Publicerad i Norrköpings Tidningar, debatt 13-07-12
Anna K.B. Lövheim, föräldraledig politisk handläggare (M), anser i NT 29 juni att vi måste återupprätta synen på företagande. Hon skräms av siffror i Svenskt Näringslivs företagsbarometer. Hon marknadsför en bild av att alla människor verkar vara företagare eller presumtiva sådana.
Jag betonar att jag är partipolitiskt obunden så mitt resonemang inte tolkas som försvar av varken vänster eller högerpolitik. Det är nämligen så att båda blocken tillber ett ekonomiskt system som definierar människan som en arbetande varelse oavsett som lönearbetare eller företagare. Samma system dömer ut de människor som av de hårda krav som arbetslivet ställer, inte längre kan eller får utrymme att lönearbeta. Dessa människor förödmjukas inför sin omgivning då omgivningen inte ser dessa som hela människor.
Den enkla lösningen från höger och vänster är att vi måste pressa dessa människor ännu mer för att passa in i ett sammanhang som inte vill ha dem. En lösning som ökar den allmänna stressen ännu mer. En lösning som innebär ytterligare ökning av stressen på miljön med stora konsekvenser för våra barn och barnbarns livsvillkor. Stress minskar nämligen förutsättningarna att ta ansvar för sig själv, andra och miljön i tillräcklig utsträckning.
Lövheim missar att det måste finnas balans mellan arbete, livskvalitet och miljö. Höger-vänstersystemet tror att om man bara skapar lönearbete så får vi livskvalitet och bättre miljö. Problemet är att livskvaliteten och miljön skadas av den hysteriska idén att lönearbete eller företagande är lösningen på alla problem. Den som inte vågar tänka utanför boxen ser naturligtvis detta resonemang som samhällsfientligt.
Men ställ då frågan om det egentligen inte är dagens system som är människofientligt och miljöfientligt? Människor känner sig ofria och mår inte bra utan knaprar mer och mer psykofarmaka. Många barn i skolan är stressade över att de hela tiden måste prestera så att de inte hinner vara barn. Vi hinner inte hjälpa våra gamla. I samma takt som BNP ökar, ökar även oljekonsumtionen och annan konsumtion och därmed miljöproblemen.
Varför inte ta det bästa från vänster, nämligen att vi behöver en gemensam samhörighet samt det bästa från höger, nämligen individens frihet? Se människor som meningsskapande varelser i stället för egoister och samhället som en manifestation av meningsfullhet. Se ekonomin som ett system som enbart ska fördela pengar till nödvändig konsumtion och inte ett system för att berika sig på andras bekostnad.
Ska vi nå balans mellan arbete, livskvalitet och miljö måste vi skapa en ekonomi på miljöns villkor och inte på riskkapitalismens villkor. Vi använder i dag resurser motsvarande 1,6 jordklot vilket innebär att vi varje år tar av ”kapitalet”. Det skulle ingen företagare acceptera i sitt företag.
Anna K.B. Lövheim, jag lyckönskar dig till ditt föräldraskap, men sluta tänka som en politisk handläggare och börja tänka som en mor. Indianerna tänker sju generationer fram. Du kan öva genom att tänka på dina kommande barnbarn.