10 000-tals arbetslösa blir i dagens Sverige utnyttjade som oavlönad tvångsarbetskraft hos penningstinna entreprenörer, kommuner som vill spara pengar eller av organisationer inom den privata och offentliga sektorn.
Arbetsförmedlingen, vår kära ”öststatsvakt” vid muren, ordnar som lydig mellanhand gladeligen denna kostnadsfria arbetskraft. Om man vägrar att bli utnyttjad riskerar man påföljder i form av avstängning från sitt ekonomiska understöd.
Alliansen försöker, och lyckas alltför väl, övertyga den välvilligt duperade svenska befolkningen om det goda med ”Arbetslinjen” genom jobbskatteavdrags-muta och propaganda!
Med allmosor och budskapet att arbetslöshet enbart kan skuldföras en själv lyckas politikerna få en riksdagsvalsröstande majoritet att blunda för det förtryck och den nedvärderande människosyn som härskar i landet! Som arbetslös beskylls du för att vara lat, okunnig och fullständigt utan vilja eller önskan att utföra ett hederligt dagsverke!
Man understryker vikten av att;
”Det ska vara mödan värt att arbeta”
Vad man däremot talar väldigt tyst om är att man inte vill att alla som utför ett arbete (som i ett civiliserat land borde visa sig i ett månatligt och tillräckligt tilltaget lönekuvert) ska få betalt för sin möda!
Med målsättningen att få lönearbetare och arbetslösa att slåss för de befintliga jobben med så låga löne- och anställningskrav som möjligt lyckas kapitalägareliten och dess politiska marionetter tjäna grova pengar. Från den stora majoriteten av den utnyttjade svenska befolkningen som förlorar på detta system hörs förvånansvärt lite!
Sverige år 2012 är ett land i ett djupt känslomässigt förfall. Enfald och oförställd egoism i form av ett hyllande av den egna plånbokens tjocklek har ersatt forna generationers kamp för solidaritet och omtanke för de sämst ställda i samhället. Masskonsumtion och tillväxttanke har raserat det välfärdssamhälle som Sverige för inte alls så länge sedan faktiskt var.
Snart måste det väl ändå bli revolution?