Många är de synpunkter som kommit efter SD:s framgång i valet. Ur ett beteendevetenskapligt perspektiv är det självklart att vi människor är känslodrivna och inte ett dugg logiskt rationella. Det framgår med all tydlighet i de förklaringar som framförs i media.
Jag tror inte heller att väljarna är rasister utan att missnöje är en orsak till valutgången. Till detta ska läggas alla pensionärer som hört SD säga att man vill ta bort ”straffbeskattningen” men inte förstått att SD är ett parti med extremt negativ människosyn och som dessutom är ett högerparti som stod på Alliansens sida. Tyvärr så är missnöjesröstning inte ovanligt och att föra ut budskap som man vet ska ge väljare är smart marknadsföring. Om man bortser från SD:s historia är frågan om man tror att SD verkligen ska kunna åstadkomma förändring? Med det inte sagt att övriga partier kan det.
SD har ju suttit i riksdagen i fyra år och varit med och drivit igenom försämringarna som lett till det missnöje som uttrycks. Om missnöje med Alliansens politik gör att man röstar på ett parti som backat upp Alliansens politik i nio fall av tio, då är det för enkelt att skylla på missnöje. Kan det vara så att många helt enkelt tror att politik är lika enkelt som att gå och byta till en ny mobil? Dessa kommer då att bli ännu mer missnöjda.
Om alla som röstat på SD som inte är rasister blir medlemmar i SD och ser till att partiets program förändras till ickerasistiskt, då tar man åtminstone personligt ansvar. Jag tror det skulle bli en lätt match då den lilla grupp som styr är mikroskopisk i jämförelse med deras 800 000 väljare som inte är rasister.
Det skulle också vara intressant att se vad som skulle hända om SD föreslog något som vore konstruktivt. Kommer övriga partier att rösta emot bara för att det är SD. Ett exempel vore om de föreslog basinkomst till alla medborgare. Alla, och då menar jag alla, skulle då få ett värde för marknaden då köpstyrkan skulle öka i landet. Ungdomar, pensionärer och alla däremellan skulle få en frihet som inte finns i dagens system. Ingen kan då påstå att någon tar någon annans jobb eller att någon grupp kostar för mycket.
Om bankernas vinster inte tilläts vara så osmakligt höga och om skattesänkningarna för alla som redan har det rätt bra inte hade varit hundratals miljarder, då hade alla missnöjesröstare inte behövt vara missnöjda.
När det uppdagas att inte ens SD har anständiga lösningar på problemen är risken att alla SD-röstare som inte är rasister även i fortsättningen kommer att bli besvikna. Kommer de då att hoppa till en annan missnöjestuva nästa val? Är det inte dags att fler tar personligt ansvar?