{"id":246,"date":"2012-06-17T17:49:15","date_gmt":"2012-06-17T15:49:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.anstallningslos.se\/hlund\/?p=236"},"modified":"2021-04-25T12:07:00","modified_gmt":"2021-04-25T10:07:00","slug":"nar-stressen-kryper-under-skinnet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=246","title":{"rendered":"N\u00e4r stressen kryper under skinnet"},"content":{"rendered":"<p>Uppdaterad 2021-04-25<\/p>\n<p>M\u00e5nga talar om stress och det \u00e4r bra. Det \u00e4r dock viktigt att fundera \u00f6ver vad det inneb\u00e4r. I v\u00e5ra kroppar skapas stresshormoner som ska hj\u00e4lpa oss i v\u00e5ra aktiviteter. Det \u00e4r biologiska system som h\u00e4rr\u00f6r sedan miljoner \u00e5r tillbaka. Dessa processer kan ibland upplevas som ett hinder f\u00f6r den moderna m\u00e4nniskan. N\u00e4r m\u00e4nniskan vill prestera mer \u00e4n vad hormonsystemet klarar av att hantera f\u00e5r det kraftiga konsekvenser f\u00f6r individens h\u00e4lsa. D\u00e5 tar vi piller f\u00f6r att d\u00e4mpa symtomen.<\/p>\n<p>Ett problem uppst\u00e5r n\u00e4r vi individualiserar problemet. D\u00e5 blir det l\u00e4tt att samh\u00e4llsstrukturerna organiseras utifr\u00e5n en m\u00e4nniskosyn som f\u00e4rgas av bilden att det \u00e4r individens skuld samt ansvar att ta sig ur &#8221;stressen&#8221;. Hur ska en person vars hj\u00e4rna inte fungerar som tidigare klara av att t\u00e4nka och agera friskt? Det \u00e4r ett om\u00f6jligt ansvar att l\u00e4gga p\u00e5 individen vilket allt fr\u00e5n arbetsgivare till myndigheter l\u00e4gger p\u00e5 denne. Till viss del kan personer f\u00f6rebygga riskerna av stress genom att r\u00f6ra sig och \u00e4ta h\u00e4lsosamt. Men den som upplever sig inte hinna med detta hamnar i en ond spiral.<\/p>\n<p>Vi m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 att det som h\u00e4nder i m\u00e4nniskan \u00e4r en konsekvens av ett samspel med omgivningen. Social stress uppst\u00e5r d\u00e5 m\u00e4nniskor upplever en inre konflkt mellan f\u00f6rv\u00e4ntningar och krav fr\u00e5n omgivningen. I effektiviseringens och produktivitetens tidevarv \u00e4r det kvantitet f\u00f6re kvalitet som v\u00e4rderas. Skolan st\u00e4ller h\u00f6ga krav p\u00e5 unga m\u00e4nniskor, f\u00f6r\u00e4ldrar st\u00e4ller krav p\u00e5 sina barn att bli &#8221;lyckade&#8221;. N\u00e4r elever till och med beg\u00e5r sj\u00e4lvmord har det g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt. Arbetsgivare st\u00e4ller krav p\u00e5 onormal lojalitet och h\u00f6g produktivitet och antalet \u00f6vertidstimmar utan betalning \u00e4r stort. \u00d6kad stress p\u00e5 arbetsplatser minskar tilliten mellan personalen och leder mobbning och s\u00e4mre produktivitet. Produktivitetskraven \u00e4r allts\u00e5 kontraproduktiva.<\/p>\n<p>Ekonomisk stress skapas n\u00e4r m\u00e4nniskor tvingas oroa sig f\u00f6r sin ekonomiska trygghet.\u00a0Framtidsutsikterna p\u00e5 arbetsmarknad eller oron f\u00f6r milj\u00f6 och klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas konsekvenser skapar existensiell stress.<\/p>\n<p>En stressfaktor som inte syns s\u00e5 mycket \u00e4r den kemiska\/biologiska stress som m\u00e4nniskor uts\u00e4tts f\u00f6r. I princip \u00f6verallt finns kemiska \u00e4mnen som m\u00e4nniskan skapat som inte \u00e4r naturliga. Det \u00e4r allt fr\u00e5n ogr\u00e4sbek\u00e4mpningsmedel till smink. Hundratals \u00e4mnen som hamnar i kroppen genom f\u00f6da vi intar och n\u00e4r vi andas. \u00c4mnen som finns p\u00e5 saker vi tar i \u00f6verf\u00f6rs genom fysisk kontakt och tr\u00e4nger in genom huden. Antibiotika i vattnet vi dricker p\u00e5verkar v\u00e5r resistens mot bakterier. \u00c4mnen som finns i p-piller hamnar ocks\u00e5 i vattnet och kan p\u00e5verka fertiliteten hos v\u00e5ra framtida f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n<p>DDT \u00e4r ett \u00e4mne som sedan 1970-talet \u00e4r f\u00f6rbjudet att anv\u00e4nda men finns fortfarande kvar i v\u00e5r omgivning d\u00e5 det \u00e4r ett s\u00e5 kallat persistent \u00e4mne som \u00e4r stabilt och\u00a0tar mycket l\u00e5ng tid att bryta ned. I nedbrytningsprocessen av DDT bildas DDE som \u00e4r ett \u00e4mne som kan f\u00f6rs\u00e4mra binjurens produktion av stresshormonet cortisol\u00a0i kroppen. Det leder till att kroppens f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rsvara sig mot stress minskar. Vad \u00e4r det som g\u00f6r att vi har en massa &#8221;v\u00e4lf\u00e4rdssjukdomar&#8221;? Kan det vara en kombination av kemins och kontextens p\u00e5verkan\u00a0p\u00e5 individen?<\/p>\n<p>Nedan kan du se en del av en <a title=\"Underkastelsen - Stefan Jarl\" href=\"http:\/\/www.youtube.com\/watch?feature=player_detailpage&amp;v=zTMRi0ElqTk\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">dokument\u00e4r av Stefan Jarl <\/a>som visar v\u00e5r nedsmutsade biosf\u00e4r. Den \u00e4r mycket intressant.<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"http:\/\/www.youtube.com\/embed\/zTMRi0ElqTk\" width=\"560\" height=\"315\" frameborder=\"0\"><\/iframe><\/p>\n<p>I st\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4gga ansvaret p\u00e5 individen m\u00e5ste vi b\u00f6rja se vad det \u00e4r som orsakar stressen i samh\u00e4llet och ta bort dessa stressorer ur det som vi kallar m\u00e4nniskans vardag. S\u00e5 l\u00e4nge vi organiserar samh\u00e4llet och ekonomin p\u00e5 det s\u00e4tt vi gjort under sekler kommer stressorerna att forts\u00e4tta att krama musten ur m\u00e4nniskorna. Detta m\u00e5ste f\u00e5 ett stopp!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Uppdaterad 2021-04-25 M\u00e5nga talar om stress och det \u00e4r bra. Det \u00e4r dock viktigt att fundera \u00f6ver vad det inneb\u00e4r. I v\u00e5ra kroppar skapas stresshormoner som ska hj\u00e4lpa oss i v\u00e5ra aktiviteter. Det \u00e4r biologiska system som h\u00e4rr\u00f6r sedan miljoner \u00e5r tillbaka. Dessa processer kan ibland upplevas som ett hinder[&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[25,63,67,157,166,182,202,215,226,227],"class_list":["post-246","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-opinion","tag-arbete","tag-effektivitet","tag-ekonomi","tag-mobbning","tag-ohalsa","tag-produktivitet","tag-samhalle-2","tag-skola","tag-stress","tag-stressfaktorer"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/246","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=246"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/246\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1576,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/246\/revisions\/1576"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=246"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=246"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=246"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}