Våren är i antågande och knopparna på buskarna är redan på gång i skrivande stund. Det är med glädje vi ser fram emot sol och värme, och ljuset som följer med detta. Ljus är mycket viktigt för oss människor och vårt välbefinnande. Under den mörka årstiden ökar kroppens produktion av melatonin. Melatonin bildas i Tallkottkörteln och är en ”trötthetssubstans” som gör att kroppen och psyket inte orkar med lika mycket som på det ljusa halvåret.
Vissa personer lider extra och diagnostiseras ibland med SAD vilket står för Seasonal Affective Disorder. På svenska betyder det årstidsbunden depression och den infinner sig höst- och vintertid. Symtomen är ofta sänkt stämningsläge och extrem trötthet. Man blir håglös och upplever att man inte har den energi man är van vid. Sociala kontakter blir svåra att upprätthålla. Sömnbehovet ökar och ofta är man trött på morgonen. Ofta får man ett sug efter sötsaker eller mat med kolhydrater som ger en kortvarig energikick.
Antalet människor som drabbas är olika beroende på vilken breddgrad man bor. Här hos oss räknar man med att några få procent har grava problem som leder till sjukskrivning. Dock finns beräkningar som menar att upp till 20 % av befolkningen har någon form av symptom.
För att avhjälpa symptomen behöver man tillföra kroppen ljus. En del åker på semester till soligare breddgrader där dessa problem inte finns tack vare många soltimmar per dygn. Andra tar hjälp av ljusterapi. Själv tror jag också kortare arbetstid inverkar positivt för att hinna med livspusslet trots symptomen. Det skulle även kunna innebära att människor kan hinna vara ute mer i ljuset på dagen under den mörka årstiden.
Det skulle vara intressant att se hur stora de samhällsekonomiska konsekvenserna blir av kortare arbetstid i relation till mindre tid i vården för dessa människor som ju inte kan skuldbeläggas för symptomen de har. Jag är övertygad om att vi skulle uppnå bättre balans mellan arbete och livskvalitet om vi gav människor möjlighet att anpassa sina liv i förhållande till årstid i stället för att hela tiden tvingas underkasta sig krav på effektivitet, rationalitet, prestation eller motprestation för att öka vinsterna för någon som redan har tillräckligt.
Ekonomiskt skulle samhället förmodligen spara massor. Ekonomi betyder ju som läsaren säkert redan vet ”hushållning med begränsade resurser” från grekiskans ”Oikonomia”. Helt i motsats till dagens tillväxtekonomi som utarmar både människor och miljöresurserna i jakten efter pengar. Dagens ekonomisystem skulle bättre passa in på grekernas begrepp ”Chremastiké” som användes för att beskriva konsten att hantera pengar för att skapa vinst. Med detta resonemang överbefolkas samhället av krematister och inte av ekonomer.
Från det ena till det andra. Vision Balans har fått ett positivt mottagande. Vi ser nu fram emot att prenumeranterna ökar för att kunna ge läsaren en oberoende tidskrift som utgår från att ”vanligt folk” är intresserade av allt från samhällsanalyser till recept på mat.
Samtidigt vill vi att Vision Balans ska vara en tidskrift där människors verklighet får utrymme. Därför hoppas vi mycket på att få insändare från läsare som vill hjälpa till och förmedla sin upplevelse av de situationer som man kan hamna i som människa. Så sätt igång och skriv för glatta livet! Skicka in texten till info@visionbalans.se
Henrik Lund