{"id":339,"date":"2012-07-03T09:10:31","date_gmt":"2012-07-03T07:10:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.anstallningslos.se\/hlund\/?p=339"},"modified":"2012-07-03T09:10:31","modified_gmt":"2012-07-03T07:10:31","slug":"miljo-vs-konsumtion","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=339","title":{"rendered":"Ledare nr 3 2012, Milj\u00f6 vs konsumtion"},"content":{"rendered":"
\n

<\/h1>\n
<\/div>\n
Vi bombarderas st\u00e4ndigt av budskap om klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och hur milj\u00f6n kommer att p\u00e5verkas av v\u00e5r rovdrift f\u00f6r att \u00f6ka konsumtionen och d\u00e4rmed tillv\u00e4xten i ekonomin.<\/div>\n<\/div>\n

Om vi ska forts\u00e4tta rovdriften p\u00e5 jordens resurser, hur kan vi d\u00e5 mena att vi skapar ett l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbart samh\u00e4lle?<\/p>\n

Retoriskt har visserligen kritiken mot konsumtionssamh\u00e4llet och ekonomisk tillv\u00e4xt blivit lite mer politiskt korrekt. Till och med stats-minister Reinfeldt uttryckte p\u00e5 moderaternas st\u00e4mma i h\u00f6stas hur viktigt det \u00e4r att lyssna p\u00e5 den \u201dr\u00e4tt omfattande kritiken mot konsumtionssamh\u00e4llet\u201d. Inom EU hade man 7000 aktiviteter under en kampanjvecka i november 2011med budskapet att minska avfallet och halvera konsumtionen.<\/p>\n

Det finns flera viktiga perspektiv att se problemet ur. De psykologiska\/sociala perspektiven samt f\u00f6retags\/ nationalekonomiska perspektiven t\u00e4nkte jag kort ta upp h\u00e4r.<\/p>\n

<\/p>\n

Individen lever i en st\u00e4ndig dynamik med sin omgivning. F\u00f6r att k\u00e4nna sig n\u00f6jd \u00e4r det viktigt att bli positivt bekr\u00e4ftad av omgivningen. Om omgivningen \u00e4r dysfunktionell \u00e4r det naturligt att det tar tid innan de f\u00e5 som uppt\u00e4cker det f\u00e5r med sig \u00f6vriga p\u00e5 en f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n

F\u00f6rst\u00e5r man inte detta fenomen \u00e4r det l\u00e4tt att ge upp och s\u00e4ga som Hjalmar S\u00f6derbergs Doktor Glas \u201dLiv, jag f\u00f6rst\u00e5r dig inte!\u201d. Bekr\u00e4ftelse \u00e4r fundamentalt i m\u00e4nniskans liv. Om vi inte blir bekr\u00e4ftade av f\u00f6r\u00e4ldrar, v\u00e4nner, arbetsgivare, myndigheter, politiker s\u00e5 riskerar vi att utveckla sjuka f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt gentemot varandra. Blir man inte \u00e4lskad kan det h\u00e4nda att man n\u00f6jer sig med att bli hatad, som doktor Glas gjorde. Men hur roligt \u00e4r det p\u00e5 en skala?<\/p>\n

M\u00e4nniskan \u00e4r samlare sedan urminnes tider. Kopplar man detta till bekr\u00e4ftelsebehovet s\u00e5 har vi orsaken till varf\u00f6r m\u00e4nniskan \u00f6verkonsumerar av psykologiska\/sociala sk\u00e4l.<\/p>\n

Tillv\u00e4xtekonomin utg\u00e5r fr\u00e5n att det ska komma mer pengar ur systemet \u00e4n vad som finns i systemet. Det kr\u00e4ver st\u00e4ndig expansion f\u00f6r att fungera. Tillv\u00e4xtekonomin bygger p\u00e5 skulds\u00e4ttning f\u00f6r att \u00f6ka penningm\u00e4ngden. Det g\u00f6r att bankerna skapar luftpengar som blir bubblor som blir kriser.<\/p>\n

F\u00f6r att klara sig i den om\u00e4nskliga konkurrensen p\u00e5 marknaden har f\u00f6retagen hela tiden en drivkraft att bli st\u00f6rre f\u00f6r att \u00f6verleva. Det tvingar f\u00f6retagen att s\u00e4tta sig i \u00e4nnu st\u00f6rre skuld f\u00f6r att expandera. De blir gisslan i tillv\u00e4xtekonomin. Expansionen leder till \u00f6verkonsumtion vilken m\u00e5nga h\u00e4vdar att vi m\u00e5ste sluta upp med.<\/p>\n

Tillv\u00e4xtekonomi bygger p\u00e5 kapitalackumulation vilket inneb\u00e4r att \u00e4gare av kapital hela tiden drivs av f\u00f6rr\u00e4ntningsbehov, allts\u00e5 att tj\u00e4na pengar p\u00e5 sina pengar. Kriser blir ett \u201dst\u00e5lbad\u201d f\u00f6r medborgarna men \u00e4ven f\u00f6r \u00e4garna av kapital.<\/p>\n

Ekonomiska kriser i tillv\u00e4xtekonomin leder till att antalet kapital\u00e4gare blir f\u00e4rre och rikare. N\u00e4r den privata sektorn och \u00e4ven den offentliga sektorn ska g\u00e5 med vinst\/\u00f6verskott tas detta fr\u00e5n medborgarna som f\u00f6rlorar l\u00f6nearbeten och hamnar i skuld p\u00e5 grund av of\u00f6rm\u00e5ga att betala sina l\u00e5n eller s\u00e5 \u00f6kar den generella skulds\u00e4ttningen d\u00e5 vissa panikartat f\u00f6rs\u00f6ker beh\u00e5lla den v\u00e4lst\u00e5nds-niv\u00e5 man haft tidigare.<\/p>\n

P\u00e5 EU-niv\u00e5 ser vi hur stater g\u00e5r samman och g\u00f6r en s\u00e5 kallad \u201dbailout\u201d som inneb\u00e4r att man ger banker pengar f\u00f6r att de inte ska g\u00e5 i konkurs. Pengarna \u00e4r skattemedel, det vill s\u00e4ga medel som borde anv\u00e4ndas f\u00f6r att skapa ett samh\u00e4lle i balans med skola, sjukv\u00e5rd och omsorg.<\/p>\n

Om vi menar n\u00e5got med kritiken mot konsumtionssamh\u00e4llet m\u00e5ste vi kritisera tillv\u00e4xt-ekonomins grundid\u00e9, n\u00e4mligen att pengar f\u00f6rr\u00e4ntas med hj\u00e4lp av kapital. I en realekonomi utan r\u00e4ntor kan man bli rik p\u00e5 arbete men inte p\u00e5 \u00e4gande av pengar. Ju fler som f\u00f6rst\u00e5r n\u00f6dv\u00e4ndigheten av det kan bekr\u00e4ftelsebehovet styras \u00f6ver till h\u00e5llbara f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt.<\/p>\n

Henrik Lund<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi bombarderas st\u00e4ndigt av budskap om klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och hur milj\u00f6n kommer att p\u00e5verkas av v\u00e5r rovdrift f\u00f6r att \u00f6ka konsumtionen och d\u00e4rmed tillv\u00e4xten i ekonomin. Om vi ska forts\u00e4tta rovdriften p\u00e5 jordens resurser, hur kan vi d\u00e5 mena att vi skapar ett l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbart samh\u00e4lle? Retoriskt har visserligen kritiken mot[…]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[17,9],"tags":[67,127,154,175,240],"class_list":["post-339","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ledare","category-opinion","tag-ekonomi","tag-konsumtion","tag-miljo","tag-politik","tag-tillvaxt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/339","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=339"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/339\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=339"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=339"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=339"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}