Girighet eller ekonomisk dysfunktion – vad är problemet?

Inkomstskillnaderna har blivit större och större mellan
fattiga och rika. Jämfört med 1999 har de flesta ökat sina inkomster till 2010.
Den tiondel med högst inkomst har fått en 50-procentig ökning medan den tiondel
med lägst inkomst har fått en inkomstökning på 5 procent.

1999 hade studerande, arbetslösa och personer med sjuk-
och aktivitetsersättning en ekonomsik standard motsvarande 75 procent av vad de
som var anställda hade. När Alliansen tillträdde 2006 var siffran 69 procent.
2010 hade siffran sjunkit till 57 procent. Samtidigt går många kommuner och
landsting med förlust vilket innebär försämrad service till medborgarna.

Andelen av befolkningen med låg ekonomisk standard har
enligt SCB ökat under 2000-talet från 8,4 procent 1999 till 14,8 procent 2010.

Lyfter vi blicken förbi den svenska gränsen har vi sett
flera länder inom EU som är på ruinens brant. Även USA har stora ekonomiska
problem. Är det som många säger – att länder har levt över sina tillgångar, och
i så fall varför?

Samtidigt läser vi om stora företag i Sverige som har
verksamhet inom skola och omsorg, som stoppar undan pengar i skatteparadis och
annat. Har moralen fullständigt gått i stå? Många verkar tycka att det inte är
acceptabelt att tjäna pengar på gamla och barn och dessutom med
skattemedel.  Ingen verkar dock bry sig
om att det är skattemedel som används när banksektorn lever över sina
tillgångar. Med 8-10 % kapitaltäckningskrav kan banker hela tiden låna ut
pengar som de inte har. Dessa pengar används sedan för marknadens
överkonsumtion av jordens resurser. Det är det som brukar kallas tillväxt.

Det kan tyckas märkligt i mångas ögon men när
nationalekonomer intervjuas diskuteras bara sakförhållandet att man måste hålla
detta system igång för tillväxtens skull. Ingen etablerad nationalekonom törs
ta bladet från mun och tala om varför man måste hålla systemet i gång.

Tillväxtekonomin är en skuldekonomi vars drivkraft är
vinst på pengar. Problemet är att systemet bara fungerar när det kommer mer
pengar (vinst/ränta) ur systemet än vad som finns i systemet. Låt oss leka med
tanken att penningmängden i ekonomin är 100 kronor. Om ränte-/vinstfaktorn är 5
procent ska det alltså komma 105 kronor ur dessa 100 kronor. Det är pengar som
inte finns i penningmängden så någon kommer att tvingas minska sin ”välfärd”
genom arbetslöshet eller genom att skuldsätta sig för att kunna fortsätta
konsumera. Inför förra julen gick Kronofogden ut i media och vädjade till folk
att inte låna till konsumtion. Det talar sitt tydliga språk. Den som är road av
att räkna kan sätta in tio nollor istället för två som i exemplet. Principen är
densamma.

Egoism är en mycket naiv form av individualism. Det är
den som driver vissa människor att använda tillväxtekonomin på vanligt folks
bekostnad. När det lilla egoistiska barnet mognar övergår det till vuxen
individualism om dess utvecklingsprocess är normal. Hos vissa sker detta inte
normalt. Vad borde göras åt detta?

Vad gör den vuxne som ser sitt barn sitta i sandlådan och
med sin spade kasta sand på de andra barnen som vill köra med sina bilar på
samma väg som barnet? Det snabbaste sättet är att ta bort spaden för barnet. Då
upphör ”överfallet” bums. Sedan tar kanske den vuxne barnet åt sidan och
förklarar att man inte bär sig åt på detta sätt.

Vad gör man med vuxna egoister som använder ränte-/tillväxtekonomin
för att berika sin plånbok på vanligt folks bekostnad. Ingenting!!?? Dessa
människor beter sig inte vuxet och ansvarstagande men tillåts att gång på gång
fortsätta. Man belönar dem till och med genom att ge dem skattemedel när de
leker monopol med folks pengar.

Det snabbaste och enklaste sättet vore att ta bort
redskapet som gör att de kan göra vinst på sina pengar, nämligen
ränte-/tillväxtekonomin. Sedan kan man hjälpa dem att förstå att man inte får
bete sig på detta sätt.

Till den som inte tror på min analys kan jag bara säga –
det finns mycket tro som inte är grundad i verklighet. Tillväxtekonomin är en
sådan.

Jag är optimist och anser att vi människor kan förändra
vår tillvaro. Vi måste bara bli på det klara med den ekonomiska dysfunktionen.

God jul och gott nytt år!

Lämna en kommentar