{"id":242,"date":"2012-05-30T12:20:52","date_gmt":"2012-05-30T10:20:52","guid":{"rendered":"http:\/\/www.anstallningslos.se\/hlund\/?p=200"},"modified":"2012-05-30T12:20:52","modified_gmt":"2012-05-30T10:20:52","slug":"svenskt-naringsliv-opinionsbildare-eller-mytbildare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=242","title":{"rendered":"Svenskt N\u00e4ringsliv – opinionsbildare eller mytbildare"},"content":{"rendered":"

P\u00e5 Svenskt N\u00e4ringslivs hemsida har man lagt upp en film approp\u00e5 Avtalsr\u00f6relsen 2011\/2012<\/a>. D\u00e4r propageras f\u00f6r att exportindustrin m\u00e5ste vara ledande n\u00e4r det g\u00e4ller att s\u00e4tta l\u00f6neniv\u00e5n i svensk ekonomi. Annars menar man att det leder till f\u00f6rs\u00e4mrad samh\u00e4llsekonomi, \u00f6kad inflation och \u00f6kad arbetsl\u00f6shet. Med en symbolik med bilar som k\u00f6r parallellt f\u00f6r att ekonomin inte ska krascha anser jag att man nedv\u00e4rderar vanligt folks sunda f\u00f6rnuft. Samtidigt visar man sin egen okunskap i samh\u00e4llsekonomi. Om bilarna \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot en bergv\u00e4gg spelar det ingen roll om alla kraschar samtidigt eller om n\u00e5gon hinner f\u00f6re.<\/p>\n

<\/object><\/center>Samh\u00e4llsekonomi \u00e4r inte det samma som hush\u00e5llsekonomi eller f\u00f6retagsekonomi. Det handlar inte om plus eller minus i kassan. Att det \u00e4r l\u00f6ner\u00f6relsen som skapar \u00f6kad inflation \u00e4r en f\u00f6rlegad ekonomisyn. Det \u00e4r n\u00e4mligen den r\u00e4nteb\u00e4rande skuldekonomin ibland kallad tillv\u00e4xtekonomin som skapar inflation.<\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 det \u00e4r n\u00e4r Riksbanken f\u00f6r att kyla av ekonomin h\u00f6jer styrr\u00e4ntan. De enda som eventuellt kyls av \u00e4r de som inte \u00e4r skuldtyngda men lutar \u00e5t att ta l\u00e5n. Alla som har skulder redan i till exempel\u00a0bost\u00e4der och\u00a0f\u00f6retagsproduktion kommer att f\u00e5 \u00f6kade r\u00e4ntekostnader. Det tvingar f\u00f6retagen att h\u00f6ja priserna vilket g\u00e5r ut \u00f6ver konsumenterna. Medborgarna som har bostadsl\u00e5n f\u00e5r \u00f6kade r\u00e4ntekostnader och dessutom dyrare priser f\u00f6r varor och tj\u00e4nster. Dessa kr\u00e4ver naturligtvis h\u00f6gre inkomster f\u00f6r att klara av de f\u00f6rdyrade kostnaderna som r\u00e4nte\u00f6kningarna inneb\u00e4r. Inflationen skjuter fart.<\/p>\n

N\u00e4r Riksbanken s\u00e4nker styrr\u00e4ntan eller repor\u00e4ntan som den ocks\u00e5 kallas, g\u00f6r man det f\u00f6r att elda p\u00e5 ekonomin s\u00e5 att skuldapparaten, det vill s\u00e4ga banksektorn, kan ge billiga l\u00e5n. Bankerna lockar kunder med hur l\u00e4tt det \u00e4r att ta l\u00e5n. M\u00e5nga, dessutom unga m\u00e4nniskor, hamnar i en skuldf\u00e4lla p\u00e5 grund av till exempel sms-l\u00e5n. N\u00e4r Riksbanken tycker det har g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt h\u00f6jer de styrr\u00e4ntan vilket g\u00f6r l\u00e5nen dyrare att betala tillbaka. \u00c4r det konstigt att antalet skuldsaneringar \u00f6kar d\u00e5?<\/p>\n

Fr\u00e5n v\u00e5ren 2009 till mitten p\u00e5 2010 hade vi ett l\u00e5gt r\u00e4ntel\u00e4ge. Sedan h\u00f6jdes styrr\u00e4ntan fram till november 2011 f\u00f6r att \u00e5ter s\u00e4nkas n\u00e5got. Som l\u00e4gst under denna period l\u00e5g styr\u00e4ntan p\u00e5 0,25% och som h\u00f6gst p\u00e5 2%.\u00a02012-04-25 l\u00e5g\u00a0r\u00e4ntan p\u00e5 1,5% allts\u00e5 fortfarande betydligt h\u00f6gre \u00e4n 2009 enligt Riksbanken<\/a>. Denna st\u00e4ndiga kr\u00e4ftg\u00e5ng i r\u00e4ntel\u00e4get skapar inflationsincitament som l\u00f6ner\u00f6relsen inte tillsn\u00e4rmelsevis kan j\u00e4mf\u00f6ras med. R\u00e4nteekonomin inneb\u00e4r en strukturell dysfunktion i en marknadsekonomi som utan denna skulle fungera s\u00e5 som det \u00e4r t\u00e4nkt, n\u00e4mligen att vara en marknad d\u00e4r varor, tj\u00e4nster och pengar byter \u00e4gare. Problemet som uppst\u00e5r i och med r\u00e4nteekonomin \u00e4r att det implicit utg\u00e5r fr\u00e5n att det ska komma mer pengar ur systemet \u00e4n vad som finns i systemet.\u00a0Detta tvingar arbetsl\u00f6shetssiffrorna upp och den generella skulds\u00e4ttningen \u00f6kar.<\/p>\n

N\u00e4r Svenskt N\u00e4ringsliv anser att l\u00f6nebildningen riskerar att \u00f6ka inflationen \u00e4r det en myt. Inflationen drivs p\u00e5 av r\u00e4nteniv\u00e5er samt psykologiska faktorer. Vare sig det g\u00e4ller akt\u00f6rer inom aktie, penning, eller bankmarknaden finns det inget v\u00e4rre \u00e4n n\u00e4r tilltron till detta dysfunktionella system sjunker. Det var vad som h\u00e4nde i USA med till exempel Lehman brothers.<\/p>\n

\u00c4r det verkligen en dysfunktionell samh\u00e4llsekonomi vi vill ha? m\u00e5ste vi fr\u00e5ga oss. Vi bor i ett korthus som vi vet kommer att falla ihop n\u00e4r som helst men inte\u00a0n\u00e4r. Det skapar en stress i ekonomin. Akt\u00f6rerna i ekonomin har ingen kontroll. Likas\u00e5 har de som lever i konsekvenserna av ekonomin s\u00e5som arbetsl\u00f6sa och sjuka ingen kontroll. Det ekonomerna kan g\u00f6ra \u00e4r att i efterhand g\u00f6ra avancerade beskrivningar av hur det kunde h\u00e4nda trots att ingen kunde f\u00f6rutse det som h\u00e4nde.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 Svenskt N\u00e4ringslivs hemsida har man lagt upp en film approp\u00e5 Avtalsr\u00f6relsen 2011\/2012. D\u00e4r propageras f\u00f6r att exportindustrin m\u00e5ste vara ledande n\u00e4r det g\u00e4ller att s\u00e4tta l\u00f6neniv\u00e5n i svensk ekonomi. Annars menar man att det leder till f\u00f6rs\u00e4mrad samh\u00e4llsekonomi, \u00f6kad inflation och \u00f6kad arbetsl\u00f6shet. Med en symbolik med bilar som[…]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[39,40,140,186,195,197,230,232,240],"class_list":["post-242","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-opinion","tag-avtalsrorelsen","tag-banksektorn","tag-lonebildning","tag-ranteekonomi","tag-reporanta","tag-riksbanken","tag-styrranta","tag-svenskt-naringsliv","tag-tillvaxt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/242","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=242"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/242\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=242"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=242"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=242"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}