{"id":258,"date":"2012-06-19T18:00:51","date_gmt":"2012-06-19T16:00:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.anstallningslos.se\/hlund\/?p=258"},"modified":"2012-06-19T18:00:51","modified_gmt":"2012-06-19T16:00:51","slug":"sa-loser-vi-eu-krisen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=258","title":{"rendered":"S\u00e5 l\u00f6ser vi EU-krisen"},"content":{"rendered":"

Det som pr\u00e4glar EU nuf\u00f6rtiden \u00e4r kris och \u00e5ter kris. Ekonomisk oro, social oro, politisk \"File:La2-euro.jpg\"<\/a>oro g\u00f6r att r\u00e4dslan breder ut sig. R\u00e4dsla \u00e4r en k\u00e4nsla som kan vara farlig i s\u00e5dana h\u00e4r sammanhang. Den riskerar att folk inte t\u00e4nker efter f\u00f6re. Angela Merkel gick ut och rekommenderade greklands befolkning att v\u00e4lja politiker som kunde fullf\u00f6lja det krispaket som EU:s politiker anser beh\u00f6vs. Var det ett v\u00e4lvilligt tips eller ett hot kan man undra.<\/p>\n

Greklands folkomr\u00f6stning blev ett r\u00e4dslans val, ett val under hot. Men vad \u00e4r ett val under hot v\u00e4rt n\u00e4r man vet att det inneb\u00e4r att hotet fortfarande finns? \u00c4r Grekland r\u00e4ddat, eller r\u00e4ddare \u00e4n tidigare? Hur ska man tolka det faktum att tusentals offentliganst\u00e4llda kommer att f\u00f6rlora sina anst\u00e4llningar p\u00e5 grund av besparingar som man anser kr\u00e4vs? Det ska s\u00e4gas att m\u00e5nga EMU-l\u00e4nder sitter p\u00e5 pottan. Spanien \u00e4r ett annat exempel.<\/p>\n

Den som inte f\u00f6rst\u00e5tt att EMU \u00e4r ett politiskt projekt b\u00f6r f\u00f6rdjupa sig i systemet. Det \u00e4r ett projekt som ska s\u00e4tta tv\u00e5ngstr\u00f6ja p\u00e5 99% av EU-medborgarna f\u00f6r att 1 % ska kunna forts\u00e4tta \u00f6ka sina tillg\u00e5ngar. EMU \u00e4r ett skuldekonomiskt projekt som undergr\u00e4ver balansen i ekonomin.<\/p>\n

Hur skapar man d\u00e5 en ekonomi f\u00f6r 100 % ist\u00e4llet f\u00f6r 1 %? B\u00f6rja med att l\u00e4sa tidigare inl\u00e4gget S\u00e4tt i proppen till skuldekonomin <\/a>d\u00e4r jag f\u00f6rklarar tillv\u00e4xtekonomins funktion och konsekvenser. Det grundl\u00e4ggande villkoret i tillv\u00e4xtekonomin \u00e4r att det ska komma mer pengar ur penningm\u00e4ngden \u00e4n vad som finns i systemet. Detta fenomen beror p\u00e5 bankernas s\u00e4tt att skapa pengar ur luften med datorernas hj\u00e4lp samt att kapitalt\u00e4ckningskravet endast \u00e4r 8 – 10 %. Bankerna kan allts\u00e5 l\u00e5na ut 90 % av sitt kapial. Jag ger ett enkelt exempel:<\/p>\n

Person 1 k\u00f6per en bil f\u00f6r 100 000 kronor genom att l\u00e5na pengar p\u00e5 bank (1). Banken \u00f6kar summan p\u00e5 person 1:s\u00a0l\u00f6nekonto med 100 000 och skapar samtidigt ett skuldkonto med minus 100 000 kronor p\u00e5. Pengarna \u00f6verf\u00f6rs till s\u00e4ljarens bank (2). Person 1 har en skuld p\u00e5 100 000 kronor och en bil.<\/p>\n

S\u00e4ljarens bank (2)\u00a0l\u00e5nar ut 90 000 kronor till person 2 som ocks\u00e5 vill k\u00f6pa en bil. Person 2 betalar in pengarna p\u00e5 s\u00e4ljare 2:s\u00a0bank (3). Person 2 har en skuld p\u00e5 90 000 samt en bil.<\/p>\n

Bank\u00a03 l\u00e5nar i sin tur ut 81 000 kronor till person 3 n\u00e4r denne ska k\u00f6pa bil. Bank 4 l\u00e5nar ut 72 900 till person 4 osv.<\/p>\n

Bankernas frihet att skapa pengar med 10 % kapitalt\u00e4ckningskrav g\u00f6r i detta f\u00f6renklade exempel, att det efter 15 omg\u00e5ngar har skapats 794 109 kronor ur tomma intet. Bruttonationalprodukten, BNP, har \u00f6kat med hj\u00e4lp av luftsiffror.<\/p>\n

Det\u00a0 kanske l\u00e5ter lite men om vi bet\u00e4nker att Sveriges penningm\u00e4ngd 1981 var 307,3 miljarder kronor i j\u00e4mf\u00f6relse med 2260,6 miljarder kronor \u00e5r 2011 (K\u00e4lla: Riksbanken)\u00a0s\u00e5 kan vi kanske f\u00e5 en hint om tillv\u00e4xtekonomins funktion.\u00a0F\u00f6r att bredda bilden kan n\u00e4mnas att\u00a01871 var penningm\u00e4ngden i banksystemet 255 \"\"miljoner (K\u00e4lla: SCB).<\/p>\n

Tillv\u00e4xten i en ekonomi som den vi har \u00f6kar allt snabbare ju st\u00f6rre penningm\u00e4ngden \u00e4r. N\u00e4r vi utnyttjar naturresurserna i samma takt \u00e4r det inte konstigt att moder jord protesterar.<\/p>\n

F\u00f6r att l\u00f6sa krisen m\u00e5ste vi p\u00e5 kort sikt inf\u00f6ra ett kapitalt\u00e4cknngskrav p\u00e5 100 % f\u00f6r all bankverksamhet. Samtidigt m\u00e5ste bankernas frihet att skapa pengar (siffror i datorer) ur tomma intet om\u00f6jligg\u00f6ras. Den enda bank som kan till\u00e5tas att p\u00e5verka penningm\u00e4ngden m\u00e5ste vara de nationella riksbankerna. Penningm\u00e4ngden m\u00e5ste ber\u00e4knas i relation till naturresurserna s\u00e5som i en realekonomi.<\/p>\n

P\u00e5 l\u00e4ngre sikt kan vi inte beh\u00e5lla det finansiella systemet som det \u00e4r idag. Det \u00e4r inte enbart banker som tj\u00e4nar pengar p\u00e5 pengar i skuldekonomin. Aktiemarknad och dylikt m\u00e5ste helt enkelt f\u00f6rklaras dysfunktionellt i en realekonomi. Dessa \u00e5tg\u00e4rder inneb\u00e4r en \u00f6verg\u00e5ng till en r\u00e4ntefri ekonomi. De som tj\u00e4nar p\u00e5 systemet kommer naturligtvis inte att bli s\u00e5 glada men vill vi ha en ekonomi f\u00f6r 100 % och inte 1 % s\u00e5 \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt.<\/p>\n

I den klassiska tillv\u00e4xtekonomin anses pengar vara en produktionsfaktor i niv\u00e5 med arbete. Det \u00e4r ett tankefel d\u00e5 pengar inte kan \u00e5stadkomma n\u00e5got f\u00f6rutan m\u00e4nskligt arbete. Genom en r\u00e4ntefri ekonomi \u00e5terf\u00e5r pengarna sin ursprungliga funktion som betalningsmedel f\u00f6r varor och tj\u00e4nster.<\/p>\n

Genom en r\u00e4ntefri ekonomi skapas b\u00e4ttre balans mellan m\u00e4nskliga aktiviteter och milj\u00f6n, allts\u00e5 en real ekonomi. F\u00f6rutom detta m\u00e5ste en b\u00e4ttre balans mella m\u00e4nniskorna \u00e5stadkommas. Annars blir det inte en ekonomi f\u00f6r 100 %.<\/p>\n

Den klassiska tillv\u00e4xtekonomin g\u00f6r m\u00e4nniskan legitim endast n\u00e4r hon har anst\u00e4llning eller \u00e4ger kapital. Trygghet i tillv\u00e4xtekonomin kallas f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d och tvingar m\u00e4nniskor att s\u00e4tta sig i en \u00e4nnu v\u00e4rre ekonomisk situation. En demokratiserad ekonomi utg\u00e5r fr\u00e5n att alla m\u00e5ste f\u00e5 en trygghet att leva oberoende vilken situation hen befinner sig i.\u00a0F\u00f6r att uppn\u00e5 detta m\u00e5ste en basinkomst inf\u00f6ras som f\u00f6rdelar pengar p\u00e5 ett mer r\u00e4ttvist och utj\u00e4mnande s\u00e4tt \u00e4n i tillv\u00e4xteknomin. \"\"\u00a0En modell som kombinerar r\u00e4ntefri valuta med basinkomst \u00e4r det s\u00e5 kallade Solidarsystemet<\/a>. Modellen kan ge en god balans mellan den politiska\/ekonomiska makten och milj\u00f6n. Den kan ge en god balans mellan individ och den politiska\/ekonomiska makten.<\/p>\n

Solidarsystemet skulle kombinera liberalernas id\u00e9 om individens frihet med v\u00e4nsterblockets id\u00e9 om en kollektiv modell. Kvalitet blir viktigare \u00e4n kvantitet. Individen blir lika viktig som kollektivet. M\u00e4nniskorna skulle\u00a0f\u00e5 en b\u00e4ttre m\u00f6jlighet att anv\u00e4nda sin potential\u00a0p\u00e5 ett meningsfullt s\u00e4tt f\u00f6r sig sj\u00e4lv och andra. Att bli rik p\u00e5 r\u00e4nteinkomster blir inte m\u00f6jligt. Vill man bli rik \u00e4r det bara att arbeta h\u00e5rt men det\u00a0st\u00e5r ju i paritet med\u00a0arbetslinjen.<\/p>\n

Om ett antal personer vill\u00a0flytta fr\u00e5n stan\u00a0kan de g\u00f6ra det genom att\u00a0basinkomsten skulle f\u00f6lja dem dit de flyttar. De skulle automatiskt ha en ekonomisk plattform f\u00f6r en lokal marknad. Id\u00e9n om den levande landsbygden skulle kunna bli realitet. Vill vi ha ett samh\u00e4lle med balans mellan arbete, livskvalitet och milj\u00f6 \u00e4r dessa \u00e5tg\u00e4rder n\u00f6dv\u00e4ndiga. Skuldekonomin \u00e4r inte ett naturfenomen utan n\u00e5got som skapats av m\u00e4nniskor. Det som skapats av m\u00e4nniskor kan f\u00f6r\u00e4ndras av m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Andra som bloggar i \u00e4mnet: Kild\u00e9n & \u00c5sman<\/a>, Danne Nordling<\/a>, Den h\u00e4lsosamme ekonomisten<\/a>, Jonas blogg<\/a>, Annarkia<\/a>, Jinge<\/a>,<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det som pr\u00e4glar EU nuf\u00f6rtiden \u00e4r kris och \u00e5ter kris. Ekonomisk oro, social oro, politisk oro g\u00f6r att r\u00e4dslan breder ut sig. R\u00e4dsla \u00e4r en k\u00e4nsla som kan vara farlig i s\u00e5dana h\u00e4r sammanhang. Den riskerar att folk inte t\u00e4nker efter f\u00f6re. Angela Merkel gick ut och rekommenderade greklands befolkning[…]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[22,58,67,69,78,102,175,202,218,223,240],"class_list":["post-258","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-opinion","tag-alternativ-ekonomi","tag-demokrati","tag-ekonomi","tag-ekonomisk-kris","tag-eu","tag-grekland","tag-politik","tag-samhalle-2","tag-skuldekonomi","tag-solidarsystemet","tag-tillvaxt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/258","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=258"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/258\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=258"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=258"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=258"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}