Publicerad i Arbetet 150201
Replik på Martin Klepkes ledare i Arbetet.
De som kritiserar medborgarlön försöker med olika medel beskriva hur illa det kommer bli om medborgarlön införs. En medborgarlön baserad på generella livsvillkor är mer jämlik än någon inkomst i dagens system.
Allt från ny underklass till att ingen kommer att vilja arbeta längre. Det gemensamma är den bakomliggande världsbilden att arbete är lika med lönearbete samt att det enda samhällssystem som finns är det vänster – högersystem som dominerat samhället länge.
Så länge vi har en ideologisk grundidé som har sin generella drivkraft i konflikt mellan arbete – kapital, fattiga – rika, anställda – arbetslösa, kvinnor – män, barn – vuxna, anställda – pensionärer, friska – sjuka, svenskar – invandrare/flyktingar med flera, kommer det fortsätta skapas vinnare och förlorare. Samverkan belönas inte såvida det inte gäller en grupp mot en annan men då blir någon alltid förlorare.
Detta system skapar grupper som hela tiden konkurrerar om resurserna och det skapar stress. Forskning från Max Plank-institutet i Tyskland har studerat kopplingen mellan hjärnans funktion och vår förmåga att samverka.
Olika däggdjur och människor har bland annat visat att när en grupp individer inte behöver konkurrera om livets nödtorft upplevs en långsiktig trygghet vilket ökar individernas vilja till samverkan. Samverkan är avgörande för utveckling men motarbetas av de drivkrafter vårt samhälle är byggt på.
En del tror att det är ett problem om löner minskar när det kompenseras av medborgarlönen. I stället balanseras de ekonomiska förutsättningarna för att skapa bättre balans mellan lönearbete och ”obetalt” arbete.
Obetalt arbete är oftare viktigare ur ett mänskligt perspektiv då det handlar om att ta hand om varandra men det värderas inte i dagens system då det på sin höjd kan legitimera ett bidrag eller en klapp på axeln. Medborgarlön ger incitament för en mer balanserad ekonomi utifrån människans behov i stället för marknadens behov av vinster.
Dagens system förutsätter till exempel arbetsmarknadsåtgärder då synen på arbetslösa är att de är lata och måste tvingas aktivera sig. Är det sunt? Samtidigt stressas anställda av alla måsten för att hinna med livspusslet. Är det sunt?
Hela 1900-talet fram till nu har varit ett enda laborerande med vänster – högerekonomier i världen. Alla säger att om man bara gör si eller så, så kommer alla få det bra men ingen har lyckats än. Vi kan inte lösa problemen med samma system som skapade dem.
Vi behöver ett fördelningssystem som är generellt och inte relaterat till grupptillhörighet. Samtidigt behöver vi definiera människans värde. Ska det komma genom marknadsvärdet på en osäker lönearbetsmarknad eller tillhörigheten till människosläktet?
Det mest generella är att vi är människor och att alla vill leva utifrån sina villkor. En medborgarlön baserad på generella livsvillkor är mer jämlik än någon inkomst i dagens system. Den ger människor friheten att ta itu med normala existentiella problem på ett konstruktivt sätt i stället för att stressas sönder. Den ger möjlighet till en lugnare livsrytm och ökad hälsa. Kort sagt ökad balans mellan arbete, livskvalitet och miljö.
Henrik Lund, Sveriges Anställningslösas Landsorganisation, SALO