattar uppbyggnaden av Kinas v\u00e4lf\u00e4rdssystem, milj\u00f6problematiken och en urbanisering av gigantiska proportioner. Kina st\u00e5r ocks\u00e5 i begrepp att verka fullt ut p\u00e5 den internationella arenan”<\/p><\/blockquote>\n

Med hj\u00e4lp av den r\u00e4nteb\u00e4rande skuldekonomin kommer man inte lyckas att s\u00e4kerst\u00e4lla finansiell stabilitet d\u00e4rf\u00f6r att instabiliteten \u00e4r inbyggd i modellen. Den skapar inte bara ekonomisk obalans utan \u00e4ven obalans i v\u00e4lf\u00e4rdssytem, milj\u00f6n och mellan stad och land.<\/p>\n

Skuldekonomin tvingar fram effektivisering och rationalisering p\u00e5 grund av r\u00e4ntekostnaderna. Den driver \u00e4ven p\u00e5 stordrift d\u00e5 det endast \u00e4r den som \u00e4r stor som klarar sig p\u00e5 marknaden. Det abnorma vinstkravet i skuldekonomin leder till \u00f6verkonsumtion av milj\u00f6ns resurser och att fler bos\u00e4tter sig d\u00e4r produktionen finns, det vill s\u00e4ga d\u00e4r kapitalet finns. Arbetsl\u00f6sa tvingas s\u00f6ka jobb p\u00e5 en marknad som inom EU grundas p\u00e5 s\u00e5 kallad fri r\u00f6rlighet. Friheten att stanna kvar finns dock inte om inte kapitalet och d\u00e4rmed jobben stannar. I skuldekonomin kommer jobben dock alltid att flytta p\u00e5 sig\u00a0d\u00e5 det\u00a0ger optimal vinst.<\/p>\n

Den kritiskt t\u00e4nkande undrar s\u00e4kert vilken partipolitisk synvinkel mitt inl\u00e4gg har d\u00e5 jag kritiserar den kapitalistiska skuldekonomin. Om denna orkat l\u00e4sa \u00e4nda hit kan jag f\u00f6rklara att jag \u00e4r partipolitiskt obunden i mitt resonemang. Jag ser ingen mening i att tro att politiska ideologier \u00e4r detsamma som verkligheten. De representerar bara olika s\u00e4tt att definiera verkligheten och d\u00e5 v\u00e4ljer jag att utg\u00e5 fr\u00e5n verkligheten sj\u00e4lv och analysera ideologiernas konsekvenser som vi ser i verkligheten.<\/p>\n

Jag kan n\u00e4mna att jag \u00e4r lika kritisk mot planekonomi som kapitalistisk ekonomi. Dessa \u00e4r n\u00e4mligen tv\u00e5 sidor av samma mynt. Obalans \u00e4r obalans oavsett om den skapas genom kapitalistisk ekonomi eller genom politisk planekonomi. Ekonomi handlar om helhetst\u00e4nkande och inte reduktionism.\u00a0Kapitalism och planekonomi\u00a0klarar inte helhetst\u00e4nkande eftersom de skapar social och milj\u00f6relaterad obalans. N\u00e4r tillv\u00e4xtekonomer s\u00e4ger ekonomi (av Aristoteles: Oikonomia, som betyder hush\u00e5llning av begr\u00e4nsade resurser) menar de egentligen det Aristoteles kallade chremastik\u00e9 (att ge pengar s\u00e5 god avkastning som m\u00f6jligt).<\/p>\n

Vi m\u00e5ste allts\u00e5 tillsammans skapa ett ekonomiskt system som \u00e4r i balans med milj\u00f6n och m\u00e4nskligheten ist\u00e4llet f\u00f6r de r\u00e5dande som utnyttjar dessa till bristningsgr\u00e4nsen f\u00f6r att \u00e4garna av kapitalet och\/eller den politiska makten ska kunna vara n\u00f6jda med sin position.<\/p>\n

Det vore \u00f6nskv\u00e4rt att \u00e5tminstone forskarna b\u00f6rjar t\u00e4nka nytt i st\u00e4llet f\u00f6r att reproducera modeller f\u00f6r obalans. F\u00f6rst m\u00e5ste de f\u00f6rst\u00e5 att jorden och m\u00e4nskligheten inte g\u00e5r att reducera till medel f\u00f6r skapande av ekonomisk eller politisk makt. Det kr\u00e4ver \u00e4kta sj\u00e4lvst\u00e4ndighet av forskare vilket blir mer och mer ovanligt tyv\u00e4rr d\u00e5 \u00e4ven forskning har blivit beroende av marknaden och partipolitik f\u00f6r sin finansiering. Tyv\u00e4rr premieras tillv\u00e4xtekonomer till och med, med ekonomipriser vilket inte underl\u00e4ttar det kritiska t\u00e4nkandet. Ekonomer blir marionetter som kommer att g\u00e5 till historien f\u00f6r att de kommer att g\u00f6ra fantastiska analyser av hur det kunde g\u00e5 s\u00e5 illa – men i efterhand d\u00e5 det redan var f\u00f6r sent.<\/p>\n

L\u00e4s g\u00e4rna fler av mina inl\u00e4gg i bloggen som kompletterar detta.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ratio \u00e4r n\u00e4ringslivets forskningsinstitut. Ratio \u00e4r enligt egen uppgift ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt (?)forskningsinstitut med uppgift att utveckla och sprida ny kunskap om: – Entrepren\u00f6rskap, marknadsekonomi och tillv\u00e4xt – F\u00f6retagandets villkor – lagar, regler och v\u00e4rderingar – Hur politisk f\u00f6r\u00e4ndring kommer till st\u00e5nd Med hj\u00e4lp av personer med akademisk legitimitet blir forskningen[…]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[67,89,90,120,130,146,174,175,186,218,240],"class_list":["post-224","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-opinion","tag-ekonomi","tag-forskaretik","tag-forskning","tag-kapitalistisk-ekonomi","tag-kris","tag-marknadsekonomi","tag-planekonomi","tag-politik","tag-ranteekonomi","tag-skuldekonomi","tag-tillvaxt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/224","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=224"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/224\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=224"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=224"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=224"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}