{"id":49,"date":"2013-05-21T10:00:46","date_gmt":"2013-05-21T10:00:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.wp.visionbalans.se\/?p=49"},"modified":"2013-05-21T10:00:46","modified_gmt":"2013-05-21T10:00:46","slug":"arbetslinjen-ar-ett-intressant-begrepp-kategori-arbete","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.visionbalans.se\/?p=49","title":{"rendered":"Ledare nr 2 2013, Arbetslinjen \u00e4r ett intressant begrepp"},"content":{"rendered":"<p><!--[if !mso]&gt;--><\/p>\n<p><!--[if gte mso 9]&gt;--><\/p>\n<p><!--[if gte mso 9]&gt;--><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.visionbalans.se\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/arbeit_macht_frei.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-136 alignleft\" alt=\"arbeit_macht_frei\" src=\"https:\/\/www.visionbalans.se\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/arbeit_macht_frei-300x193.jpg\" width=\"180\" height=\"116\" \/><\/a>Arbetslinjen \u00e4r ett intressant begrepp. Med retoriska inslag som Det ska l\u00f6na sig att arbeta, samt jobbskatteavdrag f\u00f6r anst\u00e4llda l\u00f6nar det sig f\u00f6r en stor del att t\u00e4nka \u201dvi och dom\u201d. S\u00e5 l\u00e4nge man tillh\u00f6r \u201dvi\u201d s\u00e5 \u00e4r allt lugnt men ve och fasa om man skulle bli en \u201ddom\u201d.<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\" style=\"margin-bottom: .0001pt;\"><span style=\"font-size: 10.0pt;\">\u00a0\u201dVi\u201d \u00e4r alla som har anst\u00e4llning och en dr\u00e4glig ekonomisk tillvaro som av r\u00e4dsla f\u00f6r att f\u00f6rlora legitimitet, hellre definierar en grupp som \u201ddom\u201d som man kan beskylla f\u00f6r allt fr\u00e5n lathet till att vara utanf\u00f6r samh\u00e4llet.<\/span>\u00a0 <span style=\"font-size: 10.0pt;\"><!--more--><br \/>\n<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\" style=\"margin-bottom: .0001pt;\"><span style=\"font-size: 10.0pt;\">N\u00e4r m\u00e4nniskor definierar vissa som \u201ddom\u201d \u00e4r det inte l\u00e4ngre vi m\u00e4nniskor tillsammans som skapar samh\u00e4llet. I st\u00e4llet skapar man en myt om att det bara \u00e4r \u201dvi\u201d som \u00e4r viktiga f\u00f6r samh\u00e4llets utveckling.<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\" style=\"margin-bottom: .0001pt;\"><span style=\"font-size: 10.0pt;\">\u201dVi\u201d \u00e4r v\u00e4rda allt guld i v\u00e4rlden medan \u201ddom\u201d gott kan \u201dskylla sig sj\u00e4lva som f\u00f6rsatt sig i sin situation\u201d.<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\" style=\"margin-bottom: .0001pt;\"><span style=\"font-size: 10.0pt;\">Historiskt sett har detta alltid varit en ingrediens i ett samh\u00e4lle p\u00e5 v\u00e4g ner i kris. Det kanske tydligaste exemplet i modern tid \u00e4r 30-talskris<\/span><span style=\"font-size: 10.0pt;\">en med efterf\u00f6ljande v\u00e4rldskrig. Forna Jugoslavien \u00e4r ett annat exempel. Ledare har i kristider en f\u00f6rk\u00e4rlek till att definiera och skuldbel\u00e4gga grupper som \u00e4r minoriteter med svag r\u00f6st i samh\u00e4llet. \u201dDom\u201d kan vara allt fr\u00e5n religi\u00f6sa grupper till andra grupper som inte \u00e4r s\u00e5 resursstarka och initierade att man kan ta utrymme i samh\u00e4llet och skapa sin egen legitimitet.<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\" style=\"margin-bottom: .0001pt;\"><span style=\"font-size: 10.0pt;\">Det finns stora likheter i tankemodellerna \u00e4ven om det inte g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ngt som deportering och avr\u00e4ttningar i Sverige. Det r\u00e4cker gott att f\u00f6rs\u00e4mra de ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r vissa grupper och besk\u00e4ra deras m\u00f6jlighet till kontroll och p\u00e5verkan p\u00e5 sin livssituation f\u00f6r att m\u00e4nniskor ska f\u00f6rlora sin k\u00e4nsla av delaktighet i samh\u00e4llet. Att sedan tvinga m\u00e4nniskor till aktiviteter som de upplever meningsl\u00f6sa blir l\u00f6k p\u00e5 laxen och d\u00e5 riskerar apatin att infinna sig. Det \u00e4r d\u00e5 som risken \u00e4r att m\u00e4nniskor blir sj\u00e4lvdestruktiva eller v\u00e5ldsamma p\u00e5 annat s\u00e4tt med risk f\u00f6r andras h\u00e4lsa. Detta menar ledarna ofta beror p\u00e5 att personerna \u00e4r sjuka och m\u00e5ste stoppas till varje pris. Det blir en situation d\u00e4r de som bara vill k<\/span><span style=\"font-size: 10.0pt;\">\u00e4nna sig som vanliga m\u00e4nniskor definieras som paria.<br \/>\nP\u00e5 grund av ekonomiska och sociala orsaker menar ledarna att de som inte \u00e4r med gruppen \u201dvi\u201d inte bara tillh\u00f6r \u201ddom\u201d utan \u00e4ven \u00e4r emot gruppen \u201dvi\u201d. \u00c4r n\u00e5gon f\u00f6rv\u00e5nad att f\u00f6rskrivningen av psyko-farmaka \u00f6kar?<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\" style=\"margin-bottom: .0001pt;\"><span style=\"font-size: 10.0pt;\">Arbetslinjen blev med smart retorik anst\u00e4llningslinjen d\u00e4r den som \u00e4r anst\u00e4llningsl\u00f6s tillh\u00f6r \u201ddom\u201d. N\u00e4r den politiska retoriken omsattes i lagar och f\u00f6rordningar skulle denna modell oms\u00e4ttas i myndigheternas system. D\u00e5 blev anst\u00e4llningslinjen ist\u00e4llet byr\u00e5kratilinjen. Med olika tv\u00e5ngs\u00e5tg\u00e4rder ska den anst\u00e4llningsl\u00f6se \u201drehabiliteras\u201d till arbetsmarknaden. En arbetsmarknad som verkar mest intresserad av att minska personalkostnaderna.<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\" style=\"margin-bottom: .0001pt;\"><span style=\"font-size: 10.0pt;\">F\u00f6r att kunna f\u00e5 in anst\u00e4llningsl\u00f6sa p\u00e5 arbetsmarknaden igen vill man \u00e5tg\u00e4rda kostnadsproblematiken. D\u00e5 blir byr\u00e5kratilinjen l\u00f6nes\u00e4nkarlinjen. Genom s\u00e4nkta ers\u00e4ttningar ska det bli l\u00e4gre kostnader f\u00f6r arbetsgivare och de anst\u00e4llningsl\u00f6sa ska \u201dmotiveras\u201d att s\u00f6ka fler av de tj\u00e4nster som inte finns (!). Hur meningsfullt \u00e4r det p\u00e5 en skala?<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\" style=\"margin-bottom: .0001pt;\"><span style=\"font-size: 10.0pt;\">Sedan 1980-talet har allt fr\u00e5n globalisering, avregleringar, fri r\u00f6rlighet, privatiseringar, f\u00f6rs\u00e4mrade ers\u00e4ttningar, aktivitetsgaranti, jobb och<\/span><span style=\"font-size: 10.0pt;\"> utvecklingsgaranti, plusjobb, anst\u00e4llningsst\u00f6d med mera anv\u00e4nts som medel f\u00f6r att f\u00e5 bukt med obalansen i ekonomin och p\u00e5 arbetsmarknaden utan att lyckas. Skillnaderna mellan v\u00e4nsterblock och h\u00f6gerblock har varit sm\u00e5 vilket g\u00f6r att jag inte tror n\u00e5got av blocken klarar av att l\u00f6sa obalansen i m\u00e4nniskornas liv p\u00e5 grund av fel fokus.<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\" style=\"margin-bottom: .0001pt;\"><span style=\"font-size: 10.0pt;\">En Livslinje som fokuserar p\u00e5 balans mellan ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer \u00e4r b\u00e4ttre. Livsvillkoren blir <\/span><span style=\"font-size: 10.0pt;\">l\u00e4ttare att f\u00f6rst\u00e5 och frihet f\u00f6r folk att g\u00f6ra meningsfulla saker g\u00f6r att alla kan k\u00e4nna st\u00f6rre balans i sina liv. Det \u00e4r enkelt att \u00e5stadkomma genom en ekonomi baserad p\u00e5 j\u00e4mn f\u00f6rdelning av pengar frikopplad fr\u00e5n produktions-apparaten. L\u00e5ter man folk sj\u00e4lva skapa sin mening i livet kan vi f\u00e5 ett samh\u00e4lle baserat p\u00e5 omsorg om varandra i st\u00e4llet f\u00f6r att vi ska konkurrera ut varandra och skapa grupper av f\u00f6rlorare som vi kallar \u201ddom\u201d.<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\" style=\"margin: 0cm 0cm 0pt 65.2pt; text-align: right; text-indent: 65.2pt;\"><span style=\"font-size: 10.0pt;\">\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 <\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\" style=\"margin: 0cm 0cm 0pt 65.2pt; text-align: right; text-indent: 65.2pt;\"><span style=\"font-size: 10.0pt;\">Henrik Lund<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\" style=\"margin: 0cm 0cm 0.0001pt 65.2pt; text-indent: 65.2pt;\">\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Arbetslinjen \u00e4r ett intressant begrepp. Med retoriska inslag som Det ska l\u00f6na sig att arbeta, samt jobbskatteavdrag f\u00f6r anst\u00e4llda l\u00f6nar det sig f\u00f6r en stor del att t\u00e4nka \u201dvi och dom\u201d. S\u00e5 l\u00e4nge man tillh\u00f6r \u201dvi\u201d s\u00e5 \u00e4r allt lugnt men ve och fasa om man skulle bli en \u201ddom\u201d.[&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[17,9],"tags":[],"class_list":["post-49","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ledare","category-opinion"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/49","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=49"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/49\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=49"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=49"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.visionbalans.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=49"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}