{"id":465,"date":"2012-09-10T17:41:48","date_gmt":"2012-09-10T15:41:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.anstallningslos.se\/hlund\/?p=465"},"modified":"2012-09-10T17:41:48","modified_gmt":"2012-09-10T15:41:48","slug":"varfor-blir-vissa-manniskor-politiker","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=465","title":{"rendered":"Ledare nr 4 2012, Varf\u00f6r blir vissa m\u00e4nniskor politiker?"},"content":{"rendered":"<p>Ofta kan vi i media se hur otacksamt det verkar att vara politiker. Den bild som ofta f\u00f6rmedlas ger intryck av att de skulle vara mer j\u00e4mf\u00f6rbara med terrorister \u00e4n folkvalda med mandat att p\u00e5verka.<\/p>\n<p>Samtidigt som det ofta talas om politikerf\u00f6rakt verkar det finnas ett medborgarf\u00f6rakt. \u00c4r detta f\u00f6renligt med demokrati m\u00e5ste vi fr\u00e5ga oss och vad \u00e4r i s\u00e5 fall demokrati? Stora fr\u00e5gor som vi dock m\u00e5ste st\u00e4lla oss om vi vill ha utveckling till st\u00e5nd.<\/p>\n<p>I akademiska kretsar kallas det politiska perspektivet f\u00f6r \u201dkonfliktperspektivet\u201d. Det handlar d\u00e5 om konkurrens i marknadsf\u00f6ringen av \u201dsin\u201d samh\u00e4llssyn. Politik riskerar d\u00e5 att bli mer av en marknad \u00e4n uppdrag fr\u00e5n folket. Att vinna val blir viktigare \u00e4n att skapa ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle f\u00f6r alla.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Samtidigt verkar pl\u00e5nboksfr\u00e5gor vara viktiga f\u00f6r att vinna val. Inte f\u00f6rv\u00e5nande d\u00e5 marknadens grundsyn \u00e4r kvantitativ oavsett om den \u00e4r politisk eller ekonomisk. Den som lovar mest till majoritetens pl\u00e5nb\u00f6cker vinner.<\/p>\n<p>Det handlar naturligtvis \u00e4ven om ideologiernas grundid\u00e9er och m\u00e4nniskosyn. Vilken grundsyn pr\u00e4glar d\u00e5 politiken? Idag pr\u00e4glas politiken mest av att h\u00e5lla konsumtionen ig\u00e5ng f\u00f6r att \u00f6ka tillv\u00e4xten. M\u00e4nniskosynen blir d\u00e5 att folket \u00e4r arbetskraft och konsumenter i st\u00e4llet f\u00f6r m\u00e4nniskor. Tillv\u00e4xtekonomin och politiken har \u201dtillit\u201d som en gemensam grundf\u00f6ruts\u00e4ttning. Om marknadst\u00e4nkandet inte ser folk som m\u00e4nniskor i f\u00f6rsta hand, hur blir f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r tillit? Peter Sylwan skriver i sin bok Tillit: \u201dTillit skapas genom v\u00e5ra handlingar inte genom en massa prat om hur viktigt det \u00e4r att lita p\u00e5 systemet.\u201d.<\/p>\n<p>Mycket snack och lite verkstad \u00e4r allts\u00e5 inget som gagnar tilliten till systemet. N\u00e4r politiker agerar mer som folkets chefer \u00e4n folkvalda eller s\u00e4ger en sak och g\u00f6r en annan \u00e4r det visserligen verkstad men fel rolldefinition och dubbla budskap vilket riskerar tilliten till individen \u201dpolitikern\u201d.<\/p>\n<p>Tillit kr\u00e4ver v\u00e4rdegemenskap mellan m\u00e4nniskorna och tv\u00e4rt om. Har alla m\u00e4nniskor lika v\u00e4rde eller ska m\u00e4nniskov\u00e4rdet utg\u00e5 fr\u00e5n v\u00e4rdet som arbetskraft och m\u00e4ngden kapital? Om v\u00e4rde-gemenskapen utg\u00e5r fr\u00e5n id\u00e9n att det inte beh\u00f6vs en v\u00e4rdegemenskap \u2013 har man d\u00e5 v\u00e4rdegemenskap eller kaos? Om man s\u00e4ger att alla har samma v\u00e4rde men bedriver en politik som splittrar folket genom att de starka v\u00e4ljargrupperna f\u00e5r mer pengar i pl\u00e5nboken, torde det vara mer kaos \u00e4n v\u00e4rdegemenskap. Tillitsbristen \u00f6kar vilket tvingar individer att bli cyniska f\u00f6r att \u00f6verleva i samh\u00e4llet. Fr\u00e5nvaron av individens djupa behov av menings-fullhet, delaktighet och att p\u00e5verka skapar en tomhet som vi d\u00f6var genom \u00f6kad konsumtion av pengar, prylar och m\u00e4nskliga relationer. Det minskar jordens resurser i f\u00f6r h\u00f6g takt. N\u00e4r ska vi vakna och uppt\u00e4cka att vi beh\u00f6ver bryta de gamla tankem\u00f6nstren?<\/p>\n<p>Ska vi som en g\u00e5ng i tiden Facit i \u00c5tvidaberg strunta i att l\u00e4ra oss om hur man \u00f6verlever h\u00e5llbart och likt envisa idioter h\u00e5lla fast vid ett system som inte ser verkligheten som den \u00e4r.<\/p>\n<p>Utg\u00e5r man fr\u00e5n att m\u00e4nniskor endast drivs av penningbeg\u00e4r \u2013 varf\u00f6r ger man d\u00e5 inte extra pengar till folk i arbetsmarknadsprogram n\u00e4r de utf\u00f6r arbete? Logiken borde vara att de utf\u00f6r ett b\u00e4ttre arbete d\u00e5.<\/p>\n<p>Utg\u00e5r man som nationalekonomen Marian Radetzki fr\u00e5n att \u201dhungriga lejon jagar b\u00e4st\u201d \u2013 vad blir d\u00e5 resultatet n\u00e4r vissa f\u00e5r hutl\u00f6st betalt f\u00f6r att arbeta? Logiken s\u00e4ger d\u00e5 att de som f\u00e5r hutl\u00f6st betalt inte g\u00f6r sitt b\u00e4sta.<\/p>\n<p>N\u00e4r fokus i politiken och p\u00e5 marknaden \u00e4r att \u00f6verutnyttja m\u00e4nniskor och jord, vad har vi f\u00f6r v\u00e4rdegemenskap d\u00e5? \u00c4r den f\u00f6renlig med ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle med balans mellan arbete, livskvalitet och milj\u00f6?<\/p>\n<p>Jag anser att vi har l\u00e5ngt kvar innan allt fint prat om h\u00e5llbarhet \u00e4r realiserat. Vi m\u00e5ste dock f\u00f6rst\u00e5 att vi inte kan anv\u00e4nda samma modell som skapat problemen f\u00f6r att l\u00f6sa problemen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ofta kan vi i media se hur otacksamt det verkar att vara politiker. Den bild som ofta f\u00f6rmedlas ger intryck av att de skulle vara mer j\u00e4mf\u00f6rbara med terrorister \u00e4n folkvalda med mandat att p\u00e5verka. Samtidigt som det ofta talas om politikerf\u00f6rakt verkar det finnas ett medborgarf\u00f6rakt. \u00c4r detta f\u00f6renligt[&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[17,9],"tags":[58,67,103,148,175,176,177,254],"class_list":["post-465","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ledare","category-opinion","tag-demokrati","tag-ekonomi","tag-hallbarhet","tag-medborgarforakt","tag-politik","tag-politikerforakt","tag-politikerroll","tag-vision-balans"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/465","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=465"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/465\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=465"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=465"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=465"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}