Norrköpings Tidningar skriver idag om att Myrorna tvingas stoppa legoarbete. Man brukar säga att verkligheten överträffar dikten och detta verkar vara fallet med Myrorna.
SALO har länge arbetat för att Myrornas verksamhet ska utgå från en moralsyn som överensstämmer med lika villkor som övriga arbetsmarknaden. Att verksamheten dessutom är ägd av Frälsningsarmén borde trygga för en hög moral. Så har dock inte varit fallet. Nu har äntligen Norrköpings kommun efter åratal fått upp ögonen för att Myrorna utfört legoarbete åt SBG:s Textil Puts AB. De som utfört arbetet är personer med försörjningsstöd och andra former av ersättningar, alltså människor som Myrorna inte haft någon lönekostnad för.
Hur många fler lik finns i Myrornas garderober? Man har ju trots allt verksamheter på flera andra orter.
Det är ett avgörande problem att huvudmannaskapet inte är klart och tydligt uttalat. Det har alltså funnits tre parter som varit involverade och som haft olika roll och målsättning. Det riskerar hela tiden den enskilde människans rättssäkerhet. Om kommunen menar allvar med målsättningen att få ut fler på arbetsmarknaden och integrera invandrare i samhället måste dessa få riktiga anställningar utifrån branschavtal. Kommunen skulle genom detta få tillbaka en hel del av pengarna genom kommunalskatten istället för att som nu betala försörjningsstöd som enbart är en kostnad för kommunen. Samtidigt får personerna en legitimitet i samhället och en inkomst som är pensionsgrundande.