Sänkningen av a-kassan skulle leda till nya jobb var det tänkt. ”Hungriga vargar jagar bättre”, löd den primitiva retoriken. Men det finns inga vetenskapliga belägg för detta, eller studier som visar att det skulle bli fler jobb av att göra de arbetslösa fattigare.
Det redogör TCO för i utredningen ”A-kassan och arbetslösheten”, nr 2 2013.
Debattens vågor gick höga när detta fördes på tal i riksdagens interpellationsdebatt om arbetslinjens ekonomiska effekter och aktiv arbetsmarknadspolitik kontra fas 3-verksamhet.
– Hillevi Engströms (M) påstående att det finns ett starkt stöd i forskningen för att en höjning av ersättningen påverkar de arbetslösa negativt och förlänger deras tid i arbetslöshet är inte sant, sa Monica Green (S).
– Däremot finna många forskare som säger precis tvärtom, att det inte är bra att människor får gå från hus och hem när de blir arbetslösa.
Raimo Pärssinen (S) refererade till TCO:s utredning som visar att det inte finns belägg för den typ av forskning som finansdepartementet lutar sig mot i sin rapport från 2011, och som säger att arbetslösheten stiger om man ökar a-kassan.
I huvudsak begränsas underlaget i finansdepartementets rapport till individstudier som bara omfattar nyblivna arbetslösa som förlorat sitt arbete och som varit berättigade till inkomstberoende a-kassa, vilket utgör en minoritet av de arbetslösa. Dessa studier kan därför inte användas för att dra slutsatsen för effekterna på den totala arbetslösheten, skriver TCO i sin utredning.
– De flesta som befinner sig i fas 3 upplever det som ett straff. Den usla ersättningen är genomgående. 65 procent av a-kassan eller försörjningsstöd. Fas 3 är nu den största arbetsgivaren. Så mycket har projektet vuxit. Det är vansinnigt att det får fortsätta trots att det inte leder till jobb, sa Hillevi Larsson (S).
Regeringen har lyckats skapa en stor folkrörelse av människor som är missnöjda med fas 3, konstaterade Ali Esbati (V).
– Det är väldigt många som blir allt annat än motiverade av att finnas i fas 3. Man ska motiveras med att man tappar ersättning. Det är snarare något som trycker ner och gör att människor hamnar i fattigdomssituationer.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) påpekade möjligheterna till arbetsmarknadsutbildning som från och med förra året infördes inom sysselsättningsfasen.
– Att vara ute på en arbetsplats genom sysselsättning hos en anordnare är en aktiv insats, sa hon. Forskningen visar att arbetsplatsförlagda aktiviteter ger ett högre utflöde till reguljärt arbete jämfört med andra insatser.
Återrapporteringen från arbetsförmedlingen för 2012 visar att av dem som lämnat sysselsättningsfasen har i genomsnitt 52 procent fått arbete jämfört med 24 procent 2011. Det är alltså en aktiv arbetsmarknadsåtgärd, hävdade hon.
– För 2012 och 2014 har regeringen också infört ett förstärkt handledarstöd, särskilt riktat mot dem som deltar i sysselsättningsfasen. Vi ser också en kraftig ökning av långtidsarbetslösa som har fått jobb med hjälp av det särskilda anställningsstödet.
Men hur många som får behålla sitt jobb när stödet upphör redogjorde hon inte för, eller att det s.k. SAS-stödet inte är
a-kassegrundande om man skulle bli arbetslös igen.
Faktaruta
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström hävdar att det finns starkt stöd i forskningen att höjd a-kasseersättning påverkar arbetslösa negativt och förlänger tiden i
arbetslöshet.
En rapport från TCO,
“A-kassan och arbetslös-heten” hävdar att det inte finns vetenskapliga belägg för negativa effekter på arbetslösa vid en ökning av ersättning.