Äntligen har då Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven tagit bladet från munnen och bekänt färg. Oroväckande nog är denna färg misstänkt blåare än blå.
I sin och partiets strävan att fiska väljarröster väljer Löfven i arbetsretoriken att uttrycka sig på ett sätt som får till och med Moderaterna att framstå såsom den hopgrötade mittfårans vänsterfalang.
Med uttalanden som ”människor måste ta sitt eget ansvar för att bli anställningsbara” och ”allt för många är passiva under arbetslöshetsperioden och vi vill därför se betydligt mer aktivitet och kunna ställa högre krav på de arbetslösa för att de ska få ut sin ersättning” avslöjar Löfven en unken och förminskande människosyn som orättfärdigt belägger anställningslösa med skuld och skam för sin arbetslöshet.
Det är naturligtvis omöjligt att veta om Bror Duktig verkligen tror på sina egna utlagda dimridåer, eller om han bara försöker skylla ett politikerskapat och samhällsstrukturellt problem som arbetslösheten på andra än de som borde skuldbeläggas, det vill säga våra demokratiskt valda politiker de senaste 2-3 decennierna?
Sedan läser man ju ofta i medierna om att Sveriges ekonomi är så fantastiskt god och välskött samt att de som regerar för en sund ekonomisk politik.
Men för vem är egentligen Sveriges ekonomi god?
Knappast för de sjuka och utförsäkrade, som förutom sin sjukdom måste stå ut med en ständig oro över att pengarna inte räcker till ens för att leva ett drägligt liv.
Knappast heller för de arbetslösa, som inte bara har fått genomlida de ökade ekonomiska klyftorna i samhället utan även tvingas ut i oavlönade tvångsarbeten eller blir förvaringsobjekt och kassakor i något mer eller mindre meningslöst pysselsättningsprojekt.
Därför har det i grund och botten ingen större betydelse om du röstar vare sig rött eller blått i framtida val. Detta har Stefan Löfven med sina uttalanden klart bevisat. Någon större förbättring för de som behandlas illa i samhället, de sjuka och de arbetslösa, lär inte ske även om vi skiftar regeringsstyre 2014.
Arma land, arma folk!
Publicerad i Sydsvenska Dagbladet
Ordet 2012-04-30